Författarnas förhoppning är att med dessa slutsatser kunna ytterligare belysa det faktum om att behov föreligger av introduktion vid introducerandet inom vården av unga palliativt sjuka patienter, så som sjuksköterskorna i studien efterlyser. Vid implementering av detta skulle på så vis både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor ges bättre förutsättningar till evidensbaserad och säker palliativ vård. I studien framkom det även att stödet som ges från sjuksköterskorna till patientens anhöriga under vårdtiden avslutas plötsligt efter att patienten avlidit. Författarna föreslår därmed vidare utforskning kring detta för att kunna utforma ett fortsatt adekvat stöd till bearbetning för anhöriga.
Eftersom det idag inte finns något vidare forum för reflektion vid och efter vårdandet av denna svåra, relativt nya patientgrupp inom hemsjukvården föreslår författarna till denna studie även vidare utforskning av hur ett adekvat samtalsstöd för sjuksköterskor inom hemsjukvårdens verksamheter skulle kunna utformas och implementeras. Utvecklandet av ett adekvat samtalsstöd skulle i enlighet med denna studies resultat även kunna bidra till att belysa behovet av ständig
11 REFERENSER
Arman, M., Dahlberg, K., Ekeberg, M., Rytterström, P., Ranheim, A., Dahlberg, H., Lindberg, E., & Rehnsfeldt, A. (Red.).(2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB.
Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande - Etik i
vårdandet. Stockholm: Liber.
Antony, L., George, L., & Jose, T. (2018). Stress, coping, and lived experiences among caregivers of cancer patients on palliative care: A mixed method research.
Indian Journal of Palliative Care, 24(3), 313–319. doi:
http://dx.doi.org/10.4103/IJPC.IJPC_178_17
Carlsson, M. E. (2014). A separate structured conversation with relatives of patients enrolled for advanced palliative home care: A care development project. Palliative
& Supportive Care, 12(2), 107–115. doi:
http://dx.doi.org/10.1017/S1478951512001022
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Danielson, E. (2017a) Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s.
143-154). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2017b) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s.
285-300). Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (Red.).(2013). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom
sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
EU. (2019). Din sjukförsäkring. Hämtad 2019-10-15 från
https://europa.eu/youreurope/citizens/health/when-living-abroad/health-insurance-cover/index_sv.htm#shortcut-8
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105-112. Hämtad 2019-10-16 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106730776&sit e=ehost-live
Gunnarsson, H., & Öhlén, J. (2006). Spouses’ grief before the patient’s death: retrospective experiences related to palliative home care in urban Sweden.
Mortality, 11(4), 336–351. Hämtad 2019-10-09 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106223818&sit e=ehost-live
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s.
111-120). Lund: Studentlitteratur.
Hughes, N., & Stark, D. (2018). The management of adolescents and young adults with cancer. Cancer Treatment Reviews, 67, 45-53. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ctrv.2018.05.001
Hälso-och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Stockholm: Socialdepartementet.
Karlsson, M., Roxberg, A., Da Silva, A-B., & Berggren, I. (2010). Community nurses experience of ethical dilemmas in palliative care: a swedish study.
International journal of palliative nursing, 16(5), 224-231. Hämtad 2019-10-16 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105057583&sit e=ehost-live
Kaup, J., Höög, L., & Carlsson, M. E. (2016). Care for Dying Patients at Midlife.
Journal of Hospice & Palliative Nursing, 18(6), 564–571. doi:
http://dx.doi.org/10.1097/NJH.0000000000000295
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund:
Studentlitteratur.
Kommittén om vård i livets slutskede. (2001). Döden angår oss alla – värdig vård
vid livets slut (SOU 2001:6). Stockholm: Socialstyrelsen.
Lag om etikprövningar som avser människor (SFS 2003:460). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Munck, B., & Sandgren, A. (2017). The impact of medical technology of sense of security in the palliative home care setting. British journal of community nursing,
22(3), 130-135. doi: http://dx.doi.org/10.12968/bjcn.2017.22.3.130
Nilsson, A. (2001). Omvårdnadskompetens inom hemsjukvård: en deskriptiv studie. Avhandling, Göteborgs universitet: Göteborg.
Nordström, M., & Strang, P. (2018). High Degree of Satisfaction With the Support Given by Multidisciplinary Palliative Home Care Teams in the County of
Stockholm. Journal of Palliative Care, Vol. 33(2), 109-114. doi:
http://dx.doi.org/10.1177/0825859718759880
Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Stockholm: Socialdepartementet.
Polit, D.F., & Beck, C. (2017). Nursing research. Generating and assessing
evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s.
Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (Regeringens proposition 1996/97:60).
Stockholm: Socialdepartementet.
Rafael da Silva Ribeiro, S. Z., Vidal, S. A., de Oliveira, A. G., Cavalcante da Silva, M. I., Dantas Vicente, C., & Feitosa Lopes, L. G. (2018). Costs and Quality of Life of Patients in Palliative Care. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem
UFPE, 12(6), 1688–1695. doi: http://dx.doi.org/10.5205/1981-8963-v12i6a234832p1688-1695-2018
Redaktionen 1177 Vårdguiden Västra Götalandsregionen. (2018). Jämlik vård; en fördjupning. Hämtad 2019-10-10 från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/jamlik-vard-fordjupning/
Reid, F-C. (2013). Lived experiences of adult community nurses delivering palliative care to children and young people in rural areas. International Journal of
Palliative Nursing, 19(11), 541-547. Hämtad 2019-10-11 från
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104 165971&site=ehost-live
Ribeiro e Souza, H. L., Andrade e Lacerda, L. C., & Grudka Lira, G. (2017). Meaning of Palliative Care by the Multiprofessional Team of the Intensive Care Unit. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 11(10), 3885– 3892. doi: http://dx.doi.org/10.5205/reuol.12834-30982-1-SM.1110201724
Sahlberg-Blom, E., Ternestedt, B., & Johansson, J. (2000). Patient participation in decision making at the end of life as seen by a close relative. Nursing Ethics, 7(4), 296–313. doi:
http://dx.doi.org/09697330066981034610.1177/096973300000700404
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Schultz, S. (Red.).(2018). Palliativ vård - vård i slutet av livet. Hämtad 2018-10-16 från https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Palliativ-vard/
Socialstyrelsen. (2006). Vård i livets slutskede - Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner (Artikelnummer: 2006-103-8). Hämtad
2018-10-16 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103-8_20061038.pdf
Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring; en kartläggning av
hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer (Artikelnummer: 2008-126-59). Hämtad 2018-10-08 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-59_200812659.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede - Vägledning, rekommendationer och indikatorer - Stöd för styrning och ledning (Artikelnummer: 2013-6-4). Hämtad 2018-10-16 från
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4
Socialstyrelsen. (2018a). Socialstyrelsens termbank - Palliativ vård. Hämtad 2018-10-16 från http://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen. (2018b). Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård (Artikelnummer: 2018-2-17). Hämtad 2018-10-09 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-2-17
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). Hämtad 2018-11-02 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1997/1997-10-14
Stajduhar, K.I., Funk, L., Roberts, D., Mcleod, B., Cloutier- Fisher, D., Wilkinson, C., & Purkis, M.E. (2011). Home care nurses decisions about the need for and amount of service at the end of life. Journal of Advanced Nursing, 67(2), 276-286. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05491.x
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Bristen på specialistsjuksköterskor hotar utvecklingen av vården. Hämtad 2018-11-02 från https://www.swenurse.se/Sa-
tycker-vi/Omvardnadsmagasinets-ledare/Tidigare-ars-ledare-i- Omvardnadsmagsinet/Bristen-pa-specialistsjukskoterskor-hotar-utvecklingen-av-varden/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-11-02 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad 2019-10-10 från
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/
Totman, J., Pistrang, N., Smith, S., Hennessey, S., & Martin, J. (2015). ‘You only have one chance to get it right’: A qualitative study of relatives’ experiences of caring at home for a family member with terminal cancer. Palliative Medicine,
29(6), 496–507. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0269216314566840
Turan, G-B., Mankan, T., & Polat, H. P (2017). Opinions of nurses about palliative care. International journal of caring sciences, 10(1), 176. Hämtad 2019-10-16 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=123010447&sit e=ehost-live
Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 21(1), 32–40. Hämtad 2019-10-16 från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106106452&sit e=ehost-live
Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur.
WHO. (2018). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 2018-10-16 från