Förslag till fortsatt forskning

Ett resultat som framkom i empirin är att det finns en svårighet med att anpassa uppgifter till elever som har högre kognitiva förmågor än språkliga förmågor. Detta tror vi kan vara en vanlig förekommande svårighet i flerspråkiga klassrum. Fortsatt forskning kan handla om att studera hur detta fenomen ser ut i undervisningen och huruvida det är problematiskt i undervisningen, samt hur man som lärare hanterar eller skulle kunna

hantera dessa svårigheter.

41

Referenser

Bråten, Ivar & Hollsten, Gunilla (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, Ivar (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur, 103–119.

Conteh, Jean (2018). Translanguaging. ELT Journal, vol. 72, no. 4, pp. 445–447.

https://academic-oup-com.ezproxy.hkr.se/eltj/article/72/4/445/5098484

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskap. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Ganuza, Natalia & Sayelhi, Susan (2019). Forskning om flerspråkighet. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/forskning-om-flersprakighet (Hämtad 2019-11-28).

García, Ofelia & Wei, Li (2018). Translanguaging, flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.

42

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet – Språk och lärande. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet – Språk och lärande. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet - Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 4. uppl. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Juvonen, Päivi & Svensson, Gudrun (2018). Flerspråkig muntlighet som resurs [ingår i

Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet), Muntlig kommunikation, Del 2: Klassrumskommunikation, årskurs F-9]. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/path/larportalen/materi al/inriktningar/5lasskriv/F%C3%B6rskoleklass/038_muntligkommunikation/del_02/Ma terial/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M38_79_02A_02_flerspr%C3%A5kig.docx

(Hämtad 2019-12-05).

Karlsson, Annika, Nygård-Larsson, Pia & Jakobsson, Anders (2016). Flerspråkighet som en resurs i NO-klassrummet. Pedagogisk forskning i Sverige. 21:1–2.

Tillgänglig på Internet:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/21848/Karlsson%20et%20al%20Flerpra%20 klighet%20resurs%20NO.pdf;jsessionid=A3E504CA996688647CBD93C42CBD7D74? sequence=2

Landahl, Joakim & Lundahl, Christian (2017). Bortom Pisa. Internationell och

jämförande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

43

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pd f3975.pdf (Hämtad 2019-11-27).

Salameh, Eva – Kristina (2012). Flerspråkighet i skolan -språklig utveckling och

undervisning. Stockholm: Natur och Kultur.

Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling

för barn och elever med annat modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Stockholm:

Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2010/sprakutveckling-annat-modersmal/sprakutveckling-annat-modersmal-slutrapport.pdf (Hämtad 2019-12-05).

Skolverket (2017). Nya Språket Lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som

andraspråk för grundskolans årskurs 1 - 6. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa8e0b/1516017598734/ny a-spraket-lyfter-lararhandledning.pdf (Hämtad 2019-12-11).

Skolverket (2019a). Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i

grundskolan. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-svenska-

svenska-som-andrasprak-grundskolan#Bedomartraningiarskurs6isvenskaochsvenskasomandrasprak (Hämtad 2019-11-28).

Skolverket (2019b). PISA 2018: 15 åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och

naturkunskap. Rapport/Skolverket: 487. Stockholm: Skolverket.

Skutnabb-Kangas, Tove (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur.

44

Svensson, Gudrun, Svensson, Jenny, Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa (2018). Greppa

flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktikten. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2013). Lärande och kulturella samtal. Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur, 251–309.

Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.

Rosén, Jenny & Wedin, Åsa (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet - ett kritiskt

perspektiv. Stockholm: Liber.

Tvingstedt, Anna-Lena & Morgan, Eva (2018). Ett inkluderande flerspråkigt klassrum

[ingår i Lärportalens modul Inkludering och delaktighet - flerspråkighet, Specialpedagogik, Del 4: Ett inkluderande flerspråkigt klassrum, årskurs F-9].

Stockholm: Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/name/P03WCPLAR10 4920 (Hämtad 2019-11-28).

Uppsala universitetet (u.å). Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk: Provets upplägg och bedömning. Uppsala universitetet.

https://www.natprov.nordiska.uu.se/ak6/upplagg/ (Hämtad 2019-12-18)

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Hämtad 20200416].

45

Woods, D, Bruner, J & Ross, G (1976), The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. Vol. 17, pp. 89-100.

Øzerk, Kamil Z. (1998) Vygotskij i tvåspråkighetsforskningen. I Bråten, Ivar (red.).

46

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev inför datainsamling

Vi är två studenter vid Högskolan Kristianstad. Vi går sista terminen på utbildningen för grundlärare med arbete mot förskoleklass och årskurs 1 till 3. Studien genomförs som en del av vårt examensarbete. Empirin från intervjuerna kommer att till hela eller vissa delar att analyseras och publiceras i det slutliga arbetet.

Urvalet av intervjupersoner har fokuserats på lärare med erfarenhet och utbildning i grundskolans lägre åldrar. Vi ser gärna en bredd i urvalet av lärare, skolor och klassrum vilket har påverkat urvalet av intervjupersoner.

Studien fokuserar på flerspråkighet i klassrummet, muntlig kommunikation samt transspråkande. Frågorna kommer fokusera på lärares syn på samt erfarenheter av detta. Studien kommer att genomföras i form av antingen fysiska eller nätbaserade intervjuer med tanke på rådande situation. Dessa kommer sedan, till hela eller till vissa delar, att transkriberas. Vi kommer att göra ljudinspelningar av intervjuerna för att upprätthålla validitet kring empirin. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas.

Intervjuerna och deltagandet kommer att anonymiseras genom att namn samt annan information som kan kopplas till en enskild person plockas bort. Ljudinspelningar och eventuellt annan insamlad empiri från intervjuerna kommer inte att finnas med i arbetet. De fungerar endast som ett hjälpmedel för oss. Det insamlade materialet kommer att bearbetas och förvaras av oss till dess att arbetet är godkänt. Då kommer ljudinspelningar och annat insamlat material att raderas.

Vid kontakt eller frågor når ni oss på:

Amanda Najvik: amanda.najvik0007@stud.hkr.se

Cornelia Bruno: cornelia.bruno0002@stud.hkr.se

Med vänlig hälsning, Amanda och Cornelia

47 Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Vilken pedagogisk utbildning har du?

2. Hur länge har du arbetat som verksam lärare?

3. Vad tycker du att språket har för betydelse för elevernas utveckling? Flerspråkighet/muntlig kommunikation

4. Hur definierar du flerspråkighet?

5. Vilken erfarenhet har du av flerspråkighet?

6. Vilken betydelse anser du att muntlig kommunikation har i undervisning där flerspråkiga elever deltar?

7. Hur arbetar du med muntlig kommunikation i ett flerspråkigt klassrum? 8. Vad är din roll i den muntliga kommunikationen?

9. Har du sett att eleverna har påverkats av ett muntligt kommunicerande klassrum? På vilket sätt?

Elevers erfarenhet och olika språk i undervisningen

10. Hur förankras elevers förkunskaper och egna erfarenheter i din undervisning? 11.Vad är modersmålets roll i ditt klassrum?

12. Vad har du för åsikter kring hur flerspråkiga elever använder sitt eller sina språk i skolan i förhållande till språk- och kunskapsutvecklingen?

Kommunikationsstrategier

13. Hur definierar du transspråkande?

14. A) Använder du transspråkande/translanguaging i din undervisning? B) I så fall, hur?

C) Vilka andra kommunikationsstrategier/hjälpmedel använder du för att stötta flerspråkiga elever i din undervisning? Varför?

D) Vilka är för- och/eller nackdelarna med dessa?

15. Hur anser du att arbetet med till exempel transspråkande praktiskt fungerar i undervisningen?

16. Känner du att det finns något som hindrar dig från att arbeta med elevers alla språk på det sätt som du vill? I så fall, vad?