I detta arbete intervjuades distriktssköterskor på fyra vårdcentraler av sextio möjliga i länet. Resultatet kan ha påverkats av den vårdkultur som finns på de fyra vårdcentraler där intervjuerna genomfördes. Det hade varit intressant att utöka antalet informanter från flera vårdcentraler som jämförelse. Det behövs mer forskning för att ersätta omoderna och verkningslösa metoder med evidensbaserade metoder. Observationsstudier där forskaren studerar betydelser, modeller och erfarenheter av en utvald kulturell grupp ur ett holistiskt perspektiv vore även det intressant som jämförelse. Forskning med holistiskt perspektiv leder till att hela människan är i fokus och inte bara ett symtom. Inom den angivna tidsramen som fanns för detta arbete var det inte praktiskt eller realistiskt.
REFERENSER
Ainalem, I., Carlsson, A., Jansson, AK., Olsson, B. & Sjödahl, I. (2007). Kompetensutveckling för distriktssköterskor och barnsjuksköterskor i primärvården. Vård i Norden 3, 45-48.
Alanen, S., Ijäs, J., Kaila, M., Mäkelä, M. & Välimäki, M. (2007). Hypertension guideline implementation: experiences of Finnish primary care nurses. Journal of Evaluation in Clinical Practice 14, 830-835.
Aminoff, U-B. & Kjellgren, K. (2000). The nurse – a resource in hypertension care. Journal of Advanced Nursing 35(4), 582-589.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Bengtson, A. & Drevenhorn, E. (1998). Evidensbaserad omvårdnad – vid behandling av patienter med måttligt förhöjt blodtryck. SBU-rapport. Västerås: Västra Aros Tryckeri.
Bengtson, A. & Drevenhorn, E. (2003). The nurse´s role and skills in hypertension care. Clinical Nurse Specialist 35, 5(17), 260-268.
Blomqvist, M., Berglund, B. & Sonde, L. (2006). Nurse-led Blood Pressure Treatment in Primary Health Care: A Intervention Study Comparing Two Regimens. Vård I Norden 4, 82(26), 20-24.
Chen, H-L., Liu, P-F., Liu, P-W. & Tsai, P-S. (2011). Awerness of Hypertension Guidelines in Taiwanese Nurses. A Questionnaire Survey. Journal of
Cardiovascular nursing, 2 (26), 129-136.
Clark, C., Smith, L., Taylor, R. & Campbell, J. (2010). Nurse led interventions to improve control of blood pressure in people with hypertension: systematic review and meta-analysis. BMJ, 341, 1-17.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Devine, EC. & Reifschneider, E. (1995). A Metaanalysis of the effects of
psychoeducational care in adults with hypertension. Nursing Research, 44, 237-245.
Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivningen. Distriktssköterske
föreningen i Sverige. Hämtad 2011-02-23 från: http://www.distriktsskoterska.se/
Dolan, E., Atkins, N., McClory, S., Hinedi, K., Sharif, S., McCormack, P., Staessen, J., Thijs, I., Stanton, A. & O´Brian, E. (2003). Ambulatory blood pressure
measurement as a predictor of outcome in an Irish population: methodology for ascertaining mortality outcome. Blood Press Monit, 8(4), 143-145.
Drevenhorn, E., Håkansson, A. & Petersson, K. (2001). Counseling Hypertensive Patients. Clinical Nursing Research, 4(10), 369-386.
Drevenhorn, E. (2006). Counseling Patients with Hypertension at Health Centers- a Nursing Perspective. Göteborg: Institute of Health and Care Sciences.
Eriksson, K. (1993). Hälsans idé. Stockholm: Almqvist Wiksell.
European Society of Hypertension (ESH). (2009). Guidelines for the Management of Arterial Hypertension: The Task Force for the Management of Arterial
Hypertension of the European Society’s. Hämtad 2011-08-20 från
http://www.eshonline.org/
Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Graneskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hallin, B. & Siverbo, S. (2002). Styrning och organisering inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Hedin, K. & Löndahl, M. (red.) (2010). Allmänläkarpraktikan: Hjärt-kärlsjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Helsingforsdeklarationen (2008). Hämtad 11-10-25 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Ho, T.M. (2009). Hypertension Management; Lifestyle interventions in a transcultural context. Journal of Renal Care, 35(4), 176-184.
Ijäs, J., Alanen, S., Kaila, M., Ketola, E., Nyberg, S., Välimäki, M. & Mäkelä, M. (2009). Primary care guidelines: Senior executives´ views on changing health centre practices in hypertension treatment. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27, 202-207.
Kahan, T. & Nyström, F. (2009). Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Lund: Studentlitteratur.
Khan, E. (2005). Hypertension management: the primary care nursing role. British Journal of Community Nursing, 10(3), 128-132.
Klang Söderkvist, B. (red.). (2008). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lloyd-Jones, D., Leip, E., Larson, M., Vasan, R. & Levy, D. (2005). Novel approach to examining first cardiovascular events after hypertension onset. Journal of
Hypertension, 45(1), 39-45.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i: Graneskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Mancia, G., Agabiti-Rosei, E., Ambrosioni, E., Burnier, M., Caufield, MJ et al. (2009). Reappraisal of European guidelines on hypertension management: a European Society of Hypertension Task Force document. Journal of Hypertension, 27(11), 2121-2158.
Mant, J. & McManus, R. (2011). Measurement of blood pressure in primary care. BMJ, 342, 286-295.
Milani, R. & Lavie, C. (2009). Impact of Worksite Wellness on Cardiac Risk Factors and One-Year Health Care Costs. The American Journal of Cardiology, 07, 1389-1392.
Morris, D., McLean, D., Costello, J.A. & Cloutier, L. (2009). Recognition and Management of Hypertension by Nurses: Action in Patients with Diabetes is Critical. Canadian Journal of Cardiovascular Nursing, 19(4), 4-12.
Nilsson, K. (2005). Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Nordenfeldt, L. (1991). Hälsa och värde. Stockholm: Thales
Nyström, F.(red.) (2008). Hypertoni och metabola syndromet. Danmark: Narayana Press.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.
Orth-Gomer, K. & Perski, A. (2008). Preventiv medicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Polit, D. & Beck, C. (2004). Nursing Research Principles and Methods. Philadelphia; Lippincott Williams & Wilkins, 2004.
SBU-rapport. (1998). Evidensbaserad Omvårdnad, behandling av patienter med måttligt förhöjt blodtryck. Västerås: Västra Aros Tryckeri.
SBU-rapport. (2007). Måttligt förhöjt blodtryck. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm; Riksdagen. Hämtad 2011-05-10 från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.HTM
Socialdepartementet. (2002). Mål för folkhälsan. (Regeringens proposition 2002/03:35 Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2010-11-23 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf
Socialstyrelsen. (1995). Författningssamling 1995:15. Stockholm. Hämtad 2011-03-09 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2006). Styrdokument för Nationella riktlinjer – för god vård. Stockholm. Hämtad 2011-10-10 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%C3%A5rd%20Kunskapsbaserad%20och%20%C3%A4n
dam%C3%A5lsenlig%20v%C3%A5rd.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen och Epidemiologiskt centrum. Hämtad 2010-11-23 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning 2010 – Preliminär version. Hämtad 2011-09-01 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18147/2010-10-15.pdf
Staessen, JA., Fagard, R., Thijs, L., Celis, H., Arabidze, GG., Birkenhäger, WH. Et al. (1997). Randomised double-blind comparison of placebo and active treatment for older patients with isolated systolic hypertension. The Systolic Hypertension in Europe (Syst-Eur) Trial Investigators.Lancet. 13;350(9080),757-764.
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod. Hämtad 2010-10-08 från http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Omvårdnad och god vård. Hämtad 2011-09-21från http://www.swenurse.se/PageFiles/5957/Nr % 20109 %
201%20sept,%20OM%20Omv%C3%A5rdnad%20(4).pdf
Tonstad, S., Alm, CS. & Sandvik, E. (2007). Effect of nurse counseling on metabolic risk factors on patient with mild hypertension: A randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 6(2), 160-164.
Trilling, JS & Froom, J. (2000). The urgent need to improve hypertension care. The Archive of Family Medicin, 9(9), 794-801.
van den Hogen, PC., Feskens, EJ., Nagelkerke, NJ., Menotti, A., Nissinen, A. & Kromhout, D. (2000). The relation between blood pressure and mortality due to
coronary heart disease among men in different parts of the world. Seven countries Study Research Group. New England Journal Magazine, 342(1), 1-8.
Wallentin, L. (2008). Akut kranskärlsjukdom. Ljungföretagen tryckeri AB, Örebro.
Willman, A. & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Yusuf, S., Hawken, S., Ounpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F. et al. (2004). Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet, 364, 937-952.
Zanchetti, A., Grassi, G. & Mancia, G. (2009). When should antihypertensive drug treatment be initiated and to what level should systolic blood pressure be lowered? A critical appraisal. Journal of Hypertension, 27(5), 923-934.
Bilaga 1
Borås 2011-08-29
Till verksamhetschef
Information om studien ”Distriktssköterskans preventiva insatser vid hypertoni”
Jag läser vidareutbildningen till distriktssköterska i Borås högskola och skall skriva en magisteruppsats på 15 högskolepoäng. Uppsatsen har som syfte att belysa hur
distriktssköterskan arbetar preventivt med patienter med hypertoni. Jag vill med
uppsatsen försöka synliggöra distriktssköterskans preventiva insatser. Kunskapsvinsten med studien förhoppas bli att kunna tydliggöra vilka preventiva insatser
distrikssköterskan ger till patienter med hypertoni.
Det skulle vara av stor betydelse för studien om jag får genomföra denna studie på er verksamhet under hösten 2011. Om detta är möjligt är jag tacksamma att få intervjua distriktssköterskor med minst tre års arbetslivserfarenhet inom primärvård. De sjuksköterskor som kan delta i studien får en samtyckesblankett som bifogas. Varje intervju beräknas ta cirka en timme och jag kommer gärna och informerar om studien.
Mitt namn är Beate Stien, och jag arbetar som sjuksköterska på hjärtkliniken i Västerås. Min handledare heter Annikki Jonsson, lektor på högskolan i Borås. Om du har några frågor kan du kontakta mig eller vår handledare.
Med vänlig hälsning
Beate Stien
Telefon: xxxxxxxxxxxxxx E-mail: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Annikki Jonsson, Universitetslektor vid Högskolan i Borås Telefon: 033-435 47 18
Bilaga 2
Borås 2011-08-29
Informationsbrev och samtyckeformulär till deltagare
Information till distriktssköterskor om deltagandet i studien ”Distriktssköterskors preventiva insatser vid hypertoni”.
Jag läser vidareutbildningen till distriktssköterska på högskolan i Borås och skall skriva en magisteruppsats inom ämnet vårdvetenskap. Uppsatsen har som syfte att belysa distriktssköterskans arbete med patienter med hypertoni.
För min uppsats behöver jag intervjua distriktssköterskor och det skulle vara av stor betydelse om jag fick intervjua Dig. Intervjun genomförs på din arbetsplats vid ett tillfälle och beräknas ta cirka en timme. Samtalet spelas in på band och endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till materialet. Samtliga personuppgifter kommer att avidentifieras och behandlas konfidentiellt vilket innebär att din identitet inte ska gå att härleda; endast författarna och handledare har tillgång till ljudinspelat material. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta Ditt deltagande om så önskas under studiens gång. Har Du några frågor eller funderingar får du gärna ta kontakt med mig eller min handledare.
Med vänlig hälsning
Beate Stien
Beate Stien
Telefon: xxxxxxxxxxxx E-mail: xxxxxxxxxxxxxx
Handledare: Annikki Jonsson, Universitetslektor Telefon: 033-435 47 18
E-mail: annikki.jonsson@hb.se
Jag har tagit del av informationen om studien som har som syfte att belysa
distriktssköterskans preventiva insatser för patienter med hypertoni och är villig att delta i studien.
Signatur………
Förtydligande……… Datum och ort………
Bilaga 3
Intervjuguide Ramfakta Ålder Utbildning - Vidareutbildning ArbetslivserfarenhetAntal år inom primärvården
Utgångsfråga:
Kan du berätta vilka preventiva insatser Du gör som distriktssköterska för patienter med hypertoni på denna vårdcentral?
Följdfrågor:
På vilket sätt kommer Du i kontakt med patienter med hypertoni?
Arbetar ni efter några gemensamma riktlinjer/rutiner på vårdcentralen vad gäller prevention till patienter med hypertoni? Har du egna rutiner?