Eftersom språket, enligt Säljö (2011, 2014), utgör en viktig del för barns kunskapstillägnande är det viktigt att studera vilken roll språket har och hur det används i förskolans undervisning.
Den naturvetenskapliga undervisningen börjar med förskolläraren och dennes kunskaper, eftersom de ligger till grund för vad förskolläraren kan förmedla till barnen men också för vad hen kan se i barnens eget naturvetenskapliga utforskande. För att kunna bedriva undervisning är det väsentligt att veta hur ett innehåll ska kommuniceras. Därför är det viktigt med fortsatta studier av vilka typer av kommunikation som kan hjälpa barn att förstå innebörden av naturvetenskapliga fenomen och begrepp. För att ta reda på hur kommunikationen tas emot är det därför relevant att studera naturvetenskaplig kommunikation ur barns perspektiv. Hur uppfattar barn det naturvetenskapliga innehåll förskollärare kommunicerar? Vad gör barn med den information de tar till sig? Dessa frågeställningar är komplexa men viktiga eftersom svaren på dem skulle kunna hjälpa oss att förstå hur barns naturvetenskapliga lärande kan gynnas på bästa sätt.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. (1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Both, K. (1997). Exploring, sensibility and wonder: Science with young children and using the senses. In K. Härnqvist & A. Burgen (Eds.), Growing up with science: Developing early understanding of science (pp. 144-163). London: Jessica Kingsley.
Drew, P. (2005). Conversation analysis. In K. L. Fitch & L. E. Sanders (Eds.), Handbook of language and social interaction [Elektronisk resurs] (pp. 71-102). Psychology press.
Dysthe, O. (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 7-27). Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 114-127). Stockholm: Liber.
Elm, A. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass (Licentiatuppsats, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete).
Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:304718/FULLTEXT01.pdf
Elstgeest, J. (1996). Rätt fråga vid rätt tillfälle. I W. Harlen (Red.), Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen (s. 51-63) Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I. A. Fejes & R.
Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Fleer, M. (2008). Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs. Research in Science Education, 39(2), 281-306.
doi:10.1007/s11165-008-9085-x
Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors I. & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Heritage, J. (2005). Conversation analysis and institutional talk. In K. L. Fitch & L. E. Sanders (Eds.), Handbook of language and social interaction [Elektronisk resurs] (pp. 103-146).
Psychology press.
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Nordic early childhood education
research journal, 12(1), 1-16. Från
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1232/1499
Krechevsky, M. (2006). Form, funktion och förståelse i lärande grupper: Teser från Reggios avdelningar. I Project Zero Reggio Children: Att göra lärande synligt: barns lärande - individuellt och i grupp (s. 246-268). Stockholm: HLS förlag.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 93-113). Stockholm: Liber.
Larsson, J. (2013). Contextual and conceptual intersubjectivity and opportunities for emergent science knowledge about sound. International journal of early childhood, (45)1, 101-122. doi:
10.1007/s13158-012-0078-6
Linell, P. (1998). Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives.
Philadelphia: John Benjamins Publishing.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed: regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M.
Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43).
Stockholm: Liber.
Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4 ., [omarb.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Norrby, C. (2004). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 70-84. Från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7943/6997
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I. G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago Chile July 31st to 4th August 2001.
Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande [Elektronisk resurs]:
kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap : resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för förskolan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativa metoder. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
Utbildning & Demokrati, 20(3), 67-82. Från https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2011/nr-3/roger-saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-sociokulturellt-perspektiv-pa-larande.pdf
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Stockholm:
Norstedts.
Tholander, M. & Cekaite, A. (2015). Konversationsanalys. I. A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 194-217). Stockholm: Liber.
Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? - En studie av hur lärare och barn kommunicerar naturvetenskapliga fenomen (Licentiatavhandling, Växjö universitet,
Institutionen för pedagogik). Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:296675/FULLTEXT01.pdf
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk
barnehageforskning, 3(1), 27-40. Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:375804/FULLTEXT01.pdf
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Från http://hdl.handle.net/2077/25276
Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommunikation. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad September, 2017, från ://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes.
Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wallskog, C. (2011). Återerövra yrkesrollen: förskollärares särskilda ansvar. ([Ny, rev. och omarb. uppl.]). Stockholm: Fortbildning.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Insikter om insekter. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.), Didaktiska studier från förskola och skola. (1. uppl.) (s. 67-81) Malmö: Gleerups utbildning.