En aspekt på föreliggande studie är att den enbart grundar sig i informanternas utsagor kring hur de arbetar med att anpassa undervisningen. Dessa utsagor har bidragit till att ge oss som blivande speciallärare en bredare och mer fördjupad bild av hur våra informanter ser på detta arbete. Denna kunskap ser vi som värdefull i vårt fortsatta arbete med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. För att ytterligare fördjupa kunskapen inom området kunde en liknande studie med observationer som datainsamlingsmetod vara intressant att genomföra. Resultat från en sådan studie skulle kunna bidra med kunskaper om hur anpassningarna faktiskt tar sig uttryck i mötet med grupper och enskilda elever.
51
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning
i Sverige 12 nr 2, (s. 257–268)
Al-Azaweil, A., Serenelli, F., & Lundqvist, K. (2016). Universal Design for Learning (UDL): A Content Analysis of PeerReviewed Journal Papers from 2012 to 2015.
Journal of the Scholarship of Teaching and Learning, Vol. 16, No. 3, June 2016, pp.
39-56. doi: 10.14434/josotl.v16i3.19295
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, A., & Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ analys (s. 148–161). Stockholm: Liber AB. Bear, G. G., Gaskins, C., Blank, J., & Chen, F. F. (2011). Delaware School Climate Survey--Student: Its Factor Structure, Concurrent Validity, and Reliability. Journal of
School Psychology, 49(2), 157–174. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ92329 0&site=ehost-live
Bergem, T. (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Retrieved from https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbas&AN=edsbas.88 F1B905&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Boo, S. (2014). Lärares arbete med individanpassning: Strategier och dilemman i
klassrummet (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för
beteendevetenskap och lärande).
Boo, S & Forslund-Frykedal, K, & Thorsten, A (2017). Att anpassa undervisning till
individ och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur och Kultur.
Braun. V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psyhology. Qualitative
Research in Psyhology. 3 (2), 2-41
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.
Cain, K. (2010). Reading development and difficulties. Chichester, West Sussex, U.K.: BPS Blackwell/John Wiley.
Crawford, E. C. & Torgesen, J. K. (2006). Teaching all students to read: Practices from Reading first schools with strong intervention outcomes. Tallahassee, FL: Florida Center for Reading Research.
Dalen, M (2015). Intervju som metod. Falkenberg: Gleerups.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en
52
Emanuelsson, I. (2003). En skola för alla. Om specialpedagogik. I Staffan Selander (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och
skolforskning. www.skolverket.se (s. 291–303)
Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Examensordning SFS 2011:186. Speciallärarexamen, www.regeringen.se
Gaitas, S., & Alves Martins, M. (2017). Teacher Perceived Difficulty in Implementing Differentiated Instructional Strategies in Primary School. International Journal of
Inclusive Education, 21(5), 544–556. Retrieved from
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=eric&AN= EJ1137450&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och
specialpedagogik. Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30583
Giota J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. https://search- ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbas&AN=edsbas.E7 904F75&lang=sv&site=eds-live&scope=site. Accessed May 5, 2019.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Retrieved from https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbas&AN=edsbas.56 BA2CC&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Gough, PB. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial
and Special Education, s. 6-10.
Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London: Routledge.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. (2., [uppdaterade och omarb.] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, C. (2006). Hur ser vi på läs-och skrivsvårigheter. Dyslexi - aktuellt om läs-
och skrivsvårigheter, (nr 4). Tillgänglig:
https://static1.squarespace.com/static/571639e41bbee0fbd85c9f51/t/5a11db6853450af6 e5d7134f/1511119723302/Folder_Hur+kan+vi+se+på+läs-och+skriv.pdf
53
Jacobsson, C. (2009). Kartläggning av dyslexi. I Samuelsson m fl. (red). Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. (s. 267–281). Stockholm: Natur & Kultur.
Johnson, B. (2008). Teacher-student relationships which promote resilience at school: a micro-level analysis of students’ views. British Journal of Guidance & Counseling. 36(4), 385–398.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst [Elektronisk resurs]. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Lundberg, Ingvar, & Herrlin, Katarina. (2014). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nordström, T., Nilsson, S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2018). Assistive technology applications for students with reading difficulties [Elektronisk resurs] special education teacher’s experiences and perceptions. Disability and Rehabilitation. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77935
Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse: insikt och undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassrummet. Praktik, teori och forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige: Publit [distributör], 2012.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.
Rose, D. H., Harbour, W. S., Johnston, C. S., Daley, S. G., & Abarbanell, L. (2006). Universal Design for Learning in Postsecondary Education: Reflections on Principles and their Application. Journal of Postsecondary Education and Disability, v19 n2 p135- 151 Fall 2006
SFS 2010:800 Skollag: Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan [Elektronisk
resurs]. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet.: Rätten att utvecklas så
långt som möjligt. Rapport 2014:2 Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.
54
Skolverket (2005). Om skolors olikheter och deras betydelse för elevers resultat. Rapport 273
Skolverket (2006). Lusten att lära. Rapport 282.
Skolverket (2011). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens
arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Skolinspektionen: Rapport nr
440.Skolverket (2011)
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets IT-
uppföljning 2015. DNR: 2015:00067. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2019-04-29 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och- skrivsvarigheterdyslexi/
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts Akdemiska Förlag. Taube, K. (2007b). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4. Upplagan. Stockholm: Nordstedts
Akademiska förlag.
Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. Studentlitteratur AB. Lund.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande: En praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms
universitet.
Tomlinson, C. A. (2014). The differentiated classroom: responding to the needs of all
learners. ASCD. Retrieved from https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=cat00115a&AN=lkp.81 0565&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
55
Triplett, C. F. (2007). The Social Construction of “Struggle”: Influences of School Literacy Contexts, Curriculum, and Relationships. JOURNAL OF LITERACY
RESEARCH, (1), 95. Retrieved from https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbl&AN=RN208542 370&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola:
handledning. (3. uppl.) Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vetenskapsrådet. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportservice 2007:2. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-12-17,
från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Wedin, A-S. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i
den vardagliga praktiken (Doctoral thesis, Linköping Studies in pedagogic practices, 2,
Linköping Studies in education and psychology, 113). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational Strategies to Enhance Effective Learning in Teaching Struggling Students. Support for Learning, 28(3), 103–108. Retrieved from
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=eric&AN= EJ1026717&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Woods, D., Bruner, J. & Ross, G. (1976), The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17, 89-100.
Wu. E. H. (2013). The Path Leading to Differentiation: An Interview With Carol Tomlinson. Journal of Advanced Academics 24(2) p125 –133. DOI:
10.1177/1932202X13483472
Östlund, D. (2018). Att anpassa undervisningen efter eleverna. Skolverket. Hämtad 2018-12-17, från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-
specialpedagogik/Grundskola/121_Inkludering_och_delaktighet_eleven_och_larmiljon _i_fokus/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/SP21_1-
56
Missivbrev
Bilaga 1Hej!
Vi är två studenter från Linköpings universitet som heter Håkan Jardmo och AnnaMaria Peterson och vi läser sista terminen på speciallärarprogrammet, med inriktning språk-, läs- och skrivsvårigheter. Vi skriver just nu vårt examensarbete som handlar om tillgängliga lärmiljöer och hur lärare anpassar sin undervisning för att göra klassrumsmiljön tillgänglig för elever i läs- och skrivsvårigheter.
I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer för att samla in vårt datamaterial. Vi vänder oss till dig som är undervisande lärare i år 7–9och hoppas att du har möjlighet att hjälpa oss genom att delta i vår intervju. Vi beräknar att intervjuerna kommer att ta ca: 45 minuter och de kommer att spelas in, för att sedan transkriberas och analyseras. Denna intervju är frivillig och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt.
Med vänlig hälsning
Håkan Jardmo och AnnaMaria Peterson
Hakan.jardmo@jonkoping.se
0733-380138
annamaria.peterson@norrkoping.se
073-7231343
Handledare: Sofia Boo, universitetsadjunkt vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL). Avdelningen för pedagogik och didaktik (PEDI), Linköpings universitet.
Sofia.boo@liu.se
57
Intervjuguide
Bilaga 2Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares arbete med att anpassa undervisning för att främja tillgängliga lärmiljöer så elever i grundskolans senare år med läs- och skrivsvårigheter (får det stöd) ges den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Denna intervju är frivillig och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt.
Frågor
Inledande frågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vad undervisar du i? (ämnen och årskurs)
Centrala begrepp
4. Om jag säger läs- och skrivsvårigheter - Vad tänker du på då? 5. Om jag säger tillgänglig lärmiljö – Vad tänker du på då?
6. Om jag säger anpassad undervisning - Vad tänker du på då? Läs- och skrivsvårigheter
7. Vad gör du när du upptäcker att en elev inte utvecklas enligt utbildningens mål? 8. Hur tar du reda på vilka behov en elev med läs- och skrivsvårigheter har?
a. Kartläggning b. Observation c. Samtal
d. Överlämnad information
Gruppnivå
9. Hur anpassar du din undervisning för att kunna möta alla elevers olika behov i klassrummet?
a. Planering – genomförande – utvärdering b. Arbetssätt
c. Metoder
58
10. Hur anpassar du konkret din undervisning på gruppnivå för att möta elever i läs- och skrivsvårigheter?
e. Planering – genomförande – utvärdering
i. Beskriv hur du arbetar med en text för att göra innehållet tillgängligt för alla elever (laborationsinstruktion, textinnehåll, mm)
f. Arbetssätt g. Metoder
h. Kompensatoriska hjälpmedel
11. Hur går du tillväga vid implementering av insatserna? 12. Vilka hinder stöter du på vid genomförandet av insatserna?
13. Vad är viktigt att tänka på för att insatserna ska bli framgångsrika? 14. Hur följer du upp effekten av insatserna?
Individnivå
15. Hur anpassar du din undervisning på individnivå för att möta elever i läs- och skrivsvårigheter?
a. Arbetssätt b. Metoder
c. Kompensatoriska hjälpmedel?
16. Hur går du tillväga vid implementering av insatserna? 17. Vilka hinder stöter du på vid genomförandet av insatserna?
18. Vad är viktigt att tänka på för att insatserna ska bli framgångsrika? 19. Hur följer du upp effekten av insatserna?
Kollegialt
20. Diskuterar ni anpassad undervisning på er enhet? 21. I vilket forum?
22. Vem/vilka driver frågan?