• No results found

Under föreliggande studie har syftet varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelse av att förhålla sig till barnperspektivet samt till det sociala arvet i handläggning av ekonomiskt bistånd. Detta har således undersökts inom den ordinarie verksamheten samt inom ett projekt med ett utökat fokus på just barnperspektivet och det sociala arvets betydelse i studiekommunen. Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka socialsekreterares upplevelser att dessa perspektiv inom andra kommuner för att studera likheter och skillnader i resultatet att upplevelserna. Det kan även tänkas vara av intresse att studera familjernas upplevelse av att medverka i projektet. Detta grundas i att dessa familjer tidigare erhållit ekonomiskt bistånd utifrån den ordinarie verksamhetens ramar, innan de medverkat i projektet. Det skulle utifrån detta vara möjligt att undersöka om familjerna upplever skillnader i handläggning utifrån den ordinarie verksamheten och inom projektet.

32

Referenser

Björktomta, Siv-Britt & Eriksson, Lisbeth (2016). Barn i fattiga familjer – Risk- och

sårbarhetsfaktorer samt skyddande faktorer. Stockholm: FoU Nordväst.

Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Edmark, Karin & Hanspers, Kajsa (2011). Går socialbidrag i arv? En analys av svenska

syskondata. IFAU: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Forsberg, Gunnar & Wallmark, Johan (2002). Nätverksboken – om mötets möjligheter. Stockholm: Liber AB.

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2013). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber AB.

Jonsson, Gustav (1969). Det sociala arvet. Stockholm: Tiden.

Jonsson, Gustav (1970). Det sociala arvet (2 uppl.). Stockholm: Tiden-Barnängen Tryckerier AB.

Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Cleas (2008). Risk och prognos i socialt arbete:

forskningsmetoder och resultat. Stockohlm: Gothia Ab.

Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län. (2015). Ekonomisk utsatthet och dess

konsekvenser bland barn. Hämtad 2016-12-03 från

http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/ekonomis kutsatthetbarn.pdf

Löf, Camilla (2011). Med livet på schemat. Malmö: Holmbergs.

Malmö stad (2012). Sevedsbrevet. Till dig som bor och arbetar i Södra Sofielund. Hämtad 2016-12-03 från

http://malmo.se/download/18.3744cbfb13a77097d87c3f4/1383649424488/Sevedsbrev+NOV EMBER.pdf

Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (2013). (Red) Andershed, Andershed & Tuvblad, Catherine. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.

Nellvik, Heléne & Nylander, Hanna & Spånberger Weitz, Ylva (2014). ”Dom var ganska

snåla, dom bjöd bara på vatten” – om barnperspektiv i det sociala arbetet i nordvästkommunerna. FOU: Nordväst.

Rawlings, Laura B. (2005). A new approach to social assistance: Latin America’s experience with conditional cash transfer programmes. International Social Security Review, Vol. 58, 2-

3/2005.

Socialstyrelsen (2003). Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen (2013). Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten.

33

Statistiska Centralbyrån (2014). Olika familjer lever på olika sätt – om barns boende och

försörjning efter en separation. Hämtat den 9 december 2016 från:

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0701_2013A01_BR_BE51BR1401.pdf Socialtjänstlagen (2001:453).

Stenberg, Sten-Åke (2000). Inheritance of Welfare Recipiency: An Intergenerational Study of Social Assistance Recipiency in Postwar Sweden. Journal of Marriage and the Family, 62(1),

228-239

The Childrens Plan (2009). Think Family Toolkit. Improving support for families at risk –

Strategic overwiew. Hämtad 2016- 11-13 från

http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20130401151715/http://www.education.gov.uk/pu blications/eOrderingDownload/Think-Family.pdf

Tornstam, Lars (2010). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts AB. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vinnerljung, Bo (1998). Socialt arv, I: Denvall, V. & Jacobson, T (red) Vardagsbegrepp i

socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Juridik.

Winter, Karen (2011). The UNCRC and Social Workers' Relationships with Young Children. Child Abuse Review, 20(6), 395-406. doi:10.1002/car.1203

Åkerström, Jeanette (2014). ”Participation is everything” – Young people’s voices on

34

Bilaga 1

Intervjuguide

Inledande frågor

 Vart jobbar du och hur ser dina arbetsuppgifter ut?  Hur länge har du arbetat på arbetsplatsen?

 Vilken utbildning har du?

 Hur många pågående ärenden har du?

 Hur många pågående barnfamiljer handlägger du?

Barnperspektivet

 Har du fått någon utbildning eller annan kunskap utifrån barnperspektivet?  Kan du beskriva hur du utgår från ett barnperspektiv i ditt handläggningsarbete?

- Hur kommer barnperspektivet till uttryck inom projektet? - Vilken hänsyn tas till barnet i beslutsfattandet?

- Hur går du till väga för att tillgodose barnets bästa?

- Vilka möjligheter och hinder finns i handläggningsarbetet utifrån ett barnperspektiv? - Genomför du hembesök? I vilket syfte?

 Finns rutiner och metoder som gör att barn blir delaktiga i utredningsarbetet? - Om ja, hur ser dessa ut?

 Är det vanligt att barnen är med på mötet?

- Om ja, hur stor vikt läggs då på barnet i samtalet?

 I vilka situationer bör barn inte medverka i utredning- och/eller beslut?  Vilka frågor ställs kring barnets nätverk och omgivande miljö?

Det sociala arvet

 Diskuteras det sociala arvet på din arbetsplats?

- Hur anser du att det tas hänsyn till det sociala arvet kommer till uttryck inom projektet?

 Kan du beskriva hur ett första möte med en barnfamilj går till? - Vad är viktigast att fråga/informera familjen om?

 Kan du beskriva problematiken som finns hos de aktuella familjerna? - Finns någon gemensam nämnare?

 Vad tror du är viktigast att motverka gällande det sociala arvet? - Ex. missbruk, ekonomisk utsatthet eller låg utbildningsnivå?

 Hur stor vikt läggs vid föräldrarnas nätverk och omgivande miljö i utredningsarbetet?  Hur påverkas barnen av att föräldrarna uppbär försörjningsstöd en längre tid?

 Upplever du att barn vars föräldrar uppbär försörjningsstöd går samma väg till mötes? - Vad ser du för bakomliggande orsaker till detta?

 Informerar du föräldrarna om de eventuella riskerna avseende det sociala arvet?  Vilken utbildningsnivå ser du hos föräldrarna som uppbär försörjningsstöd?

- Hur gör du för att motverka detta?  Hur blir oftast familjer självförsörjande?

Related documents