I de flesta studier författarna har läst som handlar om partnerns erfarenhet av information vid hjärtinfarkt har större delen av partnerna varit kvinnor. Ett förslag kan därför vara att
forskning inriktad på manliga partner görs. Författarna har endast hittat lite ny forskning angående partnernas erfarenhet av information och därför borde forskning bedrivas inom det aktuella området. Vården är i ständig förändring och det är inte säkert att forskningen skulle ge samma resultat nu som tidigare. Ny forskning skulle även kunna jämföras med tidigare forskning för att påvisa skillnader och likheter gällande hur partnerna erfar informationen.
Slutsats
Författarna till föreliggande studie kan konstatera att individualiserad information till partnern är bristande inom vården. För att sjuksköterskan ska ha förmåga att ge adekvat information till varje partner kan det vara till fördel att det finns rutiner som underlättar för sjuksköterskan att informera. På landstingsnivå borde det finnas en beskrivning för hur informationen till partner bör se ut samt att varje avdelning har en mer anpassad beskrivning.
Varje människa är en unik individ och kommunikation mellan partner och sjuksköterska ökar möjligheten att en mellanmänsklig relation skapas. Den mellanmänskliga relationen gör det möjligt för partnern att finna en mening med tillvaron samt att sjuksköterskan kan se partnerns unika behov av information. Något som sjuksköterskan kan lära sig av samt
uppmärksamma och utnyttja i sitt arbete är den positiva upplevelsen som partnern uttrycker i samtalen med andra partner som varit eller är i samma situation som de själva. Sjuksköterskan kan på så sätt ta hjälp av partnern för att utveckla sitt sätt att informera.
27 (43)
Referenser
Bell. J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Baggens, C., & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikation och handlingar. I F.
Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s.201-236). Lund: Studentlitteratur.
Broadbent, E., Ellis, C. J., Thomas, J., Gamble, G., & Petrie, K. J. (2009). Can an illness perception intervention reduce illness anxiety in spouses of myocardial infarction patients? A randomized controlled trial. Journal Of Psychosomatic Research, 67(1), 11-15.
Carlsson, G. (2012). Critical incident. I M. Graneskär & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård (2 uppl.). (s. 43-56) Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dickerson, S. (1998). Cardiac spouses' help-seeking experiences. Clinical Nursing Research, 7(1), 6-28.
Ehrenkrona, N., & Öman, A. (1994). Patientinformation. I N. Ehrenkrona & A. Öman (Red.), Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (2 uppl.). (s. 195-210). Lund: Studentlitteratur.
Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ekstrand. P., & Saarnio. L. (2010). Patientens makt och vanmakt i vården. I H. Strömberg &
H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s.169-186). Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2009). Patients' and their partners' experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 8(4), 267-273.
Erlinge. D. (2010). Kranskärlssjukdom. I U. Dahlström, L. Jonasson & F. Nyström (Red.), Kardiovaskulär medicin. (s.123-144). Stockholm: Liber.
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (s. 47-82). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Hansen, B., & Lomborg, K. (2006). Spouses' experiences when partners are admitted with AMI [Danish]. Klinisk Sygepleje, 20(3), 12-20.
Hildingh, C. (1998). Vård och omvårdnad av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 56-62). Lund: Studentlitteratur.
Hjärt- Lungfonden 2012, Vad är hjärtinfarkt? Hämtad 2012-11-27 http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartinfarkt/
Jernberg, T. (2012). Årsrapport SWEDEHEART 2011. (Årsrapport). Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 141 86 Stockholm.
http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.php/arsrapporter
Kirkevold, M. (2002). Familjen i ett hälso- och sjukdomsperspektiv. I M. Kirkevold & K.
Strømsnes Ekern (Red.), Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (s.19-48). Stockholm: Liber.
Liddy, K., & Crowley, C. (1987). Do MI patients have the information they need for the recovery phase at home?. Home Healthcare Nurse, 5(3), 19.
Lidell, E. (1998). Vård och omvårdnad av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund (Red.),
29 (43) Kardiologisk omvårdnad (s. 27-45). Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2 uppl.). (s. 187-202). Lund: Studentlitteratur.
McLean, S., & Timmins, F. (2007). An exploration of the information needs of spouse/partner following acute myocardial infarction using focus group methodology. Nursing In Critical Care, 12(3), 141-150.
Miller, P., & Wikoff, R. (1989). Spouses' psychosocial problems, resources, and marital functioning postmyocardial infarction. Progress In Cardiovascular Nursing, 4(2), 71-76.
Nichols, M., Townsend, N., Scarborough, P., Rayner, M. (2012). European Cardiovascular Disease Statistics 2012. European heart network, Brussel, European society of Cardiology Sophia, Antipolis.
Nationalencyklopedin (2012a). Hämtad november 24, 2012 från http://www.ne.se/enkel/information
Nationalencyklopedin (2012b). Hämtad november 25, 2012 från http://www.ne.se/lang/kommunikation
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3 uppl). Stockholm: Liber.
Persson, S. (2003). Kardiologi - hjärtsjukdomar hos vuxna (5 uppl.) Lund: Studentlitteratur
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of nursing research. Methods, Apprisal, and Utilization (6 uppl.). Philiadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Snellman, I. (2009). Vårdrelation - en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s. 377-408). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen 2005, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2012-11-24
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen 2008, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 - Beslutsstöd för prioriteringar. Hämtad 2012-11-20
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8592/2008-102-7_20081028.pdf
Socialstyrelsen 2010, Informationsbehov ur olika perspektiv. Hämtad 2012-11-24 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17989/2010-4-7.pdf
Stewart, M., Davidson, K., Meade, D., Hirth, A., & Makrides, L. (2000). Myocardial
infarction: survivors' and spouses' stress, coping, and support. Journal Of Advanced Nursing, 31(6), 1351-1360.
Stewart, M., Davidson, K., Meade, D., Hirth, A., & Weld-Viscount, P. (2001). Group support for couples coping with a cardiac condition. Journal Of Advanced Nursing, 33(2), 190-199.
Svensk Mesh (2012). Hämtad november 8, 2012 från http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad november 25, 2012. http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Swahn, E. (2010). Hjärtinfarkt. Hämtad november 20, 2012, från http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartinfarkt/
Sävenstedt, S. (2010). Informations- och kommunikationsteknik som stöd i omvårdnad. I A.-K. Edberg, A. Ehrenberg F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens
31 (43) grunder. En specialutgåva för sjuksköterskor. (s. 343-363). Lund: Studentlitteratur.
Theobald, K. (1997). The experience of spouses whose partners have suffered a myocardial infarction: a phenomenological study. Journal Of Advanced Nursing, 26(3), 595-601.
Thompson, D. R. (1989). A randomized controlled trial of in-hospital nursing support for first time myocardial infarction patients and their partners: effects on anxiety and depression.
Journal Of Advanced Nursing, 14(4), 291-297.
Thompson, D. R., & Cordle, C. (1988). Support of wives of myocardial infarction patients.
Journal Of Advanced Nursing, 13(2), 223-228.
Thompson, D. R., Ersser, S., & Webster, R. (1995). The experiences of patients and their partners 1 month after a heart attack. Journal Of Advanced Nursing, 22(4), 707-714.
Thompson, D. R., & Meddis, R. (1990). Wives' responses to counselling early after myocardial infarction. Journal Of Psychosomatic Research, 34(3), 249-258.
Thompson, D. R., Webster, R., & Meddis, R. (1990). In-hospital counselling for first-time myocardial infarction patients and spouses: effects on satisfaction. Journal Of Advanced Nursing, 15(9), 1064-1069.
Tingström, P. (2010). Information och utbildning. I A.-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. En specialutgåva för
sjuksköterskor. (s. 285-312). Lund: Studentlitteratur.
Travelbee, J. (2007). Mellommenneskelige forhold i sykepleie (5 uppl.) Oslo: Gyldendal Norsk forlag.
Turton, J. (1998). Importance of information following myocardial infarction: a study of the self-perceived information needs of patients and their spouse/partner compared with the perceptions of nursing staff. Journal Of Advanced Nursing,27(4), 770-778.
Ulrichsweb global serials directory (2012). Hämtad november 8, 2012 från
http://www.ulrichsweb.com.proxy.lnu.se/ulrichsweb/
Vasko, P. (2010). Hjärt-kärlsjukdomar. I N. Grefberg, & L.-G. Johansson (red.),
Medicinboken – vård av patienter med invärtes sjukdomar. (s. 55-142). Stockholm: Liber.
Wallentin, L. (2006). Hjärt - kärlsjukdomar. Kranskärlssjukdom. I G. Berglund, A. Engström-Laurent, S. Lindgren & N. Lindholm (Red.), Internmedicin (4 uppl.). (s. 141-156).
Stockholm: Liber.
Wiio, O.A. (1973). Kommunikation - vad är det? En grundbok om information, språk och massmedier (2 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada (2 uppl.). Lund: studentlitteratur.
Willman, A. (2010). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L.
Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder. En specialutgåva för sjuksköterskor. (s. 39-56). Lund: Studentlitteratur.
Willman. A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & Klinisk verksamhet (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wright, L.M., Watson, W.L., & Bell, J.M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Red.), (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Sökord Antal
Sökord Antal
Sökord Antal
Bilaga 4
Granskningsmallar
Granskningsmallar
Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar har modifierats efter granskningsmall av Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Frågorna besvaras med Ja, Nej eller Framgår ej.
Kvalitativ granskningsmall
• Framgår syftet med studien?
• Framgår det vilken kvalitativ metod som har använts?
• Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
• Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?
• Framgår det var undersökningen har genomförts?
• Framgår det var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
• Framgår det vilken urvalsmetod som har använts?
• Är demografisk bakgrund beskriven?
• Är undersökningsgruppen lämplig?
• Är fältarbetet tydligt beskrivet?
• Beskrivs metoder för datainsamling tydligt?
• Framgår det vilken datainsamlingsmetod som har använts?
• Är data systematiskt samlat?
• Är teman utvecklade som begrepp?
• Finns det episodiskt presenterade citat?
• Är de individuella svaren kategoriserade och bredden på kategorierna beskrivna?
• Är svaren kodade?
• Finns en resultatbeskrivning?
• Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
• Är resultaten trovärdiga?
• Är resultaten pålitliga?
• Finns stabilitet och överensstämmelse?
• Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlad data?
• Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
• Har resultaten klinisk relevans?
• Diskuteras metodologiska risker och risk för bias?
• Finns risk för bias?
• Framgår det vilka slutsatser författaren drar?
• Finns etiska överväganden?
Kvantitativ granskningsmall
• Framgår syftet med studien?
• Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
• Är designen lämplig utifrån syfte?
• Är undersökningsgruppen representativ?
• Framgår det vilken urvalsmetod som använts?
• Finns urvalskriterier beskrivna?
• Framgår det var undersökningen genomfördes?
• Framgår det när undersökningen genomfördes?
• Framgår det vilket antal deltagare som inkluderats?
• Är en powerberäkning gjord?
• Framgår det vilket antal som inkluderats i experimentgrupp respektive kontrollgrupp?
• Är gruppstorleken adekvat?
• Finns ett mål med interventionen?
• Framgår interventionens innehåll?
• Framgår det vem som genomförde interventionen?
• Framgår det hur ofta interventionen genomfördes?
• Framgår kontrollgruppens behandling?
• Finns frågeformulär beskrivna?
• Framgår det vilka mätmetoder som har använts?
• Är reliabiliteten beräknad?
• Är validiteten diskuterad?
• Är demografiska data liknande i experimentgrupp och kontrollgrupp?
• Framgår bortfallet, och kan det i så fall accepteras?
• Är den statistiska analysen lämplig?
• Finns huvudresultat?
• Erhölls signifikanta skillnader mellan experimentgrupp och kontrollgrupp?
• Är analys och tolkning av resultat diskuterat?
• Framgår författarens slutsatser?
• Kan resultaten generaliseras till annan population?
• Kan resultaten ha klinisk betydelse?
• Överväger nyttan av interventionen eventuella risker?
• Finns etiska överväganden?