Det hade varit intressant att följa upp denna intervjustudie med diskussioner i fokusgrupper. Det skulle då vara möjligt att diskutera den sammanfattande figuren (figur 4) som framarbetats för att se om relationerna mellan begreppen ser ut på liknade sätt och om strukturen är densamma även för en annan undersökningsgrupp. Eventuellt skulle våra resultat då kunna valideras och sägas stämma för bemanningsbranschen i stort.
Något som framkom vid ett par intervjuer var åsikter om att det faktiskt kunde vara svårt att veta vad man hade att vänta sig i jobbet som konsult. Ett förslag skulle därför kunna vara att sammanställa någon form av handbok om hur det är att arbeta som konsult och hur det fungerar att arbeta inom bemannings- branschen.
Referenser
Academic Work .(2006). Hämtad 9 maj, 2006 från http://www.academicwork. se/se/omoss/nuochdaomoss/
AFS 2001:1. (2001). Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Allvin, M. (2001). Distansarbete. Ett instrument för frihet eller kontroll? Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Allvin, M., Jacobson, A., & Isaksson, K. (2003). Att avgränsa det gränslösa
sjuksköterskearbetet – En intervjustudie om sjuksköterskors villkor och valmöjligheter i bemanningsbranschen. Arbetsliv i Omvandling 2003:12.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet. AML, Arbetsmiljölagen. SFS 1977:1160
Bemanningsbranschen. (2005). Hämtad 9 maj, 2006 från http://www.almega.se /Files/ALMEGA/Caradoc_Members/PM/Kartläggninge_Bemanningsbransc_ A.DOC
Birgersdotter, L., Schmidt, L., & Karlsson, A. (2002). Arbetsmiljöarbete för
uthyrd personal i bemanningsföretag. IVL rapport B1505. Stockholm: IVL
Svenska Miljöinstitutet AB.
Bolander, L., & Nord, A. (1999). Arbetssituationen för anställda på
bemanningsföretag eller Hur mår ”Nisse” egentligen? Magisteruppsats i
företagsekonomi. Linköping: Linköpings Universitet.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Döös, M., Hanson, M., Backström, T., Wilhelmson, L., & Hemborg, Å. (2005).
Delat ledarskap i svenskt arbetsliv – kartläggning av förekomst och chefers inställning. Arbetsliv i omvandling 2005:15. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Döös, M., & Wilhelmson, L. (2003). I Ute och inne i svenskt arbetsliv. Von Otter (red). Delat ledarskap – en trend i vardande? Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Engestang, M. (2004). Fri eller övergiven – att leda och samverka på distans. Stockholm: Ekerlids förlag.
Engquist, A. (1992). Kommunikation på arbetsplatsen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Friberg, K. (1999). Privat förmedling av arbete i Sverige: konkurrens eller
samarbete mellan offentlig och privat förmedlingsverksamhet. Stockholm:
Institutet för social forskning.
Holmberg, K., & Söderlind, E. (2004). Leda genom att dela – om delat
ledarskap i praktiken. Stockholm: Navigator Dialog.
HTF. (1998). Uthyrning av arbetskraft. En undersökning bland HTFs
medlemmar anställda i uthyrningsbranschen – våren 1998. Rapport, 1998.
Hässler, Å., & Ståhlberg, L. (2001). Arbetstillfredsställelse bland uthyrda. C- uppsats i psykologi. Programmet för personal och arbetsvetenskap. Linköping: Linköpings universitet.
Isaksson, K., & Bellaagh, K. (1999 a). Anställda i uthyrningsföretag: Vilka trivs och vilka vill sluta? Arbete och Hälsa 1999:7. Arbetslivsinstitutet: Solna. Isaksson, K., & Bellaagh, K. (1999 b). Uthyrd men fast anställd. Arbete och
Hälsa 1999:6. Arbetslivsinstitutet: Solna.
Iseskog, T. (1993). Förmedling och uthyrning av arbetskraft. Stockholm: C.E. Fritzes AB.
Jenssen, A-I., & Werner, C. (2003). Att arbeta som uthyrd – möjligheter och
hinder för informellt lärande. C-uppsats i pedagogik. Programmet för
personal och arbetsvetenskap. Linköping: Linköpings universitet.
Kruuse, E. (1998). Kvalitativa forskningsmetoder i psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lambert-Olsson, H. (2004). Delat ledarskap – om äkta och oäkta
dubbelkommandon. Stockholm: Svenska Förlaget liv och ledarskap ab.
Larsson, M., & Vainikainen, T. (2000). Organisatoriska konsekvenser av att
hyra in personal. Magisteruppsats från Internationella Ekonomprogrammet.
Leveransvillkor. (2006). Hämtad 9 maj, 2006 från http://www.almega.se/Files /ALMEGA/Caradoc_Members/Övrig_handling/Leveransvillkor_ABPU_04_ pdf_A.PDF
Lööw, M. (2004). Lyckas med projekt. Malmö: Liber AB.
Mossboda, B-M., Peterson, M., & Rönnholm, I. (2003). Att vara chef och
ledare. Dina verktyg för praktiskt ledarskap. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2005). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.
Nygren – Åstrandsson, P., & Svensson, M. (2001). Varför slutar uthyrd
personal – en studie utifrån arbetstillfredsställelse och organisatoriskt commitment. C-uppsats i psykologi. Programmet för personal och
arbetsvetenskap. Linköping: Linköpings universitet.
Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Personaluthyrning – Vem har arbetsmiljöansvaret. (2004). Hämtad 9 maj, 2006 från http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_538.pdf
Purcell, K., & Purcell, J. (1998). In-sourcing, outsourcing, and the growth of contingent labour as evidence of flexible employment strategies. European
Journal of Work and Organizational Psychology; 7: 39-59.
Reilly, P. (1998). Balancing flexibility – meeting the interest of employer and employee. European Journal of Work and Organizational Psychology; 7: 7- 22.
Rapp Ricciardi, M., & Schaller, J. (2005). Projektpsykologi – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Scheiding, J. (2001). Trygghet eller utmaning – en studie om arbetssituationen
inom bemanningsbranschen. C-uppsats i pedagogik. Programmet för
personal och arbetsvetenskap. Linköping: Linköpings universitet.
SOU. (1997). Personaluthyrning: Slutbetänkande. Stockholm: Fritze. (Rapport 1997:58). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SPUR. (1996). Bemanningsbranschen: personaluthyrning, entreprenader,
rekrytering: ett kompetens och resurstillskott till svenskt arbetsliv.
Stockholm. SPUR.
SPUR. (2001) Bemanningsbranschens utveckling och omfattning:
personaluthyrning, entreprenader, rekrytering. Stockholm: SPUR.
Troglin, J., & Wahlstedt, L. (2002). Ett kognitivt branschperspektiv
Bemanningsbranschen. Magisteruppsats från Internationella Ekonom-
programmet. Linköping: Linköpings Universitet.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tsoukalas, I. (2003). Flexibel arbetsmarknad i fokus – en studie av nya
anställningsförehållanden. Stockholm: Score Rapportserie 2003:9.
Verksgemensam tillsyn av personaluthyrningsföretag. (2001). Hämtad 9 maj, 2006 från http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2001_ 08.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Uppsala: HSFR.
Walter, L. (2005). Som hand i handske En studie av matchning i ett
personaluthyrningsföretag. Göteborg: Bokförlaget BAS.
Wolvén, L-E. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga
Intervjuguide Bemanningsföretaget Bakgrundsfrågor
Ålder? Utbildning?
Tid inom företaget?
Tidigare erfarenhet från bemanningsbranschen?
Varför tror du att företag väljer att anlita uthyrd personal? Fördelar och nackdelar?
Hur väljer ni kundföretag?
Varför har kundföretagen valt att anlita just er?
Vad tror du om medarbetarnas möjligheter att få tillsvidareanställningar på kundföretagen?
Ledarskap
Vad innebär ledarskap för dig?
Vad är det som gör att någon uppfattas som ledare? Vilket ansvar och vilka uppgifter har en ledare?
Skiljer sig ledarskapet inom bemanningsbranschen från ledarskap i allmänhet? Hur?
Hur ser du på det faktum att tre parter är inblandade? Fördelar/Nackdelar? Hur ser du på din egen roll när det gäller ledarskapet för de uthyrda?
Hur ser du på kundföretagets roll när det gäller ledarskapet för de uthyrda? Vem uppfattar du som ledare för uthyrd personal, och varför?
Vem tror du den personal som ni hyr ut uppfattar som ledare? Varför?
Tillhörighet
Till vilket företag tror du att de uthyrda känner tillhörighet? Varför? Hur ser du på detta?
Anordnas aktiviteter för de uthyrda för att stärka tillhörigheten? Vilka tror du att de uthyrda ser som sina arbetskamrater?
I vilken utsträckning umgås de uthyrda med arbetskamrater från Academic Work respektive från kundföretaget?
Ansvarsområden
¤ Arbetsledning
När en person har fått ett uppdrag hos kundföretaget hur stor del av arbetsledningen står ni för? Hur mycket ligger på kundföretaget?
Vem är det som sätter upp mål och riktlinjer för de uthyrdas arbete? Hur sätts dessa?
Till vem vänder de uthyrda sig om arbetsuppgifterna eller något i uppdraget är oklart?
Till vem återrapporterar de uthyrda när målen är nådda? ¤ Feedback
Vem ansvarar för att de uthyrda får feedback på sitt arbete? Har de uthyrda möjlighet att se resultat av sitt eget arbete?
När de uthyrda är ute på uppdrag hur mycket kontakt har Academic Work med de uthyrda?
Vilken återkoppling ger ni på Academic Work de uthyrda? Vilken återkoppling ges på kundföretaget?
Varifrån tror du feedback är viktigast för de uthyrda? ¤ Kompetensutveckling
Vem ansvarar för de uthyrdas kompetensutveckling?
Erbjuder ni på Academic Work någon utbildning för de uthyrda? Har de uthyrda fått någon utbildning på det kundföretag de arbetar på?
Tror du det finns önskemål om att få mer kompetensutveckling eller har de uthyrda rätt kompetens.
¤ Arbetsmiljö
Vem ansvarar för den fysiska och social arbetsmiljön?
Finns tydliga regler om vad som gäller? Vad är det för regler? Lagar, kontrakt, överenskommelser, kollektivavtal.
Känner alla parter till dessa regler? Hur har ni informerat om regler angående arbetsmiljö.