Forskning kring COVID-19 och aktiebörser är för tillfället inte storskaligt. Ju längre fram i tiden vi kommer så kommer mer och mer data att bli tillgängligt för att undersökas.
Denna avhandling har blivit begränsad till året 2020 men det finns massvis av olika aspekter man vidare kan undersöka. Exempelvis skulle det vara intressant att undersöka hur de nordiska börserna reagerade under andra pandemier jämfört med COVID-19 pandemin. Här skulle det vara intressant om någon börs eller bransch klarat sig bättre än de andra börserna eller branscherna under olika pandemier. Vidare skulle man kunna inkludera länder som Island och andra närliggande länder som de baltiska länderna i undersökningen.
I framtiden när marknaderna blir mera stabila och då COVID-19 (förhoppningsvis) är ett minne skulle man även kunna undersöka hur COVID-19 påverkat olika branscher på lång sikt. Har exempelvis vissa branscher blivit mindre på grund av konkurser och har andra branscher vunnit marknadsandelar? Här skulle det också vara intressant att undersöka ifall börsintroduktioner påverkats samt ifall premier vid företagsköp förändrats.
8 KONKLUSION
Denna magisteravhandling har undersökt hur de nordiska aktiebörserna reagerat till fyra olika händelser under pandemiåret 2020. Detta är gjort i enlighet med flera andra tidigare forskningar med hjälp av en händelsestudie. Händelserna har varit utspridda under året 2020 och tre av fyra händelser har haft en betydande inverkan på aktiebörserna. För händelserna har flera olika onormala avkastningar räknats ut. De viktigaste onormala avkastningarna har varit runt händelsedagarna men även andra perioder har uträknats för robusthetskontroll. Den statistiska signifikansen har räknats ut med ett korrigerat t-test som introducerats av Kolari och Pynnönen (2010).
Resultaten påvisar att de tre första händelserna haft en statistiskt signifikant inverkan på de nordiska börserna. De två första händelserna hade en negativ inverkan medan den tredje händelsen både hade en negativ och en positiv inverkan på börserna. Den sista händelsen hade ingen inverkan på börserna förutom en genomsnittlig kumulativ onormal avkastning. Flera resultat är i linje med tidigare forskningar gjorda på likande sätt medan vissa resultat går emot vad som hittats i tidigare forskningar. Exempelvis har det under den första händelsen första fallet uppmätts en negativ genomsnittlig onormal avkastning på 3,34 procent på den finska börsen, vilket är bättre än för de andra nordiska länderna. Dessa resultat var i linje med He et. al. (2020).
För händelsen WHO:s meddelande har det för samtliga länder uppmätts negativa genomsnittliga onormala avkastningar under händelsedagen som ligger på runt 2–3 procent. Vidare under händelsen ekonomisk stimulering har den finska börsen genererat positiva onormala avkastningar under samtliga händelsefönster medan den svenska, danska och norska börsen genererat både positiva och negativa onormala avkastningar. För den sista händelsen första vaccineringen hittades inga statistiskt signifikanta resultat.
De branschvisa resultaten visade att branschen dagligvaror klarat sig bäst under den första händelsen första fallet och att samtliga branscher gjort negativa onormala avkastningar på över 20 procent under händelsen WHO:s meddelande. Den tredje händelsen ekonomisk stimulering hade en positiv inverkan för branscherna Kraftförsörjning och IT då dessa gjorde en CAAR (-1:1) på 0,46 procent respektive 0,65 procent.
Teorikapitlen två och tre stöder samt går emot resultaten som diskuterats i kapitel åtta.
Enligt hypotesen om effektiva marknader ska man inte kunna erhålla någon avkastning
över det normala på finansiella instrument eftersom all tillgänglig information om det finansiella instrumentets pris redan finns återspeglat i dess pris. Teorier om beteendeekonomi går emot detta och säger att exempelvis överreaktioner till nyheter kan resultera i onormala prisförändringar på marknaden. Vidare påvisar resultaten en närvaro av finansiell smitta. Kriser på marknader sprider sig från marknad till marknad och volatiliteten stiger.
Som tidigare beskrivits har ingen annan tidigare smittsam sjukdom haft en så stor inverkan på aktiemarknaderna runt om i världen som Coronapandemin. Vi har alla drabbats på något sätt och vi drabbas fortsättningsvis av den. Läget i världen börjar på sikt att ljusna men vi har fortfarande en väg att gå. Denna avhandling har bidragit med ny forskning kring pandemin och är så vitt jag vet den enda som fokuserat på de nordiska börserna. Framöver kommer vi att se ett flertal nya forskningar som kommer att fokusera på olika aspekter av hur pandemin påverkat ekonomin och samhället. Förhoppningsvis inspireras någon av denna avhandling för vidare forskning.
KÄLLFÖRTECKNING
Armitage, S. (1995). Event Study Methods and Evidence on their Performance. Journal of Economic Surveys, vol. 9, nr. 1, s. 25-52.
Ashraf, B. (2020). Stock Markets’ reaction to COVID-19: Cases or fatalities?. Research in International Business and Finance. Vol. 54.
https://doi.org/10.1016/j.ribaf.2020.101249
Baker, S., Bloom, N., Davies, S., Kost, K., Sammon, M. & Viratyosin, T. (2020). The unprecedented stock market impact of COVID-19. NBER Working Paper No.
26945.
BBC, (2020). COVID-19 vaccine: First person receives Pfizer jab in UK. Tillgänglig:
https://www.bbc.com/news/uk-55227325. Hämtad: 23.03.2021.
BBC, (2021). AstraZeneca vaccine: Denmark stops rollout completely. Tillgänglig:
https://www.bbc.com/news/world-europe-56744474. Hämtad: 17.04.2021 Brooks, C. (2008). Introductory Econometrics for Finance. 2nd edition. Cambridge:
Cambridge University Press.
Claessens, S. & Forbes, K. (2001). International Financial Contagion: An Overview of the Issues and the Book. International Financial Contagion (s. 3-18) Springer Science+Business Media New York. ISBN 978-1-4419-4876-2
De Bondt, W., Muradoglu, G., Shefrin H. & Staikouras, S. (2008). Behavioral Finance:
Quo Vadis?. Journal of Applied Finance, Vol 18, Nr. 2, s. 7-21 Den store danske, (2011). Københavns Fondsbørs. Tillgängling:
https://denstoredanske.lex.dk/K%C3%B8benhavns_Fondsb%C3%B8rs.
Hämtad: 17.02.2021.
Dornbusch, R., Park, Y. C. & Claessens, S. (2000). Contagion: How it spreads and How it can be stopped?. International Financial Contagion (Pp. 19-42) Springer Science+Business Media New York. ISBN 978-1-4419-4876-2
ECDC, (2020). COVID-19 datasets. Tillgänglig:
https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/download-todays-data-geographic-distribution-covid-19-cases-worldwide. Hämtad: 08.02.2021.
Euronext, (2021). Oslo Börs. Tillgänglig: https://www.euronext.com/en/markets/oslo.
Hämtad: 19.02.2021.
Fama, E. F. (1970). Efficient capital markets: a review of theory and empirical work.
The Journal of Finance, Vol. 25, Nr. 2, s. 383-417.
Företagskällan, (2020). Stockholmsbörsen 150 år ung. Tillgänglig:
https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/stockholmsborsen-150-ar-ung/. Hämtad: 19.02.2021.
Haroon, O. & Rizvi, S. (2020). COVID-19: Media coverage and financial markets behavior – A sectoral inquiry. Journal of Behavioral and Experimental Finance. Vol 27. https://doi.org/10.1016/j.jbef.2020.100343.
He, P., Sun, Y. & Zhang, Y. (2020). COVID-19’s Impact on Stock Prices Across Different Sectors – An Event Study Based on the Chinese Stock Market. Emerging
Markets Finance and Trade. Vol 56, upplaga 10, s. 2198-2212.
Kaminsky, G., Reinhart, C. & Végh, C. (2003). The Unholy Trinity of Financial Contagion. Journal of Economic Perspectives, Vol. 17, Nr 4. S. 51-74.
Kolari, J. & Pynnönen, S. (2010). Event Study Testing with Cross-sectional Correlation of Abnormal Returns. The Review of Financial Studies, Vol. 23, Issue 11, pp 3996-4025. https://doi.org/10.1093/rfs/hhq072.
KPMG, (2020). Denmark Government and institution measures in response to COVID-19. Tillgänglig: https://home.kpmg/xx/en/home/insights/2020/04/denmark-government-and-institution-measures-in-response-to-covid.html. Hämtad:
17.04.2021
Krisinformation, (2020). Första bekräftade fallet av coronavirus i Sverige. Tillgänglig:
https://www.krisinformation.se/nyheter/2020/januari/forsta-bekraftade-fallet-av-coronavirus-i-sverige. Hämtad: 17.04.2021
Liu, M., Choo, W. & Lee, C. (2020). The Response of the Stock Market to the
Announcement of Global Pandemic. Emerging Markets Finance and Trade, 56:15, 3562-3577. DOI: 10.1080/1540496X.2020.1850441
Läkartidningen, (2020). Så har Sveriges coronastrategi framstått under åtta månader.
Tillgänglig:
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap- 1/kommentar/2020/11/sa-har-sveriges-coronastrategi-framstatt-under-atta-manader/. I: 17.04.2021
Ma, C., Rogers, J. & Zhou, S. (2020). Global economic and financial effects of 21st century pandemics and epidemics. Covid Economics, Issue 5. S. 56-78. CEPR PRESS.
MacKinlay, C. (1997). Event Studies in Economics and Finance. Journal of Economic Literature. Vol. 35, pp 13-39. The Wharton School, University of Pennsylvania.
Mazur, M., Dang, M. & Vega, M. (2021) COVID-19 and the march 2020 stock market crash. Evidence from S&P 1500. Finance Research Letters. Vol 38, 101690.
https://doi.org/10.1016/j.frl.2020.101690
McWilliams, A. & Siegel, D. (1997). Event Studies in Management Research:
Theoretical and empirical issues. Academy of Management Journal, Vol. 40, Nr. 3, s. 626-657.
Nasdaq, (2021). Om oss. Tillgänglig: http://www.nasdaqomxnordic.com/omoss.
Hämtad: 13.02.2021
Oslo Børs, (2021). The history in words and pictures. Tillgänglig:
https://www.oslobors.no/ob_eng/The-history-in-words-and-pictures. Hämtad:
19.02.2021.
Pericoli, M. & Sbracia, M. (2003). A Primer on Financial Contagion. Journal of Economic Surveys. Vol 17, Nr. 4. Blackwell Publishing Ltd.
Phan, D. H. B. & Narayan, P. K. (2020). Country Responses and the Reaction of the Stock Market to COVID-19 – a Preliminary Exposition. Emerging Markets Finance and Trade. Vol 56, upplaga 10, s. 2138-2150
Ramelli, S. & Wagner, A. (2020). Feverish Stock Price Reactions to COVID-19. The Review of Corporate Finance Studies, Vol. 9, Issue 3, 622-655. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1093/rcfs/cfaa012. Hämtad: 09.02.2021
Regjeringen, (2020). Economic measures in Norway in response to COVID-19.
Tillgänglig: https://www.regjeringen.no/en/topics/the-economy/economic-policy/economic-measures-in-norway-in-response-to-covid-19/id2703484/.
Hämtad: 17.04.2021
Reuters, (2020a). Denmark confirms first coronavirus case in man returning from holiday in Italy. Tillgänglig: https://www.reuters.com/article/us-china-health-denmark-case-idUSKCN20L0IB. Hämtad: 17.04.2021
Reuters, (2020b). Norway detects its first case of coronavirus. Tillgänglig:
https://www.reuters.com/article/us-china-health-norway/norway-detects-its-first-case-of-coronavirus-idINKCN20K31G. Hämtad: 17.04.2021
SEB, (2020). Economic Insights: Crisis responses and restart package provide record stimulus. Tillgänglig: https://sebgroup.com/press/news/economic-insights-crisis-responses-and-restart-package-provide-record-stimulus. Hämtad:
17.04.2021
Shiller, R. (2000). Irrational Exuberance. Princeton: Princeton University Press.
Social- och Hälsovårdsministeriet, (2021). Coronaviruset och vaccinutvecklingen.
Tillgänglig: https://stm.fi/sv/vaccin-mot-coronaviruset. Hämtad: 17.04.2021 Sorescu, A., Warren, N. & Ertekin, L. (2017). Event study methodology in the
marketing literature: an overview. Journal of the Academy of Marketing Science, Vol. 45, s. 186-207. Springer
The Local, (2020). Denmark announces new coronavirus relief for businesses and culture. Tillgänglig: https://www.thelocal.dk/20201028/denmark-announces-new-coronavirus-relief-for-businesses-and-culture/. Hämtad: 17.04.2021 Uppslagsverket.fi, (2011). Helsingfors börs (NASDAQ OMX Helsinki). Tillgänglig:
https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-HelsingforsBoers. Hämtad:
16.02.2021
VTV, (2020). Regeringens finanspolitiska åtgärder är omfattande och relevanta.
Tillgänglig: https://www.vtv.fi/sv/blog/regeringens-finanspolitiska-atgarder-ar-omfattande-och-relevanta/. Hämtad: 17.04.2021
WHO, (2020). Novel coronavirus 2019. Situation reports. Tillgänglig:
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/situation-reports/. Hämtad: 08.02.2021.
WHO, (2021). WHO Coronavirus Disease (COVID-19) Dashboard. Tillgänglig:
https://covid19.who.int/. Hämtad: 17.04.2021.
Yle, (2020). Suomen ensimmäinen koronavirustartunta varmistui, THL: Tapaus valitettava, mutta ei odottamaton – Yle seurasi hetki hetkeltä. Tillgänglig:
https://yle.fi/uutiset/3-11181717. Hämtad: 08.02.2021.
BILAGA 1 GIGC SEKTORER
GICS SECTOR På svenska
Energy Energi
Materials Material
Industrials Industri
Consumer Discretionary Sällanköpsvaror
Consumer Staples Dagligvaror
Health Care Hälsovård
Financials Finans
Information Technology Informationsteknik Communication Services Teleoperatörer
Utilities Kraftförsörjning
Real Estate Fastigheter