Matematiklyftet har varit omfattande och i skrivande stund går fortbildningen mot sitt slut. Eftersom syftet med fortbildningen är att stärka och utveckla undervisningens kvalitet och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse skulle det vara intressant att intervjua lärare som deltagit i Matematiklyftet för att ta reda på om eller hur de har förändrat sin undervisning. Lärarintervjuer kan bland annat bidra till att utveckla en förståelse kring Matematiklyftets reella effekter på undervisningen. Det skulle även vara intressant att kombinera metoderna intervju och observation för att få en förståelse för hur lärarna undervisar i matematik. Ett annat alternativ skulle kunna vara att ta del av betygsstatistik före och efter fortbildningsinsatsen för att undersöka om det skett någon ökning av elevernas måluppfyllelse. Eventuellt är en sådan studie missvisande eftersom det är svårt att jämföra elever från olika årgångar men över tid borde det gå att se om Matematiklyftet har lett till en ökad måluppfyllelse.
Referenser
Adler, Björn (2001). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Orsaker, diagnos och hjälp. 1. uppl. Höllviken: NU-förlag.
Adler, Björn (2003). Dyskalkyli- Matematiksvårigheter. Artikel från Lärartidning våren 2003
Tillgänglig: http://www.dyskalkyli.nu/dyskalkyli.pdf (2015-04-06)
Adler, Björn (2007). Dyskalkyli & matematik: en handbok i dyskalkyli. Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Bergius, Berit (red). Ahrne Göran & Peter Svensson (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Anghileri, Julia. (2006). Teaching number sense. 2nd ed. London ; New York: Continuum.
Berg, Martin (2015). Deltagande etnografi. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Björklund Boistrup, Lisa (2011). Bedömning för engagemang och lärande. I: Bergius, Berit (red). Matematik- ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för
matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.
Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber.
Boréus, Kristina (2015). Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne Göran & Peter Svensson (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Butterworth, Brian & Yeo, Dorian (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Chinn, Stephen J. (2011). The trouble with maths: A practical guide to helping learners with numeracy difficulties. 2nd ed. London: Routledge.
Eliasson, Rosmari (2012). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Emanuelsson, Göran & Emanuelsson, Lillemor (1997). Taluppfattning i tidiga skolår. Nämnaren nr 2 (s. 30-33). Institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Gelman, Rochel & Gallistel, Charles R. (1978). The child's understanding of number. Cambridge: Harvard Univ. Press.
Griffin, Sharon (2007). Early Intervention for children at Risk of Developing Mathematical Learning Difficulties. I: Berch, Daniel B. & Mazzocco, Michèle M.M. (red). Why is Math So Hard for Some Children? The Nature an Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities. Batltimore: Paul Brookes Publishing Co.
Hodgen, Jeremy & Wiliam, Dylan. (2011). Mathematics inside the black box – Bedömning för lärande I matematikklassrummet. Stockholms Universitetsförlag.
Jess, Kristine; Skott, Jeppe & Hansen, Hans Christian (2011). Matematik för lärare. My, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Tillgänglig: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf
Lunde, Olav (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematiken i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Malmer, Gudrun (1999). Bra matematik för alla: Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, Alistair (2008). Förstå och använda tal: en handbok. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative research & evaluation methods. 3. ed. London: SAGE
Reys Barbara. J & Reys Robert. E (1995). Perspektiv på Number sense och taluppfattning. I: Nämnaren nr 1 (s. 28-33). Institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.
Reys, Barbara; Reys, Robert; Emanuelsson, Göran; Holmquist, Mikael: Häggström, Johan; Johansson, Bengt; Lindberg, Lisbeth; Maerker, Leif; Nilsson, Gunnar; Rosén, Bo; Ryding, Ronnie; Rystedt, Elisabeth & Sjögren Wallby, Karin. (1995). Vad är god taluppfattning. I: Nämnaren nr 2 (s. 23-25). Institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.
Reys, Barbara; Reys, Robert; Emanuelsson Göran; Johansson, Bengt; Maerker, Leif; Nilsson, Gunnar & Rosén, Bo. (1995b). Svenska elevers taluppfattning. I: Nämnaren nr 3 (s. 34-40). Institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.
Regeringen (2012). Regeringsbeslut 1:44.
Tillgänglig:http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.172962!/Menu/article/attachment/U 2012_2103_Mattelyftet.pdf
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2011). Att analysera kvalitativt material. I: Bergius, Berit (red). Ahrne Göran & Peter Svensson (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Sahlin, B (1997). Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan. En översikt över svensk forskning 1990-1995. Stockholm: Skolverket. Sjöberg, Gunnar (2004). Dyskalkyli, skolans största pedagogiska problem. Umeå universitet.
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?- En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-777
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, (2016-03-15). Lärportalen för matematik
Tillgänglig:https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/faces/training/newlink8190/
newlink920?_afrLoop=375619044808236&_afrWindowMode=0&_adf.ctrl-state=4mdnr7gxl_85 Skolverket (2016-03-29).
Tillgänglig:http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/matematiklyftet Skott, Jeppe; Jess, Kristine; Hansen, Hans Christian & Lundin, Sverker (2010).
Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2010). Skollagen (2010:800) med lagen om införande av skollagen (2010:801). Upplaga 5:1. Stockholm: Norstedts Juridik.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Vygotsky Lev Semenovich (1978). Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. London: Harward University Press.
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
White Domas, M. & Marsch E., E., (2006). Content Analysis: A Flexible Methodology. Tillgänglig:https://www.ideals.illinois.edu/bitstream/handle/2142/3670/whitemarch5 51.pdf?sequence=