Förslag till fortsatt forskning
I denna studie återkom förskollärarna genomgående i studien till uttrycket
”den fungerande leken”. Tullgren (2004) framhåller att vad barnen leker i förskolan, att de leker samt hur de leker styrs genom pedagogernas välvilliga inställning och enligt sociala normer mot vad som anses vara, en ”fungerande lek”. Att närmare granska vilka lekar som anses vara önskvärda eller inte i förskolan kan vara viktigt att lyfta, ur förslagsvis barnens perspektiv, för att synliggöra hur olika diskurser som tas för givna kan ta sig uttryck och påverka barns lek.
Vidare lyfter denna undersökning förskollärarnas uppfattningar om sin roll i den fria leken. Som tidigare nämnts kan det vara angeläget att göra en studie som inbegriper både observationsstudier och intervjuer med förskollärarna för att få en djupare förståelse för både intentionerna bakom, samt det praktiska agerandet ter sig i realiteten. Att exempelvis göra observationsstudier som underlag för intervjuer med pedagogerna kan möjligen ge ett annat och mer tillförlitligt resultat, än endast intervjuer.
Litteraturen och tidigare forskning i uppsatsens bakgrund berör hur en ökad betoning på lärande i nyare styrdokument möjligen kan ske på bekostnad av barns möjligheter till fri, eller spontan lek, i förskolan. Denna uppsats har syftat till att belysa pedagogens roll i den fria leken, men det kan möjligen vara intressant att djupare analysera hur en ökad fokusering på lärande påverkar den fria leken och dess utrymme i verksamheten.
Tack!
Till sist vill jag tacka alla förskollärare som valde att delta i min studie och delade med sig så frikostigt av sina tankar och erfarenheter. Jag vill också tacka min handledare Håkan Karlsson för att han varit mitt bollplank under uppsatsskrivningen. Avslutningsvis vill jag tacka min underbara familj och mina söner för att ni varit mitt stöd och min motivation under alla studieår. Nu, Charlie och Lowe, är datorn ledig!
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Aras, S. (2015). Free play in early childhood education: a phenomenological study. Early Child Development and Care, 186 (7). 1173–1184.
doi:10,1080/03004430,2015.1083558
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brinkkjaer, U., & Hoyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterqvist, A., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G, Ahrne & P, Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34 - 54). Stockholm: Liber.
Fleer, M. (2015). Pedagogical positioning in play - teachers being inside and outside of children's imaginary play. Early Child Development and Care, 185 (11 – 12, 1801–1814. doi: 10. 1080/03004430.2015.1028393
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Gannerud, E., & Rönnerman, K. (2007). Att fånga lärares arbete: bilder av vardagsarbete i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Greve, A. (2013). Playing för learning and learning for play: Children`s play in a toddler group. Nordic Early Childhood Education Research, 6 (27), 1–7. Från:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/440/658
Hangaard Rasmussen, T. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur
Hakkarainen, P., Brèdikytè, M., Jakkula, K., & Munter, H. (2013). Adult play guidance and children´s play development in a narrative play-world. European Early Childhood Education Research Journal, 21 (2), 213 - 225. doi:
10.1080/1350293X.2013.789189
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Kreativa lek- och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I M. Jensen & Å. Harvard (Red.). Leka för att lära:
utveckling, kognition och kultur (s. 145 - 162). Lund: Studentlitteratur.
Johnson, J E., Christie, J F., & Wardle, F. (2005). Play, development and early education. Pearson Education, Inc.
Knutsdotter Olofsson, B. (2009) Vad lär barn när de leker? I M. Jensen & Å.
Harvard (Red.), Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur (s.75 - 92). Lund:
Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Lillemyr, O F. (2013). Lek på allvar. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed -regelverk och etiska förhållningssätt. I A.
Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzèn (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 32 - 44). Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1.
uppl.) Diss. Stockholm: Univ., 2004. Stockholm.
Pálmadóttir, H & Einarsdóttir, J. (2015). Young children's views of the role of preschool educators. Early Child Development and Care, 185(9), 1480–1494.
doi: 10.1080/03004430.2015.1004056
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M (2014). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning? European Early Childhood Education Research Journal, 17(1), 77 - 94. doi:10. 1080/13502930802689053
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G, Ahrne & P, Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220-236).
Stockholm: Liber.
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G, Ahrne & P, Svensson.
(Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 208 - 219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G, Ahrne & P, Svensson. (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17–33).
Stockholm: Liber.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet.
Diss. Lund.
Tillgänglig:http://lup.lub.lu.se/luur/downloadfunc=downloadFile&recordOId=
21561&fileOId=1693282
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund; Studentlitteratur.
Tsai, C-Y. (2015). Am I interfering? Preschool teacher partipation in children play. Early Childhood Education Journal, 3 (12), 1028–1033. doi:
10.13189/ujer.2015.031212
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig:
http://unicef.se/rapporterochpublikationer/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Tillgänglig, 15 okt 2016: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (s.62 - 80). Stockholm: Liber
Wood, E A. (2014). Free choice and free play in early childhood education:
troubling the discourse. International Journal of Early Years Education, 22 (1), 4- 18. doi:10.1080 /09669760.2013.830562.
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm: Liber.
BILAGA 1: Intervjuguide
(Bakgrundsfrågor: utbildning, verksamma år, ålder på barnen på
avdelningen)o Kan du beskriva hur du uppfattar ”fri lek”? Vad innebär det för dig?
o Hur ser du på din egen roll i relation till barns fria lek? o Vad påverkar valet av den roll du väljer att inta? o Vad innebär det för dig att delta i barns lek?
o Vilka förutsättningar behövs för att delta i barns lek?
o Kan du se några hinder för att delta i barns lek? o Finns det tillfällen då det är viktigt att delta i barns lek? o Finns det tillfällen då man inte bör delta i barns lek?
Följdfrågor: Kan du ge konkreta exempel? Berätta mer! Hur menar du då?
BILAGA 2: Missiv
Hej!
Jag heter Viktoria Ersson och läser till förskollärare på Mittuniversitetet i Sundsvall. Jag har precis påbörjat min sista termin och det har nu blivit dags för mitt examensarbete. Jag har valt att skriva om pedagogens roll i den fria leken i förskolan.
Syftet med min uppsats är att synliggöra och analysera förskollärares uppfattningar om sin roll i den fria leken. Jag avser således att göra intervjuer med verksamma pedagoger som underlag för mitt arbete och söker nu förskollärare som kan tänka sig att delta i min studie. Jag vänder mig till dig som förskolechef i första hand med denna information med en förhoppning om att du ger ditt samtycke till studien och att jag går vidare med förfrågningar om deltagande, till förskollärare på förskolan.
Min studie utgår från Vetenskapsrådets etiska principer för forskning. Detta innebär exempelvis att deltagandet är frivilligt och att pedagogerna därmed kan avbryta intervjun och sitt deltagande om de så önskar. Deltagandet kommer också att behandlas konfidentiellt vilket innebär att namn på individer, förskolan eller detaljer som kan vara igenkännande inte kommer att användas.
Jag vill också upplysa om att materialet endast kommer att användas för min uppsats och inte i något vidare syfte.
Jag tänker mig att intervjuerna bör äga rum mellan vecka X - X, beroende på hur det passar er verksamhet. Intervjuerna kan möjligtvis ta ca en timme i anspråk.
Jag avser att kontakta dig telefonledes på måndagen den XXX för ett eventuellt godkännande om att få genomföra studien på er förskola och i sådant fall närmare diskutera tid och plats.
Kontakta mig gärna om ni har frågor eller undrar över något!