Förslag till fortsatt forskning

Under arbetets gång har vi sett andra vinklingar och ämnen som skulle vara intressanta att studera kring varumärkesuppbyggnad. Därför vill vi presentera följande förslag till fortsatt forskning:

 Då vi har studerat företag inom olika branscher kan det vara svårt att applicera resultatet på en specifik bransch. Det skulle därför vara intressant att inrikta sig på en särskild bransch, för att se om processen är densamma inom företagen.

 Ytterligare en vinkling är att jämföra processen för varumärkesuppbyggande i små och stora företag för att kunna dra slutsatser om storleken på företaget och tillgången till resurser skiljer dessa åt.

 Att studera processen ur kundens synvinkel är intressant då det går att se hur kunden påverkas av företagets insatser i varumärket samt vad de har för åsikter kring vissa åtgärder.

 Då vi har valt att studera små företag, mikroföretag hade det ur en annan synvinkel varit intressant att studera hur stora företag arbetar med den varumärkesuppbyggande

processen, utifrån det upplägg vi presenterar i uppsatsen.

40

Källförteckning

Aaker, D. A. (1996). Building strong brands. New York: Free Press.

Aaker, D.A. & McLoughlin, D. (2010). Strategic market management – Global perspectives.

West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.

Andersson, J-O., Ekström, C., Enqvist, J. & Jansson, R. (2007). E2000 Småföretagande B – företagsekonomi i praktiken! Stockholm: Liber AB.

Berthon, P., Ewing, M.T, & Napoli, J. (2008). Brand management in small to medium-sized enterprises. Journal of small business management, 46(1), 27-45.

Boone, L.E., Kochunny, C.M. & Wilkins, D. (1995). Applying the brand equity concept to major league baseball. Sport Marketing Quarterly [SMQ], 4(3), 33-42.

Burns, P. (2001). Entrepreneurship and Small Business. Hampsire: Palgrave Macmillan.

Delgado-Ballester, E. & Munuera-Alemán, J.L. (2005). Does brand trust matter to brand equity? Journal of Product & Brand Management, 14(3), 187-196.

Doyle, P. & Stern, P. (2006) Marketing management and strategy. Essex: Prentice Hall.

EU-lagstiftningen: Definition av små företag.

http://europa.eu/legislation_summaries/other/n26001_sv.htm (2009-12-16, kl. 13:40)

Google.com

https://www.google.com/accounts/ServiceLogin?service=adwords&hl=sv_SE&ltmpl=adword s&passive=true&ifr=false&alwf=true&continue=https%3A%2F%2Fadwords.google.com%2 Fum%2Fgaiaauth%3Fapt%3DNone%26ugl%3Dtrue&gsessionid=FM6sUQcOb6Fp6Q8SS-N37A (2010-05-15, kl. 16:27)

Haig, M. (2003). Brand failures. London: Kogan Page.

Hatten, T.S. (2003). Small business management, entrepreneurship & beyond. 2nd edition.

Boston: Houghton Mifflin Company.

Henrekson, M. & Stenkula, M. (2007). Entreprenörskap. Stockholm: SNS Förlag.

Hoyer, W.D., & Macinnis, D.J. (2009). Consumer behaviour. Mason: South-Western.

Håkansson, B. (2004) Det missförstådda varumärket: myt och sanning om ”företagets främsta tillgång”. Helsingborg: Liljedahl & Co Förlag.

41 Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jansson, K. (2007). Dags att bänka sig i varumärkesskolan. Publicerad 2007-01-10 08:06 Dagens Industri

[http://di.se/Artiklar/2007/1/10/98125/Dags-att-banka-sig-i-varumarkesskolan/]

Jarn Melander, L. (2003). Varumärket - Ett ställningstagande från Sveriges

Informationsförening. Sveriges Informationsförening, 2003. Åsikt avsikt – Varumärket.

Kapferer, J-N. (2000). [re]inventing the brand. London: Kogan Page.

Kapferer, J-N. (2005). The new strategic brand management – creating and sustaining brand equity long term. London: Kogan Page.

King, S. (1973). Developing New Brands. London: The Pitman Press

Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J., & Wong, V. (2005). Principles of marketing. London:

Financial Times/Prentice Hall.

Krake, F. (2005). Successful brand management in SMEs: a new theory and practical hints.

Journal of Product & Brand Management, 14(4), 228-238.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Melin, F. (1999). Varumärkesstrategi – Om konsten att utveckla starka varumärken. Malmö:

Liber AB.

Melin, F. & Hamerfors, S. (2007). Den värdeskapande varumärkesstrategin. Stockholm:

Sveriges Informationsförening.

Milne, G.R. & McDonald, M.A. (1999). Sport marketing: managing the exchange process.

Toronto: Jones and Bartlett Publishers Canada.

Mynewsdesk.com

http://www.mynewsdesk.com/se/ (2010-05-17, kl. 15:43)

Nilson, T. H. (2000). Ladda ditt varumärke – strategier och praktiska råd. Stockholm:

Svenska Förlaget.

Pearson, S. (1996). Building Brands Directly. Creating business value from customer relationships. London: MACMILLIAN PRESS LDT

42 Schmitt, B. & Rogers, D.L. (2008). Handbook on brand and experience management.

Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.

Statistiska central byråns hemsida, företagsregister (2009):

http://www.scb.se/Pages/List____259330.aspx (2010-05-10, kl. 11:54)

The Fair Tailor.com. Om The Fair Tailor – Rädda världen.

http://www.thefairtailor.com/om-the-fair-tailor/radda-varlden.html (2010-05-10, kl. 14:40)

Treffner, J., & Gajland, D. (2001). Varumärket som värdeskapare. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Upshaw, L.B. (1995). Building brand identity: a strategy for success in a hostile marketplace.

Canada: John Wiley & Sons Inc.

Varumärkeslag (1960:644), 1§ st. 2.

Woodside, A.G & Walser, M.G. (2007). Building strong brands in retailing. Journal of Business Research, 60(1), 1-10.

Personliga intervjuer

Knapp, Kajsa. CoolStuff. (2010-05-19)

Picaut, Mette. M Picaut - Swedish Skin Care. (2010-05-17) Stjern, Sebastian. The Fair Tailor. (2010-05-10)

43

Bilaga 1. Intervjuguide

1. Storlek på företaget, antal anställda?

2. Beskriv Er affärsidé.

3. Vilken är Er målgrupp?

4. Hur uppkom Ert varumärke? (namn, idén etc.) 5. Ser Ni varumärket som en tillgång för företaget?

Varumärke

6. Vad vill Ni att Ert varumärke ska förmedla, vilket budskap?

7. Beskriv produkternas design, färger, logotyp etc.

Märkeskännedom

8. Hur går Ni tillväga för att skapa kännedom om Ert varumärke på marknaden?

9. Hur har Ni gått tillväga för att bygga upp varumärket?

Finns det någon strategi, marknadsföringsmetoder etc.?

10. Hur väljer Ni att positionera Er?

Upplevd kvalitet

11. Hur håller Ni Er uppdaterade om vad som sker på marknaden?

Gör Ni kunduppföljningar/kundundersökningar för att anpassa produkterna/tjänsten efter kundens behov?

Lojalitet

12. Hur gör Ni för att behålla befintliga kunder?

(Exempelvis belöningssystem som rabatter etc.)

Associationer

13. Använder Ni Er av varumärkesassociationer?

Vilka/vem/vad? (Till exempel en känd person, en särskild symbol)

Starkt varumärke

14. Vad innebär ett starkt varumärke för Er?

15. Vilka värden innehar Ert varumärke? (Exempel: Volvo har säker familjebil)

16. Vad är det som är unikt med Ert varumärke?

Hur skiljer sig Ert varumärke från konkurrenterna?

17. Hur ser Ni på namnet, ursprung, personlighet och distribution?

(Dessa är faktorer som betonas vid utvecklingen av ett starkt varumärke)

44 Varumärkesuppbyggnad

18. Hur mycket resurser lägger Ni ner på varumärkesuppbyggnad?

(Då det kostar mer för mindre företag än större, både tids- och kostnadsmässigt)

19. Tror Ni att varumärkesuppbyggnad skiljer sig mellan små och stora företag?

Varför?

20. Hur har varumärket utvecklats sedan starten?

21. Hur ser Ni på Ert varumärke i framtiden?

Kommer Ni lägga ner mer tid och pengar på det?

45

Bilaga 2. Företagsbeskrivning

Nedan presenteras de företag som deltagit i vår undersökning.

The Fair Tailor

The Fair Tailors affärsidé är att sälja rättvist producerade och skräddarsydda skjortor via Internet. Företaget startades av Lina och Sebastian Stjern 2009 och idén uppkom då de satt och spånade på en affärsidé då de var på en resa på den transibiriska järnvägen. De var trötta på skjortor med dålig passform som var tillverkade på orättvisa villkor (Stjern, 2010).

Skjortorna tillverkas i en fabrik i Nepal, där det sociala företaget Child Watabaran Center står för tillverkningen. De använder sig inte av barnarbetare utan av skräddare med erfarenhet som bland annat är vuxna före detta gatubarn och som arbetar under rättvisa förhållanden

(www.thefairtailor.com). Vad som även framgår på thefairtailor.com är att företagets vinst går till att driva projekt för gatubarn. The Fair Tailor har även startat upp The Fair Tailor

Academy vilken ger ungdomar över 17 år en gratis skräddarutbildning samt praktik på fabriken och efter utbildningen erbjuds de möjlighet till jobb på fabriken. De anser att det går att tjäna pengar samtidigt som det går att bidra till en hållbar utveckling. Företaget har enligt Stjern (2010) i dagsläget fyra anställda i Sverige samt två i Nepal. Den primära målgruppen är skjortbärare som bär skjortor varje dag, män, stadsbor och högutbildade. Stjern (2010)

berättar att The Fair Tailor nyligen har inriktat sig mot en nischkund, präster.

M Picaut

Mette Picaut är grundare och VD i företaget med samma namn, samt enda anställda i företaget. Produkterna går under varumärkesnamnet ”M Picaut Swedish Skin Care”.

Affärsidén är att producera ekologiska hudvårdsprodukter i Sverige som samtidigt effektiva, med andra ord ”effektiv hudvård med omtanke” (Picaut, 2010). M Picaut erbjuder ekologiska hudvårdsprodukter som innehåller råvaror som inte är skadliga för huden. Idén uppkom i Picauts kök där hon vispade ihop ingredienserna till en hudkräm under tiden som

mammaledig. Hon ville att hudkrämen skulle ge en lyxig känsla genom en unik produktdesign samt ha en bevisad effekt. (Picaut, 2010). Produkterna ska enligt Picaut (2010) med den unika förpackningsdesignen förmedla en lyxigare känsla till målgruppen som är kvinnor i åldrarna 35-50 år. I dagsläget består sortimentet av fyra produkter.

46

CoolStuff

CoolStuff grundades 2005 av Christian Omander och Kajsa Knapp och företaget Omander &

Co AB som även driver företaget, utifrån ett brinnande intresse för prylar (Knapp, 2010). År 2008 vann CoolStuff utmärkelsen, Sveriges bästa e-handel, av tidningen Internetworld och samma år låg de på 7:e plats i den totala listan över Sveriges hundra bästa sajter. CoolStuff är först och främst en internetshop men de har även en fysisk butik, ett lager och kontor i Malmö och därifrån sköts CoolStuffs e-handel. I dagsläget är företaget verksamma i Sverige,

Danmark, Tyskland och Finland och den 17 maj 2010 expanderade de även till den norska marknaden och har i dagsläget 10 anställda (Knapp, 2010). Enligt Knapp (2010) är målet med företaget är att erbjuda kunderna de coolaste, snyggaste och mest innovativa prylarna på marknaden och därigenom kom slogan ”Sveriges prylmecka”. Enligt Knapp (2010) är huvudmålgruppen för företaget män mellan 25 och 40 år. Företaget använder sig av så kallad social shopping där kunderna betygsätter och recenserar produkterna, vilket sedan presenteras på hemsidan. Genom social shopping vill CoolStuff skapa den maximala köpupplevelsen för sina kunder (Knapp, 2010).