Intressant att forska vidare i skulle kunna vara av ovan nämnda specialpedagogiska dilemma, som att elever upplever den mindre lärgruppen bäst tillvarata och utgå av deras villkor och behov . Samtidigt, som den mindre lärgruppen tycks odla en känsla av utanförskap. Vilka specialpedagogiska lösningar finns det på våra skolor där detta fenomen inte uppstår? Vilka upplevelser och erfarenheter har lärare av dessa dilemman och hur menar de att det påverkar och har betydelse för elevers lärande? Vilka upplevelser och erfarenheter har föräldrar av det-ta dilemma och hur menar de att det påverkar deras barn/ungdomars liv? Intressant vore också att göra en jämförande studie med elever som inte har erhållit specialpedagogiska insatser till stöd för att se om det skulle föreligga någon skillnad. Av deras upplevelser och erfarenheter av sin självbild, egna tilltron att lära av lusten och motivationens påverkan och betydelse för deras lärande. I relation till sin sociala omgivning av föräldrar, kamrater och lärare.
Referenslista
Ahlgren, R.(1991). Skolelevers självvärdering. Stockholm: Almqvist & Wiksell Internationell. Studies in education and psykology, 29.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.(2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. Hämtat 23 oktober, 2011, från http://www.barnombudsmannen.se Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Jan Bengtsson (Red.).
Med livsvärlden som grund (Andra rev. upplagan, s. 9-58). Lund: Studentlitteratur. Berglund, L (1998). Skolambition, självvärdering och skolupplevelser hos elever med och
utan specialpedagogiska insatser. En studie inom ramen för projektet specialunder-visningen och dess konsekvenser, SPEKO. Specialpedagogiska rapporter. Nr 9. Göteborgs Universitet, Institutionen för specialpedagogik.
Berndtsson, I. (2001). Förskjutna horisonter. Livsförändring och lärande i samband med synnedsättning eller blindhet. (Göteborgs Studies in Educational Sciences,159). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Berndtsson, I. (2005). Tekniska hjälpmedel, synskadade och samhället. I Jan Bengtsson (Red.). Med livsvärlden som grund (Andra rev. upplagan, s. 81-105). Lund: Studentlitteratur.
Berndtsson, I. (2009). Att lära med nedsatt kroppslig funktion. I Ann.Ahlberg A (Red.). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (s.251-274). Lund: Studentlitteratur.
Bonniers svenska ordbok (2003) (åttonde uppl).
Carlsson, N. (2005). Livsvärldar på kollisionskurs i skolan. I Jan Bengtsson (Red.). Med livsvärlden som grund (Andra rev. upplagan, s. 105-135). Lund: Studentlitteratur. Danielsson, L. & Liljeroth , I.(1996). Vägval och växande. Förhållningssätt, kunskap och
specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, Ingmar (2003): Enskola för alla. Om specialpedagogik. I Staffan Selander, red: Kobran nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning s 291-304. Forskning i fokus nr 12. Stockholm: Mydigheten för skolutveckling.
Evenshaug, O. och Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. FN:s barnkonvention (1989). Konventionen om barnets rättigheter. Socialdepartementet.
Hämtad den 3 april 2011 från internet
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. Pedagogisk Forskning i Sverige, (7), nr 4,s.279-305 ISSN 1401-6788. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller dömda? l Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, (11), nr 2 s.94-115 ISSN 1401-6788. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet.
Giota, J. & Lundborg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd – omfattning, former och konsek-venser. IPD-rapport 2007:03 Göteborgs universitet.
Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers han-tering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. RIPS:
Rapport från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 1 ISBN: 978-91-86857-00-4 (pdf). Göteborgs universitet.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser - aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Luleå: Luleås tekniska universitet, institutionen för utbild-ningsvetenskap, 2007:02.
Gärdenfors, P..(2010).Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur.
Hagquist, C. & Starrin, B. (1994): De glömda barnen: Karlstad: Centrum för Folkhälsoforsk-ning: Landstinget i Värmland.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för Elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet. Johansson, E. (2005). Etik med små barns ögon. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärlden som
grund (Andra rev. upplagan, s.175-197). Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. och Tvingstedt, A. (2002). Elever i svårigheter. Rapport 55:2002:12. Delrapport 2: Elever berättar om sin skolvardag. Malmö Högskola – Lärarutbildningen. Kadesjö, B. (2002).Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Kullberg, B. (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (1989). Didaktiska Strövtåg. Didaktiska idéer från Comenius till fenomenogra-fisk didaktik. Göteborg:Daidalos.
Skolverket, (2011a). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad 2011-07-09 från www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Nilholm, C. (2006) Möten? Forskning om specialpedagogik i ett internationellt perspektiv, Stockholm: Vetenskapsrådetets rapportserie 9:2006, Hämtad den 6 september 2011 på www.vr.se, publikationstjänst.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Rosenqvist, J. & Tideman, M..(2000). Skolan, undervisningen och elever med
funktions-hinder: Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om specialpedagogik. Särtryck och småtryck, Nr 875. Malmö: lärarhögskolan
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Nilholm Claes & Björk-Åkesson, Eva (Red) Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s.36-47). Vetenskapsrådets rapport-serie 5:2007 . Stockholm: Vetenskapsrådet .
SFS 2010:800 Grundskoleförordningen / Skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 11 augusti 2011 från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800.
Skolverket. (2007). Skolverkets skrivelse till departementet om behov av tydligare reglering av särskilt stöd. Hämtat den 4 april 2011 från:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/95/87/SSLB-070628.pdf Skolverket. (2008a). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram.
Hämtat den 4 april 2011 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1786 Skolverket. (2008b). Särskilt stöd i grundskolan - en sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Hämtat den 4 april 2011 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1787
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Frizes AB.
Skolverket (2011) Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm:Fritzes.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av utredningen om skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Taube, K. (1987). Läsinlärning och självförtroende. En kartläggning av vilka konsekvenser det kan få för barn som klarar sig dåligt i skolan. Kristianstad: Raben & Sjögren.
Unesco.(2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unesco-rådet.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 3 april 2011 på www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Ödman, P-J. (2003). Hermeneutik och forskningspraktik. I (Red) Bengt Gustavsson. Kunskapan-de metoKunskapan-der – inom samhällsvetenskapen (tredje uppl. s.71-93) ) Lund: StuKunskapan-dentlitteratur.