Min studie syftar till att undersöka hur modeller lyfts fram i teknikkursplaner i några olika länder för att se vilka likheter och olikheter som finns i användning av modeller i de olika ländernas kursplaner i teknik. Denna text använder som tidigare nämnts till en
kategorisering av modeller utvecklat i relation till naturvetenskapens modeller och önskvärt vore att finna eller skapa en mer teknikdidaktisk anpassad kategorisering av modeller. I ett sådant arbete skulle man kunna ta hjälp av ett lingvistiskt perspektiv där man talar om kategorisering av modeller i termer av Ikoniska, Indexikala och Symboliska modeller (Allwood 1989). Ikoniska är en avbild av det som modelleras, exempelvis skalmodeller. Indexikala modeller har en kausal (orsak-verkan) relation till det man modellerar, exempel är en skrivare. Symboliska modeller är ofta en beskrivning av en företeelse. Dessutom finns en del intressanta artiklar inom ingenjörsvetenskapen där man talar om preskriptiva och deskriptiva modeller (Finger, Dixon 1989). Deskriptiva modeller är beskrivande och används ofta för förståelse och tolkning medan preskriptiva modeller utgör en uppfattning av hur verkligheten borde se ut. Allwood (1989) menar att i tekniska sammanhang används ofta en kombination av dessa typer av modeller.
Vidare skulle modellers roll i teknikutvecklingsprocessen vara mycket intressant att
undersöka då denna är så central i teknikämnet och då många innovationer, som har byggt och kan bygga vårt välstånd, arbetas fram med hjälp av denna process. Vad skulle hända om man införde och förklarade begrepp såsom ”modellering” och ”Functional Modelling” i den svenska kursplanen? Hur skulle det stödja lärarna att i högre grad använda sig av hela teknikutvecklingsprocessen?
En ny typ av modeller som kommer starkt är kopplade till Virtual reality. Jag har själv erfarenhet av detta då min nya tomt och hus har ritats upp i en 3D-modell. Markfirman har mätt tomtens verkliga höjder med en drönare och samkört detta med trädgårdsarkitektens höjdsatta förslag. Denna modell har sedan jag kunnat titta på via Virtual reality. Ändringar och revideringar av modellen som måste till är mycket enkla att se och går snabbt att göra, är min bedömning. Markhöjderna som sätts i denna modell överförs sedan digitalt till maskinen som bereder marken och den verkliga produkten, det vill säga marken, blir precis som i modellen. Starka kopplingar till 3D-skrivare och CAD/CAM maskiner finns i denna teknikutvecklingsprocess. Hur kan Vitual reality påverka användningen av modeller i teknikämnets framöver?
Referenser
Allwood, J. (1989) Modellering som analys och specificeringsmetod. MILINF 90, Eskilstuna 1989, Institutionen för Lingvistik. Göteborgs Universitet Tillgänglig:
https://gup-server.ub.gu.se/v1/asset_data/121896
Bain, Jenny & Kimbell, Richard & Miller, Soo & Stables, Kay. (2004). Assessing Design Innovation: a research & development project for the DfES and the Qualifications and Curriculum Authority. Goldsmiths College: University of London. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/27224319_Assessing_Design_Innovation_a_research_development _project_for_the_DfES_and_the_Qualifications_and_Curriculum_Authority
Bergkvist, A. (2012) Models of Chemical Bonding - Representations Used in School Textbooks and by Teachers and their Relation to Students’ Difficulties in Understanding (Licenciatavhandling. Karlstad University Studies 2012:52) Karlstad: Universitetstryckeriet
Tillgänglig:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:563484/FULLTEXT01.pdf
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar – En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. (Doktorsavhandling. Karlstad University Studies 2008:29) Karlstad: Universitetstryckeriet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:197227/FULLTEXT01.pdfMin
Department of Education South Africa. (2002). Revised National Curriculum Statement Grades R-9 Schools, Technology, Gazette No:23404. Vol 443. Hämtad från:
http://www.ibe.unesco.org/curricula/southafrica/sa_al_tc_2002_eng.pdf
Department of Basic education Republic of south Africa. (2003). Revised National Curriculum Statement Grades R-9 (Schools) Teacher’s Guide for the Development of Learning Programmes Foundation Phase: Hämtad från:
http://www.ibe.unesco.org/curricula/southafrica/sa_al_gu_tc_2003_eng.pdf
Department of Basic education Republic of south Africa. (2017a). National Curriculum Statements (NCS) Grade R-12. Hämtad från:
http://www.education.gov.za/Curriculum/NationalCurriculumStatementsGradesR-12.aspx
Department of Basic education Republic of south Africa. (2017b). Education in South Africa. Hämtad från: http://www.education.gov.za/EducationinSA.aspx
Department of education and skills. (2017). A guide to the Irish education system.
Hämtad från:
https://www.education.ie/en/Parents/Information/A-Guide-to-the-Irish-Education-System.pdf Department of education and skills. (2017) Irish Education System. Hämtad från:
https://www.education.ie/en/
Dublin West Education Centre. (2018). Professional Development Service for teachers, Ireland. Hämtad från:
http://cmsnew.pdst.ie/node/3220
Finger, S. and Dixon, J.R. (1989). A Review of Research in Mechanical Engineering Design. Part I: Descriptive, Prescriptive, and Computer-Based Models of Design Processes. Research in Engineering Design, 1, pages 51- 67. Hämtad från:
https://doi.org/10.1007/BF01580003
Gilbert, J.K. (2004) 2. Models and Modelling: Routes to More Authentic Science Education
International Journal of Science and Mathematics Education 2:115 Hämtad från doi:10.1007/s10763-004-3186-4
Government of Ireland. (1999a). Primary School Curriculum, Social, Environmental and Scientific Education Curriculum, Science. Hämtad från:
http://www.curriculumonline.ie/getmedia/346522bd-f9f6-49ce-9676- 49b59fdb5505/PSEC03c_Science_Curriculum.pdf
Government of Ireland.(1999b). Primary School Curriculum, Introduktion. Hämtad från
http://www.curriculumonline.ie/getmedia/c4a88a62-7818-4bb2-bb18-4c4ad37bc255/PSEC_Introduction-to- Primary-Curriculum_Eng.pdf
Grosslight, L., Unger, C., Jay, E. & Smith, C.L. (1991). Understanding models and their use in science:
Conceptions of middle and high school students and experts. Journal of Research in Science Teaching, 28(8), 799–822.
Hansson, S. O. (2007) What is Technological science? Studies in history and Philosophy of science Part A. 38 (3) pages 523-527. Hämtad från:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0039368107000362?via%3Dihub
Justi, R. & Gilbert, J.K. (2003). Teachers’ views on the nature of models. International Journal of Science Education, 25(11), 1369–1386. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0950069032000070324
Kroes. P. & Meijers. A. (2006) The dual nature of technical Artefacts. Studies and Philosophy of Science Part A
37 (1), 1-4. Hämtad från:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0039368105001032?via%3Dihub
Knuuttila. T.(2005) Models as epistemic artefacts: Toward a non-representationalist account of scientific representation. Academic Dissertation. University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy and Faculty of Behavioural Sciences, Department of Education. Hämtad från:
http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/hum/filos/vk/knuuttila/
Leahy, K. & Phelan, P. (2014) A review of Technology education in Ireland; a changing technological environment promoting design activity. International Journal of Technology and design Education 24(4) pages 375-389. Hämtad från:
https://doi.org/10.1007/s10798-014-9266-z
Daniel Lövheim. (2010). An epistemology of one’s own: curricular (re-)construction of school technology and non-technology in Sweden, 1975–1995, History of Education. 39 (4), sid. 525-537. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00467600903514860
Ministry of education New Zealand. (2007a). The New Zeeland curiculum for English-medium teaching in years 1-13 The New Zealand Curriculum on line, Hämtad från
https://education.govt.nz/ministry-of-education/our-role-and-our-people/education-in-nz/ Minestry of Education New Zealand.(2007b). Education in New Zealand. Hämtad från
https://www.education.govt.nz/ministry-of-education/our-role-and-our-people/education-in-nz/ Minestry of education New Zealand. Technology on line, Glossary, Hämtad 20171128 från:
http://technology.tki.org.nz/Glossary#glossary_31920
Minestry of education New Zealand. Technology on line, Technological Modelling. Hämtad 20171128 från: http://technology.tki.org.nz/Technology-in-the-NZC/Technological-knowledge/Technological-modelling Minestry of Education (2017a), New Zealand, Curriculum achievements by level , Hämtad från:
http://nzcurriculum.tki.org.nz/The-New-Zealand-Curriculum
Minestry of education New Zealand (2017b). Technology on line, Progress outcomes. Hämtad från: http://nzcurriculum.tki.org.nz/The-New-Zealand-Curriculum/Technology/Progress-outcomes
Minestry of education, (2017c), The New Zealand Curriculum on line, Indicators of progression. Technological modelling Hämtad från
http://technology.tki.org.nz/Technology-in-the-NZC/Indicators-of-progression/Technological-modelling-IOPs
Ministry of Education (2017d), The New Zealand Curriculum on Line, Technology , http://nzcurriculum.tki.org.nz/The-New-Zealand-Curriculum/Technology
National council for curriculum and assessment (NCCA) Ireland (2017). Hämtad 20171128 från: The Junior Certificate, Technology syllabus http://www.curriculumonline.ie/Junior-cycle/Junior-Cycle-Subjects/Technology National council for curriculum and assessment Ireland (NCCA) (1999). Primary School Curriculum, introduction Hämtad från:
http://www.curriculumonline.ie/getmedia/c4a88a62-7818-4bb2-bb18-4c4ad37bc255/PSEC_Introduction-to-
Primary-Curriculum_Eng.pdf
NCCA (2017), National council for curriculum and assessment Ireland, The junior Certificate. Hämtad från: http://www.ncca.ie/uploadedfiles/Factsheets/Tech_factsheet.pdf
NCCA National council for curriculum and assessment , The Junior Certificate Guidelines for Teachers. Hämtad från:
https://www.education.ie/en/Schools-Colleges/Information/Curriculum-and-Syllabus/Junior-Cycle-/Syllabuses-
Guidelines/jc_technology_guide.pdf
Nia, M.G. & de Vries, M.J. (2017). Models as artefacts of a dual nature: a philosophical contribution to teaching about models designed and used in engineering practice. International Journal of Technology and design education 27:627–653
https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs10798-016-9364-1.pdf
Norström P. (2014) Technological Knowledge and Technology Education- Doctoral Thesis in Philosophy KTH Stockholm: Universitetsservice US-AB, Stockholm. Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:715009/FULLTEXT01.pdf
Proposition nr180 1978/79 Regeringens proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m.m. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-iaroplan-for-grundskolan-m- m_G203180/html
Richard K. Coll, Bev France & Ian Taylor (2012) The role of models/and analogies in science education: implications from research, International Journal of Science Education, 27(2), sidan 183-198, Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0950069042000276712
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur: Skolverket (2000). Grundskolan, Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2016. Hämtad från:
http://kvutis.se/wpcontent/uploads/2016/08 /lgr11.pdf
Skolverket (2017a) , Kursplan teknik (reviderad 2017) Hämtad från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264931!/Kursplan_Teknik_Gr.pdf
Skolverket (2017b) Kommentarmaterial till kursplanen i teknik, reviderad 2017, Hämtad från: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksa k%2FRecord%3Fk%3D3790
Skolverket (2017) Rapport 455 2017, Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm. Elanders Sverige AB Skolinspektionen (2014) Rapport 2014:04, Teknik-gör det synliga osynligt. Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning. Stockholm
SOU (2010) 2010:28 Vändpunkt Sverige: Ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Stockholm: Elanders Sverige AB
Svensk författningssamling SFS (2017). Förordning om ändring i skolförordningen (2011:185) Hämtad 20180316: https://www.lagboken.se/Lagboken /sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3125611-sfs-2017_1236- forordning-om-andring-i-skolforordningen-2011_185
De Vries. M. J. (2013) Positioning technology education in the curriculum. International technology education series. ISBN 978-94-6091-675-5.Rotterdam: Sense Publishers
De Vries. M. J. (2005) Teaching about Technology - An Introduction to the Philosophy of Technology for Non- philosophers Springer ISBN 978-1-4020-3410-7
De Vries M.J. (2006) Technological Knowledge and Artifacts: An Analytical View. In: Dakers J.R. (eds) Defining Technological Literacy. Palgrave Macmillan, New York
Wells, M., Hestenes, D., & Swackhamer, G. (1995). A modeling method for high school physics instruction. American Journal of Physics, 63(7), 606–619.
Weisberg. M. (2007) Three Kinds of Idealization. Journal of Philosophy 104 (12), 639-659
Wikberg Nilsson, Å., Ericsson Å., Törlind P. (2015) Design - process och metod. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet, (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Fritzes
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 Stockholm: Fritzes Utbildningsdepartementet (2016), U2016/03475/S Promemoria. En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/4a464f/contentassets/d62d166ac6894211ba649c96bac46101/en-stadieindelad- timplan-i-grundskolan-och-narliggande-fragor.pdf
Bilaga 1: Modeller och markörer motsvarande åk 1-3 i de undersökta länderna
Explicita är markerade med fet text och de implicita är kategoriserade.Modell Irland åk 1-6 Sverige CI 1-3 Nya Zeeland level 2 Sydafrika åk 1-3 Konkret Bygga modeller
Koppling till process Designprocessen Koppling till föremål Undersöka och för-bättra vardagsföremål Skapa enkla föremål Samtala om sitt arbete Bedöma andras arbeten
Fysiska modeller
Koppling till föremål Undersöka vardagliga föremål. Vanliga föremål som styrs av datorer. Egna konstruktioner Koppling till lösning Vanliga tekniska lösningar
Prototyper
Functional modelling
Koppling till föremål Tekniska produkter.
Designkoncept
Koppling till lösning Utveckla av en lösning.
Tekniska lösningar.
Koppling till process
Designprojekt -undersöka, skapa och utvärdera. Koppling till föremål
Svagheter styrkor på egna, andras produkter Skapar produkter
Koppling till lösning
Föreslår möjliga lösningar
Verbal koppling till skrift/tal Beskr. vardagsföremål Kommunicera egen designplan. Samtala om sitt eget arbete
Koppling till process Använda design-processen Koppling till föremål Beskr. vardagsföremål Föreslå förändringar på produkt
Bedöma andras arbeten
koppling till skrift/tal Ge förslag på hur föremål kan förbättras.
Benämna och samtala om tekniska lösningar.
Koppling till lösning Ge förslag till lösning
koppling till skrift/tal Göra en planering
Koppling till process
Förstå Functional modelling
Koppling till lösning Undersöka, beskriva, förklara, ta fram och utvärdera en lösning
koppling till skrift/ tal
Förklarar tillverkning. Identifierar Svagheter styrkor på egna, andras produkter
Koppling till process
Designar
Symbolisk Koppling till process Designprocess/plan Visuell Digitala modeller
Koppling till ritningar/ skisser
Ritningar i perspektiv
Rita bilder Designplan Koppling till process Designprocessen
Digitala modeller.
Koppling till ritningar ocskisser
Enkla skisser, bilder.
Functional modelling
Koppling till ritningar /skisser
Gör en skiss och designar
Bilaga 2: Modeller och markörer motsvarande åk 4-6 i de undersökta länderna
Explicita är markerade med fet text och de implicita är kategoriserade.Modell Irland åk 1-6 Sverige CI 4-6, KK åk 6 Nya Zeeland level 3 Sydafrika åk 4 6
Konkret Bygga modeller
Koppling till process Designprocessen Koppling till föremål Undersöka och för-bättra vardagsföremål Skapa enkla föremål Samtala om sitt arbete Bedöma andras arbeten
Fysiska modeller
Koppling till process Teknikutvecklingsarbete Genomföra enkla konstruktionsarbeten Koppling till föremål Egna konstruktioner Koppling till lösning Lösningar
Prototyper
Functional modelling
Koppling till föremål tekniska produkter. Koppling till lösning beskriva, pröva, utveckla, vidare-utveckla och utvärdera lösningar. Tolkning av tekniska lösningar Modellering. Modell
Koppling till process
designprocessen.
Koppling till föremål
Undersöker produkter Skapar produkten
Koppling till lösning
Lösningar länkar till designkort. Väljer lösning
Verbal koppling till skrift/tal Beskr. vardagsföremål Kommunicera egen designplan. Samtala om sitt eget arbete Koppling till process Använda design-processen Koppling till föremål Beskr. vardagsföremål Föreslår förändringar på produkt
Bedöma andras arbeten
koppling till skrift/tal Enkel dokumentation Dokumentation Texter
Koppling till process Teknikutvecklingsarb. Konstruktionsarb. Koppling till lösning Förslag till lösning
Koppling till process
Functional modelling
Koppling till lösning beskriva, utvärdera lösningar. Tolkning av tekniska lösningar
koppling till skrift/tal
designkort för utveckling av produkt.
Kommunicerar lösningar
Koppling till process
Presenterar design- processen.
Modellering Koppling till lösning
Lösningar länkar till designkort. Väljer, motiverar lösning,
Symbolisk
Koppling till process Designprocess/plan
Symboler
Koppling till process Teknikutvecklingsarb. Konstruktionsarb.
Koppling till process
Functional modelling Koppling till process Designprocessen.
Visuell Digitala modeller Ritningar i perspektiv
Koppling till ritningar /skisser
Rita bilder Designplan Koppling till process Designprocessen
Digitala modeller
Koppling till ritningar /skisser
Skisser och mått-angivelser Koppling till process Teknikutvecklingsarb. Konstruktionsarbete Functional modelling Modell Modellering Utvecklar ritningar
Koppling till ritningar /skisser
och skisser med grafik
Bilaga 3: Modeller och markörer motsvarande åk 7-9 i de undersökta länderna
Explicita är markerade med fet text och de implicita är kategoriserade.Repres. Irland åk 7-9 Sverige CI och KK åk 9 Nya Zeeland level 4 Sydafrika åk 7-9
Konkret arbetsritningar till verklig
modell modeller
Koppling till process Designprocessen
Koppling till arbete Visualisera arbeten Koppling till lösning Redovisa lösning
Fysiska modeller
Koppling till process Teknikutvecklingsarbete konstruktionsarbete Koppling till föremål Egna konstruktioner
Prototyper
Functional modelling
Koppling till process
Functional modelling
Koppling till föremål Tekniska produkter.
Designkoncept
Koppling till lösning Förklara, beskriva utveckla, vidare-utveckla och utvärdera tekniska lösningar.
Modellering
Koppling till process
Designar Gör ett designkort Designprocessen Modellering Koppling till föremål
Undersöka produkter Skapa produkten
utvärdera produkter Koppling till lösning
Ange lösningar
Modifiera lösningar
Verbal koppling till skrift/tal Kommunicera arbetsritningar Produktionsplan Koppling till arbete Värdera arbetet Visualisera arbeten Koppling till lösning Redovisa lösning Koppling till process Designprocessen
koppling till skrift/tal Enkla skriftliga rapporter Dokumentation med förklarande ord och begrepp
Koppling till process Teknikutvecklingsarb.
koppling till skrift/tal Planering
Beskriva de viktigaste attributen
Förklara lösning
Koppling till lösning
Utvärdera en lösning. Utvärdera lösningens lämplighet
Koppling till process Functional Modelling
koppling till skrift/tal
Designkort för utveckla produkt. Presentera lösningar i skrift. Föreslå förbättringar modifieringar på produkt. Utvärdera design. Konstruktionsunderlag
Koppling till process
Designar
Designprocessen Modellering Symbolisk
Koppling till arbete
Visualisera arbeten
Symboler
Koppling till process
Programmering för att styra och reglera.
Koppling till process Functional Modelling
Symboler
Koppling till process
Flödesdiagram/schema
Kretsscheman eller systemdiagram.
Visuell Arbetsritningar
Koppling till ritningar /skisser
Visualisera
Koppling till lösningar Visualisera lösningar Redovisa lösningar Koppling till process Designprocessen
Ritningar Digitala modeller.
Koppling till ritningar /skisser Skisser, måttangivelser, bilder Dokumentation. Manuella ritningar digitala skisser Simuleringar Koppling till process Teknikutvecklingsarb.
Functional modelling Ritningar
Modellering
Koppling till ritningar /skisser två- tredimensionella skisser, konstruktionsunderlag, Presentera framsteg i grafiska former.
Utvecklar med grafik.
Bilaga 4: Den svenska kursplanens kopplingar till Gilberts modeller
Kunskapskrav för betyget E Centralt Innehåll (markör markerade) Modell Kunskapskrav saknas för år 3 i teknik. Årskurs 1-3
Undersöka hur vardagliga föremål är uppbyggda, fungerar, är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur före-målen i elevens vardag har förändrats över tid.
Några vanliga föremål som styrs av datorer.
Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och
digitala modeller.
Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaring. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Konkret, verbal Konkret Konkret Konkret Konkret, Verbal, Visuell Konkret Konkret, visuell, verbal Årskurs 6
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktions- arbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska
eller digitala modeller under
arbetsprocessen bidrar
eleven till att formulera och välja handlingsalt. som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Årskurs 4-6
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion , utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar i form av fysiska och
digitala modeller.
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala
modeller. Konkret, visuell, symbolisk-, verbal Konkret, Visuell Konkret, visuell verbal symbolisk Årskurs 9
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och
konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska
eller digitala modeller under
arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser,
modeller eller rapporter där intentionen
i arbetet till viss del är synliggjord.
Årskurs 7-9
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.
Hur digitala verktyg kan vara ett stöd i teknik-utvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller och
digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och
sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Konkret, visuell, symbolisk, verbal Konkret, Visuell, symbolisk Symbolisk, Visuell Konkret, visuell, symbolisk, verbal Konkret, visuell, symbolisk, verbal
Bilaga 5: De irländska kursplanernas kopplingar till Gilberts modeller
Mål och Innehåll i kursplan kopplat till modeller (Markör markerade) Representation Primary school åk 1-6
När eleven genomgår kursen för Science ska han/hon få: 1. Utforska
Titta, undersöka och beskriva olika vardagsföremål samt hur de fungerar. Undersöka hur föremål
kan förbättras eller anpassas. 2. Planera
Undersöka och använda kunskap för att hitta behov eller möjligheter att förbättra föremål i vardagen. Förklara sina planer för andra genom diskussioner, rita bilder, ritningar i perspektiv
bygga modeller med hjälp av vardagsmaterial eller digitalt. Kommunicera sin designplan.
3. Tillverka/skapa
Skapa enkla föremål med enkla verktyg och material. 4. Utvärdera
Samtala om sitt eget arbete, bedöma andras på ett positivt sätt. Utvärdera sitt eget arbete som har gjorts i designprocessen och förslå förändringar som kan förbättra produkten.