Det är ett väldigt intressant område som det skulle behöva forskas mer om för att skapa en större medvetenhet hos både forskare och inom förskolan. Jag skulle vilja läsa fler studier om hur naturvetenskap och estetiska lärprocesser kan integreras och användas tillsammans. Hur kan naturvetenskap och estetiska lärprocesser användas för att främja lärande inom respektive område? Det skulle också vara intressant med studier som fokuserade på varför det, som i denna studies resultat, blir skillnader mellan vad förskollärare avser att göra och vad de faktiskt gör. Vad är det som ligger till grund för denna differens? I vilken mån har förskollärares ämneskunskaper betydelse för detta? Påverkar tradition och yrkeskultur hos förskollärare deras arbete?
8. Referenslista
Adamson, L. (2017). Undervisning på vetenskaplig grund: Vad är det?. I Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola (s. 19-28). Lund: Lunds universitet. Hämtad från https://www.vbe.lu.se/sites/vbe.lu.se.en/files/vbe_skola_for_webb.pdf
Alexandersson, U. & Swärd, A-K. (2015). Estetiska lärprocesser. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Tematiska arbetssätt och digitala verktyg, 1-9. Hämtad från https://gup.ub.gu.se/file/183476
Andersson, K. & Gullberg, A. (2012). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children? Cultural Studies of Science Education 9(2), 275-296. doi: 10.1007/s11422-012-9439-6
Asplund Carlsson, M., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2008). Från görande till lärande och förståelse: En studie om lärares lärande inom estetik. Nordisk Barnehageforskning 1(1), 41-51. doi: 10.7577/nbf.240
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (2007). Vad är reflektion?: Om reflektion i läraryrke och lärarutbildning. I C. Brusling & G. Strömqvist (Red.), Reflektion och praktik i läraryrket (2 uppl., s. 81-95). Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (1 uppl.). Stockholm: Liber.
Boberg, K. & Högberg, A. (2014). Estetiska lärprocesser i skola och lärarutbildning. I A. Burman (Red.), Konst och lärande: Essäer om estetiska lärprocesser (s. 75-91). Huddinge:
Södertörns Högskola. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718031/FULLTEXT01.pdf
Braxell, S. (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Broström, S. (2015). Science in Early Childhood Education. Journal of Education and Human Development 4(2), 107-124. doi: 10.15640/jehd.v4n2_1a12
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Burman, I. (2014). Det estetiska, kunskapen och lärprocesserna. I A. Burman (Red.), Konst och lärande: Essäer om estetiska lärprocesser (s. 7-28). Huddinge: Södertörns Högskola. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718031/FULLTEXT01.pdf Dahlbeck, P. & Persson, S. (2010). Estetik i förskolan. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.),
Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 191-207). Stockholm: Natur & Kultur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 114–127). Stockholm: Liber.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Estetik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. (hämtad 9 september, 2019), från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/estetik
Förhållningssätt. (u.å.). I Nationalencyklopedin. (hämtad 19 december, 2019), från http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/förhållningssätt
Förnimmelse (u.å.). I Nationalencyklopedin. (hämtad 9 september, 2019), från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förnimmelse
Hagerman, F., Jeppsson, F., Axell, C., Frejd, J. & Sultan, U. (2018). Estetiska lärprocesser. I F. Jeppsson (Red.), Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan (s. 26-38). Stockholm: Natur & Kultur.
Haglund, B. (2003). Stimulated Recall: Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk Forskning i Sverige 8(3), 145-157. Hämtad från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1188/1037/
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Helldén, G., Lindahl, B. & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap – en forskningsöversikt. Uppsala: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:295219/FULLTEXT01.pdf
Hildén, E. (2018). Undervisning tillsammans med de yngsta förskolebarnen. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4013
Karlsson Häikiö, T. (2014). Barns visuella lärande och grafiska framställning. I M. Bendroth Karlsson & T. Karlsson Häikiö (Red.), Bild, konst och medier för yngre barn: Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv (s. 23-47). Lund: Studentlitteratur.
Lederman, N.G., Antink, A. & Bartos, S. (2014). Nature of Science, Scientific Inquiry, and Socio-Scientific Issues Arising from Genetics: A Pathway to Developing a Scientifically Literate Citizenry. Science & Education 23(2), 285-302. doi: 10.1007/s11191-012-9503-3 Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i förskolan: Diskursiva positioneringar
i samtal med lärare och skolledare (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Högskolan för scen och musik). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16773
Lindström, L. (2010). Fyra estetiska lärandeformer: Lärande om, i, med och genom. I M. Carlgren (Red.) Handbok för planering av kulturprojekt i skolan (s. 34-39). Göteborg: Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen.
Lo, M. L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43). Stockholm: Liber.
Malmström, E. (2013). Bild och pedagogikens estetiska språk - en analys av nationella styrdokument. Utbildning och Demokrati 22(1), 109-135. Hämtad från https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning- och-demokrati/2013/nr1/elisabet-malmstrom---bild-och-pedagogikens-estetiska-sprak---en-analys-av-nationella-styrdokument.pdf
Minten, E. (2017). Forskningsbasering för god skolutveckling. I Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola (s. 9-17). Lund: Lunds universitet. Hämtad från https://www.vbe.lu.se/sites/vbe.lu.se.en/files/vbe_skola_for_webb.pdf
Naturvetenskap. (u.å.). I Nationalencyklopedin. naturvetenskap. (hämtad 10 november, 2019), från, http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvetenskap Olteanu, C. (2017). Reflection-for-action and the choice or design of examples in the teaching
of mathematics. Mathematics Educational Research Journal, 29(3), 349-367. doi: 10.1007/s13394-017-0211-9
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2008). The playing learning child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 52(6), 623– 641. doi: 10.1080/00313830802497265
Propostion 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2010/03/prop.-200910165/ Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
Rowe, C.V. (2009). Using video-stimulated recall as a basis for interviews: some experiences from the field. Music Education Research, 11(4), 425-437. doi: 10.1080/14613800903390766
Schön, D. A. (2007). Den reflektive praktikern. I C. Brusling & G. Strömqvist (Red.), Reflektion och praktik i läraryrket (2 uppl., s. 29-47). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Sammanfattning och slutsatser. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt, (s. 6-13). Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3932
Simonsson, M. & Markström, A-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordic early childhood education research journal tidsskrift for nordisk barnehageforskning, 6(12), 1-18. Hämtad från: https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-12631756
Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago Chile July 31st to 4th August 2001. Hämtad från http://www.327matters.org/Docs/omepabs.pdf
Sjøberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2009). Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Dnr 2008:3000. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-11-09 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2263
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.
Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Acta Wexionensia Nr 102/2006.
Växjö: Växjö University Press. Hämtad från
http://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:204806/FULLTEXT01
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk Barnehageforskning, 3(1), 27-40. doi: 10.7577/nbf.255
Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommunikation (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Thulin, S. (2017). Naturvetenskap i förskolan. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 231-247). Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wickman, P-O. & Jacobson, B. (2005). Den naturvetenskapliga undervisningens etik: En studie av praktiska epistemologier. Utbildning & Demokrati, 14(1), 81-100. Hämtad från https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning- och-demokrati/2005/nr-1/wickman--jakobson---den-naturvetenskapliga-undervisningens-estetik-.pdf
Wickman, P-O. & Jacobson, B. (2009). Estetiska lärprocesser i naturvetenskap – att behandla en förgiftning. I F. Lindstrand & S. Selander (Red.), Estetiska lärprocesser (s. 127-152). Lund: Studentlitteratur.