Det som framkom i föreliggande studie är att det finns ett behov av mer professionell kontakt mellan närstående till anhöriga med demenssjukdom. Det framkom även ett behov av mer information om den anhörig samt bättre planering innan utskrivning från en geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Vikten av bättre planering före och efter att anhörig med demenssjukdom skrivits ut från geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning, samt kontakt mellan närstående och olika professionella gällande behovet av stöd och information, är ett förbättringsområde som behöver belyses i framtida forskning.
Vidare forskning behövs för att kunna uppnå bättre vårdkvalitet samt för att hjälpa och stödja både den närstående och deras anhöriga i det dagliga livet. Då författaren till föreliggande studie inte hittade andra studier gällande närståendes behov av stöd i det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på en geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning, så kan det behövas flera kvalitativa studier om personer med demenssjukdom som vårdats på en geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning på sjukhuset. Flera intervjustudier med större antal deltagare kan vara bra för att för en bredare insikt i det dagliga livet till närstående som vårda en anhörig efter sjukhusvistelse, vilket kan öka omgivningens kunskap på detta område.
Slutsats
I föreliggande studie beskrev närstående sina behov av stöd och erfarenheter av det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Författaren visar med sin studie vikten av bra information och kontakt mellan specialist sjuksköterskan, närstående och övriga personal för att ge stöd till närstående och underlätta dennes vardag. Studien beskrev även närstående som var nöjda med det stöd och kontakt som de fick, samt de närstående som valde att ta vara på livet genom att fortsätta med livet och aktiviteter som innan den anhörig drabbades av demenssjukdom.
27
Referenslista
Alwin, J., Öberg, B., & Krevers, B. (2010). Support/services among family caregivers of persons with dementia- perceived importance and services received. International Journal of Geriatric Psychiatry, 25, ss. 240-248.
Andrèn, S., & Elmståhl, S. (2008). Psychosocial intervention for family
caregives of people with dementia reduces caregiver`s burden: development and effect after 6 and 12 months. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, ss. 98-109.
Baikie, E. (2002). The impact of dementia on marital relationships. Sexual and Relationship Therapy, 19(3), ss. 290-299.
Basun, H., Skog, M., Wahlund, L.-O., & Wijk, H. (2013). Boken om Demenssjukdomar. Stockholm: Liber AB.
Bauer, M., Fitzgerald, L., Koch, S., & King, S. (2011). How family carers view hospital discharge planning for the older person with a dementia. Dementia, 10(3), ss. 317-323.
Borbasi, S., Jones, J., Lockwood, C., & Emden, C. (2006). Health Professionals' Perspectives of Providing Care to people with Dementia in the Acute setting: toward Better Prctice. Geriatric Nursing, 27, ss. 300-308.
Bryon, E., Gastmans, C., & Dierckx de Casterle´, B. (2011). Nurse-physician communication concerning artifical nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, ss. 2975-2984.
Chodosh, J., Petitti, D., Elliott, M., Hays, R., Crooks, V., Reuben, D., . . . Wenger, N. (2004). Physician Recognition of Cognitive Impairment: Evaluating the Need for Improvement. The American Geriatrics Society, 52, ss. 1051-1059.
28 Clissett, P., Porock, D., Harwood, R., & Gladman, J. (2013). Experiences of family carers of older people with mental health problems in the acute general hospital: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 69(12), ss. 2707-2716. doi: 10.1111/jan.12159.
de la Cuesta-Benjumea, C. (2010). The legitimacy of rest: conditions for the relief of burden in advanced dementia care-giving. Journal of Advanced Nursing, 66(5), ss. 988-998.
Edberg, A.-K. (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteraatur.
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2009). Promoting a
continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. Journal of Clinical Nursing, 19, ss. 2611-2618.
Evans, D., & Lee, E. (2013). Respite services for older people. International Journal of Nursing Practice, 19, ss. 431-436.
Gilmour, J. (2002). Dis/integrated care: family caregiver and in- hospital respite care. Journal of Advanced Nursing 39(6), ss. 546-553.
Granheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustwortiness. Nurse Education today, 24(2), ss.105-112.
Griffiths, P., Bridges, J., Sheldon, H., & Thompson, R. (2014). the role of the dementia specialist nurse in acute care: a scoping review. Journal of Clinical Nursing, 24, ss. 1394-1405.
Hickman, L., Newton, P., Halcomb, E. J., Chang, E., & Davidson, P. (2007). Best practice interventions to improve the management of older people in acute care settings: a literature review. Journal of Advance Nursing, 60(2), ss 113-126.
29 Holst, G., & Edberg, A.-K. (2011). Wellbeing among people with dementia and their next of kin over a period of 3 years. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, ss. 549-557.
Kelly, K., Reinhard, S., & Brooks Danso, A. (2008). Professional partners supporting family caregivers. American Journal of Nursing, 108 (9), ss. 6-12.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M., & Rundgren, Å. (2008 ). Geriatriska sjukdomar. Denmark: Studentlitteratur.
Lee, D., Morgan, K., & Lindesay, J. (2007). Effect of Institutional Respite care on the Sleep of People with Dementia and Their Primary Caregivers. The Americn Geriatrics Society, 55, ss. 252-258.
Lim, J., Goh, J., Chionh, H., & Yap, P. (2012). Why do patients and their families not use services for dementia? Perspectives from a developed Asian country. International Psychogeriatrics, 24:10, ss. 1571-1580.
Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., & Wallin, A. (2003). Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Stockholm: Liber AB.
McCann, T., Bamberg, J., & McCann, F. (2015). Family carer's experience of caring for an older parent with severe and persistent mental illness. International Journal of Mental Health Nursing, 24, ss. 203-212.
Naylor, M., Stephens, C., Bowles, K., & Bixby, B. (2005). Cognitively impaired older adults: from hospital to home. American Journal of Nursing, 105(2), ss 52-61.
30 Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research. Generating and assessing evidence for nursing practice ( 9th edition). Philadelphia: Lippincott Willians & Wilkins.
Ready, R., Ott, B., & Grace, J. (2003). Amenestic Behavior in Dementia: Symptoms to Assist in Early Detection and Diagnosis. Journal of American Geriatrics Society, 51, ss. 32-37.
Robinson, K., Buckwalter, K., & Reed, D. (2013). Differences Between Dementia Caregivers Who are Users and Nonusers of Community Services. Public Health Nursing, ss.501-510.
Salin, S., Kaunonen, M., & Åstedt-Kurki, P. (2008). Informal carers of older family members: how they manage and what support they receive from respite care. Journal of Clinical Nursing 18, ss. 492-501.
Samuelsson , A.-M., Annerstedt, L., Elmståhl, S., Samuelsson, S.-M., & Grafström, M. (2001; ). Burden of responsibility experienced by family caregivers of elderly dementia sufferers. Scandinavian Journal of Caring Science, 15, ss.25-33.
Sharman, Z., McLaren, A., Cohen, M., & Ostry, A. (2008). "We only own the Hours" : Discontinuity of Care in the British Columbia Home Support System. Canadian journal on Aging, ss.88-99.
Sims-Gould, J., & Martin-Matthews, A. (2010). We share the care: family caregivers' experiences of their older relative receiving home support services. Health and Social Care in the Community, 18(4), ss. 415-423.
Socialstyrelsen. (2010). National riktliner för vård och omsorg vid demensjukdom. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssj ukdom. den 20 April 2016.
31 SOSFS 2001:453 Hämtat från
http://riksdagen.se/sv/dokument/lagar/dokument/svenskforfattningssamling/soci altjanstlag-2001453_sfs-2001-453 den 20 April 2016.
Svenska sjuksköterskeföreningen. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Hämtat från www.swenurse.se/contentssets/: http://www.swenurse.se den 21 April 2016.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Pennsylvania: F.A. Davies.
Wald, C., Fahy, M., Walker, Z., & Livingston, G. (2003). What to tell dementia caregivers- the rule of threes. Internation Journal Of Geriatric Psychiatry, 18, ss. 313-317.
Wilkins, C., Wilkins, K., Meisel, M., Depke, M., Williams , J., & Edwards, D. (2007). Dementia Undiagnosed in Poor Older Adults with Functional
Impairment. Journal of American Geriatrics Society, 55, ss. 1771-1776.
Zarit, S., Parris Stephens, M., Townsend, A., & Greene, R. (1998). Stress Reduction for Family Caregivers: Effects of Adult Day Care Use. Journal of Gerontology, Vol. 53B, No 5, ss. 267-277.