Förslag till fortsatt forskning

Utifrån den nya kunskap denna undersökning gett oss har många diskussioner

uppstått angående vad som skulle vara av intresse för vidare forskning. Det som varit det mest frekvent återkommande och vad vi tror kan vara till nytta för den framtida förskollärarprofessionen är; forskning kring hur barn med otrygg anknytning i förskolan påverkas vad gäller kunskapsutveckling samt studieresultat i senare skolgång.

Referenslista

Andersson, N., & Lagerkvist Nagrell, K. (2018). En trygg start- fyra förskollärares tankar om inskolningens betydelse för barns trygghet i förskolan.

(studentuppgift) Eskilstuna: Mälardalens högskola

Bing, V. (2003). Små, få och fattiga- om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur AB.

Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan vikten av

trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

George, R.W. M., Cummings, M E., & Davies, T.P. (2010). Positive aspects of

fathering and mothering, and children’s attachment in kindergarten. Early Child

Development and Care. 180 (1&2), s. 107–109.

Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson i förskolan. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö Högskola.

Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt

bemötande. Stockholm: Natur & Kultur.

Halldén, G. (2007) Omsorgs begreppet och bilden av barnet. I G. Halldén (Red.), Den

moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 60-80). Stockholm: Carlsson

Bokförlag.

Halldén, G. (2007) En plats och platser för barn platsens betydelse i en analys av barndomen.I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 81-96). Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan- samhörighet tillhörighet

vänskap utanförskap Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola.

Jonsdottir, F., & Nyberg, E. (2013). Erkännade, empowerment och demokratiska samtal. I A. Harju., & I T. Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola - om

mångfald, makt och möjligheter (s. 59- 76). Lund: Studentlitteratur.

Josefsson, M. (2018) Det ansvarsfulla mötet en närhetsetiskanalys av omsorgens

innebörder i förskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: Barn- och

ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet.

(Red.), Förskolan för de allra minsta på gott och ont (s. 123- 155). Stockholm: Karlssons bokförlag.

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Månsson, A. (2013). Familjens inskolning i förskolan- ett rum för möjligheter. I A. Harju., & I T. Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola - om mångfald,

makt och möjligheter (s. 79- 93). Lund: Studentlitteratur.

Psykologiguiden. (2018).Hämtad, 2018-11-27, från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Trygghet

Psykologiguiden.(2018), 2018-11-27, från

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Tillit

Nitecki, E. (2017) Looping and attachment in Early Childhood Education: How the Applications of Epigenetics Demand a Change. Journal of the sholarship of

Teaching and Learning, 17 (2), 85- 100. doi:10.14434/josotl.v17i2.20840

O’Connor, E., & McCartney, K. (2006). Testing Associations Between Young

Children’s Relationships With Mothers and Teachers. Journal of Educational. 98 (1), 87–98. doi 10.1037/0022-0663.98.1.87

Orrenius, A.M. (2005). Trygga relationer: om anknytning och samhörighet mellan

barn och vuxna. Stockholm: Natur och kultur.

Quan-McGimpsey, S., Kuczynski, L., & Brophy, K. (2011). Early education teachers conceptualizations and strategies for managing closeness in child care: The

personal domain. Journal of Early Childhood Research, 9 (3), s. 232–246.

Sagi-Schwartz, A. (2016). Important Evidence Highlights the Meaning of Teacher- Child Relationships for Child Development. Commentary on: “Formations of Attachment Relationships towards Teachers Lead to Conclusions for Public Child Care.” International Journal of Developmental Science, 10(3), 115–116. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2015). Förskolan- arena för

barns lärande. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Smith, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund:

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Malmö: Liber.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt.

Sveriges kommuner och landsting. (2018) Fakta förskola barn och barngrupper hämtad 2018-11-27, från

https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasiskola/forskolafritidshe m/forskola/faktaforskola.3292.html

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S (2013). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB

Bilaga 1

Missivbrev

Information gällande en undersökning om hur förskollärare definierar begreppet anknytning samt hur deras tankar om anknytningens betydelse för skapande av trygga relationer, utveckling och lärande i förskolan.

Hej.

Vi är två förskollärarstudenter som läser på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Vi har kommit till slutskedet av vår utbildning och ska nu skriva vårt

självständiga arbete på 15 hp. Undersökningen i vårt självständiga arbete har som syfte att synliggöra förskollärares tankar om anknytningen och innebörden av anknytning som begrepp. Vidare vill vi undersöka förskollärares tankar om betydelsen av detta i relation till barns skapande av trygga relationer, utveckling och lärande. För att samla in datamaterial till undersökningen kommer vi att genomföra semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor. Vår förhoppning är att ni har möjlighet att medverka i en individuell intervju. Intervjun uppskattar vi ta ca trettio till fyrtifem min i anspråk per respondent. För att ge er respondenter chans att läsa igenom frågorna och

förbereda er inför intervjutillfället bifogar vi frågorna i slutet av detta missivbrev. Då vi anser att det är viktigt att all information från intervjutillfället kommer med så önskar vi att använda ljudupptagning under intervjuerna.

Vi vill även informera om att vi förhåller oss till de etiska forskningsprinciper som finns att finna i Vetenskapsrådets- God forskningssed (2017). De förskolor och respondenter som figurerar i undersökningen kommer att vara anonyma. Intervjuerna sker på helt fri vilja och de respondenter som deltar i intervjuerna har rätt att avbryta eller avstå från att svara på frågor om hen så önskar, utan att ange orsak.

Det insamlade datamaterialet kommer endast att användas i vår undersökning. och kommer efter avslutad undersökning att raderas.

Undersökningen kommer att finnas till ert förfogande då den kommer att publiceras i databasen DiVA.

Med detta arbete har vi en förhoppning att kunna synliggöra samt öka vår kunskap kring anknytning, trygga relationer och dess betydelse för utveckling och lärande i förskolan.

Vid frågor tveka inte att kontakta oss. Med vänlig hälsning

Student: Nathalie Andersson Handledare: Lena Beckström

nan15003@student.mdh.se lena.backstrom@hkr.se 0705360754 Student: Karolina Lagerkvist Nagrell

Bilaga 2

Intervjumall

Ålder på respondenten? Profession/utbildning?

Vilken åldersgrupp arbetar du mot för tillfället? Hur många år har du arbetat inom förskolan? Har du kunskap om anknytningsteorin?

Beskriv hur du definierar begreppet anknytning?

Följdfrågor:

På vilket sätt tror du anknytning har betydelse för barn i förskolan?

Tänker du på begreppet anknytning på olika sätt i hemmet eller på förskolan, förklara på vilket sätt.

Anser du att barn på förskolan ges utrymme för anknytning i ert arbetssätt? Beskriv hur.

Finns det faktorer som försvårar arbetet med anknytning i förskolan?

Vad innebär trygga relationer i förskolan för dig?

Följdfrågor:

Vilka faktorer anser du kan främja skapandet av trygga relationer? Finns det faktorer du anser försvårar skapandet av trygga relationer?

På vilket sätt tror du anknytning kan ha betydelse för skapandet av trygga relationer i förskolan?

Hur möjliggör ni genom ert arbetssätt att trygga relationer skapas på förskolan? Beskriv.

Anser du att ditt förhållningssätt angående trygga relationer påverkar barnen i deras skapande av dessa?

Hur anser du att anknytning och tryggt relationsskapande påverkar barns utveckling och lärande på förskolan?

Följdfrågor:

Anser du att anknytning och trygga relationer är nödvändiga för barns utveckling och lärande? Beskriv på vilket sätt.

Anser du att ni på förskolan får förutsättningar för att uppnå de ni anser är nödvändigt för anknytning och tryggt relationsskapande, eller finns det mer att önska?

Tilläggsfråga:

Hur tolkar ni begreppet omsorg i relation till förskolans läroplan och hur blir det synligt i ert arbetssätt?