Allteftersom jag har arbetat med den här studien har det dykt upp nya frågeställningar som skulle kunna vara intressanta att utgå ifrån i fortsatt forskning. Dessa frågeställningar är:
Vilken skillnad kan märkas i verksamheten när det finns spetskompetens i arbetslaget? I såfall hur? Musikens demokratiska värde – hur kan det visa sig på en 1-3 årsavdelning?
Enligt Läroplan (Skolverket, 2010) ska verksamheten i förskolan vara rolig. Vad är rolig verksamhet? I studien nämns att olika uttryckssätt befruktar varandra – hur kan det märkas hos barnen?
Den här studien har hjälpt mig som pedagog att bli mer medveten om värdet av att vara en lyhörd och delaktig pedagog. Jag märker att jag även har börjat tänka mer omkring det här med sinnligheten och hur vi tar in med kroppen. Hur kan vi erbjuda en sinnlig miljö för barnen? Jag har även blivit mer övertygad om vikten av att ha teknik och IT tillgängligt för barnen och att det finns en aspekt om social rättvisa i det. Materialets betydelse har överhuvudtaget framträtt mer tydligt för mig nu och då inte minst att det inte är mängden av olika slags instrument som kanske behövs utan att istället påvisa variationen hos ett intstru- ment istället. Det blir en slags 100-språklighet i det ställningstagandet. Jag känner även inspiration att fort- sätta att utmana mig själv omkring tankarna om att fantasi och fakta kompletterar varandra. Jag vill lära mig mer om det så att jag kan bli mer lyhörd i den dagliga verksamheten med barnen.
38
Referenser
Allsup, R E. (2010). Philosophical Perspectives of Music Education. I F. H. Abeles. & L. A. Custodero. (Ed.). Critical issues in Music Education. Contemporary Theory and Practice (39-60). New York: Oxford University Press.
Asplund Carlsson, I., Olsson, B., Pramling, N., Pramling Samuelsson, I. & Wallerstedt, C. (2008). Konsten
att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts.
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Custodero, L A. (2010). Meaning and experience. I F. H. Abeles. & L. A. Custodero. (Ed.). Critical issues in
Music Education. Contemporary Theory and Practice (61-86). New York: Oxford University Press.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ellis, J. & Strong-Wilson, T. (2007). Children and Place: Reggio Emilias Environment As Third Teacher.
Theory into practice (40-47)46 (1).
Filippini, T. (2001). Om organisationens väsen och vikt. I C. Giudici, C. Rinaldi, M. Krechevsky. (Red).
Att göra lärande synligt barns lärande – individuellt och i grupp (52-57). Stockholm: HLS förlag.
Gardner, H. (1983). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB.
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska lärprocesser. Avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Jederlund, U. (2002). Musik och språk. Stockholm: Runa Förlag.
Jernström, E. & Lindberg, S. (1995). Musiklust. Stockholm: Runa Förlag. Johansson, T. (2012). Den lärande människan. Malmö: Liber.
Jonstoij, T. & Tolgraven, Å. (2007). Hundra sätt att tänka. Stockholm: UR.
Johansson. E & Orlowskaja, Z. (1945). Teckning, modellering, klippning och byggning. I M. Moberg. & S. Sandels. (Red.). Barnträdgården – en handbok (113-130). Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, G. & Åstedt, I-B. (1993). Förskolans utveckling – fakta och funderingar. Avhandling. Stockholm: Norstedts.
39 Krechevsky, M. (2001). Form funktion och förståelse i lärande grupper: Teser från Reggios avdelningar. I C. Giudici, C. Rinaldi. & M. Krechevsky. (Red.). Att göra lärande synligt barns lärande – individuellt och i grupp (246-268). Stockholm: HLS förlag.
Kress, G. & Selander, S. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lamb, R. (2010). Music as Sociocultural Phenomenon: Interactions with Music Education. I F. H. Abeles. & L. A. Custodero (Ed.). Critical issues in Music Education. Contemporary Theory and Practice (25-38). New York: Oxford University Press.
Lind, U. (2010). Farlig geografi och “ofast mark” i möte med Reggio Emilia. I M-A Colliander. & L Stråhle. & Wehner-Godée, C. (Red.). Om värden och omvärlden (225-246). Stockholm: Stockholms universi- tets förlag.
Olsson, L. (2012). Eventicizing Curriculum. Journal of Curriculum Theorizing, 28- 1.
Orlowski, Z. & Johanson, E. (1945). Teckning, modellering, klippning och byggning. Barnträdgården (113- 130). Stockholm: Natur och Kultur.
Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2009). Making musical sense: the multimodal nature of clarifying musical listening. Music Education Research, 135-151 11(2).
Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2010). Att lära och undervisa i musik – mot nya didaktiska utmaningar.
Forskning om undervisning och lärande, 35-40 4.
Rinaldi, C. (2001). Dokumentation och utvärdering: vilket är sambandet? I C. Giudici, C. Rinaldi, M. Kre- chevsky. (Red). Att göra lärande synligt barns lärande – individuellt och i grupp (78-93). Stockholm: HLS förlag. Rinaldi, C. (2001). Småbarnsförskolor och 3-6 årsförskolor som platser för kultur. I C. Giudici, C. Rinaldi, M. Krechevsky. (Red). Att göra lärande synligt barns lärande – individuellt och i grupp (38-51). Stockholm: HLS förlag.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan (Lpfö 98) (Rev 2010). Stockholm: Fritzes.
SOU. (1972: 26-27). Förskolan Del 1-2. Betänkande angivet av barnstugeutredningen. Stockholm: Liber. Socialstyrelsen (1987:3). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen
Sundelin, M. (1945). Om sång och musik i barnträdgården. I M. Moberg. & S. Sandels. (Red). Barnträdgår-
denen handbok (88-99). Stockholm: Natur och Kultur.
40 Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts.
Söderberg, R. (1981). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber.
Vecchi, V. (2010). När jag tänker på saken. I M A. Colliander. & L. Stråhle. & C. Wehner-Godée. (Red.).
Om värden och omvärlden (49-54). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Vesterlund, M. (2003). Musikspråka i förskolan. Stockholm: Runa.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L. (1930). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, L. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. London: Harvard University Press. Wallin, K. (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber.
41
Intervjuguide
bilaga I
Vad lägger du in i betydelsen av ordet musik? Ge gärna exempel (inledande fråga)
Vad lägger du in i betydelsen av ordet utforskande? Ge gärna exempel (inledande fråga)
Hur kan man använda musiken som ett redskap för utforskande? Ge gärna exempel, varför gör du det? (direkt fråga, sonderande fråga)
Hur ser du på den fysiska miljöns beydelse för utforskande? (direkt fråga)
Hur ser du på den sociala miljöns betydelse för utforskande? (direkt fråga)
Kan du se något förändrat lärande hos barnen? Vad skulle det kunna vara? (direkt fråga, sonderande fråga)
På vilket/vilka sätt skulle ditt arbetssätt kunna ha en del i detta lärande? (sonderande fråga)
42
Brev inför intervju bilaga II
Hej!
Tack för att jag kan komma till er förskola för att göra intervjuer till min undersökning. Jag heter Charlotte Öhman och skriver en c-uppsats i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Jag är intresserad av hur man på förskolor som har en “musik och utforskande profilering” använder sig av just musiken som ett redskap för ett 100 – språkligt utforskande. Jag har läst på er hemsida om er verk- samhet och hur ni jobbar och tror därför att ni skulle passa bra som informanter för min intervju. Jag kommer intervjua tre pedagoger och varje intervju kommer vara individuell. Den kommer att hålla på ca 30-45 minuter och jag kommer spela in den. Jag ska intervjua ytterligare ett arbetslag på en annan förskola. Jag ska sedan transkribera intervjuerna och analysera det bearbetade materialet med intresse utifrån det sociala samspelet. Jag hoppas att studien kan bidra till att era erfarenheter och medvetenhet kring dessa frågor även kan stärka andra arbetslag i deras verksamhet. Ni deltar helt frivilligt i undersökningen och kan när som helst välja att dra er ur. Intervjuerna kommer att presenteras helt konfidentiellt i uppsatsen. Efter att jag har transkriberat den kommer jag att skicka tillbaka den till er för att ni ska kunna läsa igenom den. Med vänlig hälsning