10 Förslag till fortsatt forskning - Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocent

Underlaget för denna studie var nio patienter med diabetes typ 2, vilket är ett litet antal deltagare. För framtida forskning kan en mera omfattande studie angående

erfarenheterna av de återkommande diabeteskontrollerna utföras. Ett större antal

deltagare, och fler intervjufrågor skulle kunna ge fler variationer och större trovärdighet. Samma studie vore intresserant att utföra igen, men utifrån sjuksköterskans synvinkel, för att fånga sjuksköterskornas erfarenheter av de återkommande kontrollerna. En

frågeställning kunde exempelvis vara ”om kontinuiteten på diabeteskontrollen är rimlig?” Ytterligare förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara djupare intervjuer med tolkande inslag. Detta skulle kunna utveckla diabeteskontrollen till ett mer individanpassat möte, vilket skulle kunna underlätta lärandet för patienten i vardagen om diabetesvården. En djupare dialog med patienten som har diabetes kan ge nya insikter som också möjliggör identifiering av eventuell kunskapsbrist hos patienten.

11 Referenser

Agardh, C-D., Berne, C.,& Östman, J. (2009). 4 uppl. Diabetes. Falköping: Liber AB. Allgot, B. (2013). Diabetes i ett patientperspektiv. I A. Skafjeld, & M. Graue. (Red.), Diabetes - -Förebyggande arbete, behandling och uppföljning. (s. 249-260). Lund: Studentlitteratur.

Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Wolk, A., Örtqvist, E., & Österson, C-G. (2013). Diabetes. Karolinska Institutet University Press.

Andersson, M. M., Carlsson, B. M., Adolfsson Thors, E., & Wikblad, K. (2009).

Diabetessjuksköterkans roll i diabetesvården - en tidsstudie. Kan primärvården uppfylla Socialstyrelsens rekommendationer för god diabetesvård? Svensk förening för

Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFDS).Tillgänglig: 2015-03-14 från: http://archive- se.com/se/s/swenurse.se/2012-06-

04_36983_115/Diabetessjuksk%C3%B6terskans_roll_i_diabetesv%C3%A5rden_en_tid sstudie_Svensk_sjuksk_246_terskef_246_rening/

Antonovsky, A. (2001). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 1, 270-276.

Björk Brämberg, E., Dahlborg-Lyckhage, E., & Määttä, S. (2012)

.

Lack of individualized perspektive: A qualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden. Nursing and Health Sciences. 14, 244-249.

Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa & vårdande teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s 330-343). Polen: Studentlitteratur.

Edwall, L-L. (2011). Rutinbesöket hos diabetessköterskan. Vårdmötet och dess

Göteborg. Tillgänglig: 2015-04-02

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24152/1/gupea_2077_24152_1.pdf

Edwall, L-L., Danielsson, S., & Öhrn, I. (2010). The meaning of a consultation with the diabetes nurse specialist. Caring Science. 24(2), 341-348. Doi10.1111/j.1471-

6712.2009.00726.x

Edwall, L-L., Hellström, A-L., Öhrn, I., & Danielsson, E. (2008). The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with typ 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing. 17(6), 772-781. Doi:10.111/j.1365-

2702.2007.02015.x

Ejlertsson, G. (2013). Statistik för hälsovetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L.Wallin, H.Wijk, & J. Öhlén. (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s.29-53). Lund: Studentlitteratur.

Escudero-Carretoreo, M. J., Prieto-Rodgriguez, M., Fernadez-Fernadez, I., & March- Cerdá, J. (2007). Expectation held by typ 1 and 2 diabetes mellitus patients and their relatives: the importance of facilitating the healthcare process. Health Expectations, 10, 337-349.

Etikkommittén Sydost. Tillgänglig: 2015-04-27

http://www.bth.se/hal/eksydost.nsf/sidor/e084d4bc55b19982c1257a86003d6764?openD ocument

Fossum, B. (2014). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum. (Red.),

Kommunikation samtal och bemötande i vården (s.30-44). Lund: Studentlitteratur. Funnell, M., & Anderson, R. M. (2002). Working towards the next generation of diabetes self management education. American Journal of Preventive Medicine, 22 (4), 3-5.

Graneheim, U-H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworhiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Hjelm, K., & Bererö, C. (2009). Social support as described by Swedish people

diagnosed with typ 2 diabetes mellitus. Primary Health Care Research & Development, 10(1), 26-37. Doi:10.1017/S1463423608000923

Holmström, I., & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 146-154. Hommel, A., Idvall, E., & Andersson, AC. (2013). Kvalitetsutveckling. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s. 147- 157). Lund: Studentlitteratur.

Iversen, M. M., & Skafjeld, A. (2013). I Diabetesvårdens organisation och tvärprofessionellt samarbete. A. Skafjeld, & M. Graue. (Red.), Diabetes -

Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (s.307-319). Lund: Studentlitteratur. Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., UUtela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicans and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249.

Johansson, U-B., & Wredling, R. (2012). Diabetes hos vuxna. I K. Wikblad. (Red.), Omvårdnad vid diabetes.(s.227-236) Lund: Studentlitteratur.

Jutterström, L. (2013). Illness integration, self-management and patient-centred support in type 2 diabetes. Avhandling. Umeå University, Sweden Umeå. Tillgänglig: 2015-04- 01 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:615238/FULLTEXT02.pdf

Klang Söderkvist, B. (2008). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Kneck, Å. (2011). Learning to live with diabetes – as experiencing an expanding life world. Licentiatavhandling, Karolinska institutet. Tillgänglig: 2015-04-02

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/40428/Lic%20%c3%85sa%20K neck%20Bok%20bib.pdf?sequence=1

Kneck, Å. (2015). Living with diabetes – a lifelong learning process. Avhandling. Karolinska Institutet. Tillgänglig: 2015-04-15

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44476/Thesis_%c3%85sa_Knec k.pdf?sequence=5

Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. (2008). Tillgänglig: 2015-05-22 http://www.distriktsskoterska.se/

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Król, H. (2014). Vårdriktlinjer – för personal inom kommun och landsting Tillgänglig: 2015-04-20 http://www.vardriktlinjer.se/sv/Diabetes/Uppfoljning/Aterbesok/

Król, H. (2014). Vårdriktlinjer – för personal inom kommun och landsting. Tillgänglig: 2015-04-20

http://www.vardriktlinjer.se/sv/Diabetes/Diagnostik/DiagnostiskaKriterier/

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, A.S. (2014). Om kommunikation - för personal i vårdande yrken. Stockholm: Liber.

Moser, A., van der Bruggen, H., Widdershoven, G., & Spreeuwenberg, C. (2008). Selfmanagement of type 2 diabetes mellitus: A qualitative investigation from the perspektive of participants in a nurse-led, share-care program in the Netherlands. BioMed Central Public Health. 8,91-99. Doi:10.1186/1471-2458-8-91.

Mulder, H. (2012). Diabetes mellitus – ett metabolt perspektiv. Studentlitteratur: Lund. Nationella Diabetesregistret, NDR. (2015). Årsrapport 2014 års resultat.

Västragötalandsregionen. ISSN 2001-2632.

Nilsson, B., & Waldemarsson, A.K. (2007). Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare practitioners among adults with typ 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing. 66(7), 1500-1509. Doi:10.1111/jan2010.66

Paulsson, G. (2008). Fenomenogafi. I Granskär, M., &. Höglund- Nilsen B. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.73-84).

Lund:Studentlitteratur.

Pilar, I. P. (2011). Living with diabetes: quality of care and quality of life. Patient Prefer Adherence. 5:64-72. Published online 2011 Jan 20. doi: 10.2147/PPA.S16551 Polit, D., F., & Beck, C., T. (2012). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence för Nursing Practice. Philiadelphia: Lippincott Williams & Wilkings. Poskiparta, M., Liimatainen, L., Kettunen, T., & Karhila, P. (2001). From nurse-

centered health counseling to empowermental health counseling. Patient Education and Counseling 45, 69-79.

Sagen, J.V. (2013). Sjukdomslära. I A. Skafjeld, & M. Graue. (Red.), Diabetes - Förebyggande arbete, behandling och uppföljning (s.23-78). Lund: Studentlitteratur. SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. Typ 2- diabetes (2014). Tillgänglig: 2014-09-19 http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Patientutbildning-i-grupp-vid- livslanga-sjukdomar/Faktarutor/Typ-2-diabetes/.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: 2015-04-20 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människan.

Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: 2015-04-27

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: 2015-05-20 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs- 2014-821/6

Siminerio, L. M., Funnell, M.M, Peyrot, M., & Rubin, R.R. (2007). US Nurses´ Perceptions of Their Role in Diabetes Care: Results of the Cross-national Diabetes Attitudes Wishes and Needs (DAWN) Study. The Diabetes Educator, 33 (1), 152-162. Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015 Stöd för styrning och ledning. Falun: Socialstyrelsen. Tillgänglig: 2015-03-14

//www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf Stenner, K.L., Courtenay, M., & Carey, N. (2011). Consultations between nurse prescribers and patients with diabetes in primary care: A qualitative study of patient views. International Journal of Nursing Studies. 48(1), 37-46.

Doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.06006.

Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård - SFDS & Svensk sjuksköterske förening – SSF. (2013). Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för specialistsjuksköterska i diabetesvård. Tillgänglig: 2015-03-14

http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning_sjukskorterka.diabetes.vard.pdf

Thors Adolfsson, E. (2012). Kost – en del i behandlingen. I K. Wikblad. (Red.), Omvårdnad vid diabetes. (s.265-274) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: 2015-05-05

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Zoffmann, V., & Kirkevold, M. (2007). Relationships and their potential for change developed in difficult Type 1 Diabetes. Qualitative Health Research, 17(5), 625-638.

12 Bilagor

12.1 Bilaga 1. Informationsmejl verksamhetschef.

Information om magisteruppsatsen,

Diabetespatienters erfarenheter av diabetesbesöket på hälsocentral. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna forskningsstudie.

Bakgrund: Diabetes ökar i världen, speciellt där det finns en högre levnadsstandard. År 2006 antog FN:s generalförsamling en resolution, där medlemsländerna erkänner att diabetessjukdomen är ett globalt hot. FN arbetar för att medlemsländerna ska

upprätthålla nationella handlingsprogram för att förebygga samt behandla diabetes Centrala mål i diabetesvården är att handleda personer med diabetes i att upprätthålla bra blodsockervärden för att förebygga komplikationer. För att nå detta mål gäller det att stärka förmågan hos personer med diabetes att hantera sjukdomen och ta eget ansvar En studie påvisar att patienter förväntar sig att få det stöd som krävs samt att

information ska vara omfattande men på ett lättbegripligt sätt så att de kan ta kontroll över sin sjukdom.

Genom att belysa diabetesbesöket ur patientens perspektiv hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse.

Syftet med denna studie är att beskriva diabetespatienters upplevelser vid deras återkommande kontroller på hälsocentral.

Vi är två sjuksköterskor som går vidareutbildning till distriktssköterskor vid

Linneuniversitetet i Kalmar. Studien kommer att genomföras genom intervjuer med cirka åtta diabetespatienter under vecka 8-13, 2015. Varje intervju beräknas att ta ca 45 minuter. Resultatet av intervjuerna kommer att redovisas i en magisteruppsats.

Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjumaterialet kommer att förvaras så att inte uppgifterna kommer i orätta händer. När uppsatsen är godkänd av examinator kommer uppsatsen att publiseras i DIVA som är Linneúniversitetets databas för uppsatser och examensarbeten. Deltagandet kommer att vara frivilligt och

patienterna kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för patienterna.

Var vänlig och skicka ett svarsmejl inom det snaraste till någon av oss angående samtycke eller inte till genomförande avintervjuerna.

Har du frågor kontakta någon av nedanstående: Anita Wilander, Leg. Sjuksköterska

E-post: av22aa@student.lnu.se Tel:070-XXXXX

Camilla Aronsson, Leg. Sjuksköterska

E-post: caqv@student.lnu.se Tele: 070-XXXXX Handledare: Ulla Peterson

12.2 Bilaga 2 Informationsmejl till diabetessköterskor

Informationsbrev till diabetessköterska

Vi heter Camilla Aronsson och Anita Wilander och vi går vidareutbildning till

distriktssköterskor vid Linneuniversitetet i Kalmar. I vår magisteruppsats vill vi belysa patienternas erfarenheter av återkommande besöket för diabetes på hälsocentral.

Studien kommer att genomföras genom intervjuer med cirka åtta diabetespatienter under vecka 8-13, 2015.

upprätthålla nationella handlingsprogram för att förebygga samt behandla diabetes. Centrala mål i diabetesvården är att handleda personer med diabetes i att upprätthålla bra blodsockervärden för att förebygga komplikationer. För att nå detta mål gäller det att stärka förmågan hos personer med diabetes att hantera sjukdomen och ta eget ansvar. Studier påvisar att patienter förväntar sig att få det stöd som krävs samt att information ska vara omfattande men på ett lättbegripligt sätt så att de kan ta kontroll över sin sjukdom. Genom att belysa diabetesbesöket ur patientens perspektiv hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse för hur patienten upplever själva besöket.

Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på hälsocentral.

Varje intervju beräknas att ta ca 30 minuter. Resultatet av intervjuerna kommer att redovisas i en magisteruppsats. Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjumaterialet kommer att förvaras så att inte uppgifterna kommer i orätta händer. När uppsatsen är godkänd av examinator kommer uppsatsen att publiseras i DIVA som är Linneúniversitetets databas för uppsatser och examensarbeten (www.lnu.se).

Deltagandet kommer att vara frivilligt och patienterna kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för patienterna.

Vår förhoppning är att ni vill hjälpa oss att lämna ett informationsbrev om inbjudan att delta i en intervjustudie. Informationsbrevet önskar vi att ni delar under vecka 8. Vi kommer gärna personligen och informerar under vecka 7 när det passar er. Tack på förhand. Har du frågor kontakta någon av nedanstående:

Anita Wilander, Leg. Sjuksköterska Camilla Aronsson, Leg. Sjuksköterska av22aa@student.lnu.se caqv222@student.lnu.se

Tel nr: 070-XXXXX Tel nr: 070-XXXXX

Handledare: Ulla Peterson, Lektor. E-post: ulla.peterson.lnu@.se Tel nr: 0480-XXXXX

12.3 Bilaga 3 Patientinformation

Informationsbrev till deltagare i intervjustudie

Vi heter Camilla Aronsson och Anita Wilander och vi sjuksköterskor som går vidareutbildning till distriktssköterskor vid Linneuniversitetet i Kalmar. I vår

magisteruppsats vill vi belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på hälsocentral.

Studien kommer att genomföras genom intervjuer med cirka åtta diabetespatienter under vecka 8-13, 2015. Plats för intervjun är väljer vi tillsammans så det passar dig.

Andra forskningsstudier påvisar att patienter förväntar sig att få det stöd som krävs. Information som ges ska vara omfattande men på ett lättbegripligt sätt.

Vår förhoppning är att genom intervjuer med patienter som har diabetes kunna ökad förståelsen för hur patienter upplever själva besöket.

Deltagandet kommer att vara frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för dig som deltagare. Vi har sjukvårdssekretess som innebär tystnadsplikt.

Du är välkommen att höra av dig till någon av nedanstående om du har några frågor. Du kan skriva under detta informationsbrev om du vill hjälpa oss med ditt deltagande i denna studie. Vi vill gärna erhålla svar innan vecka 10.

Anita Wilander, Leg. Sjuksköterska Camilla Aronsson, Leg. Sjuksköterska E-post: av22aa@student.lnu.se E-post:caqv222@student.lnu.se

Tel: 070-XXXXX Tel: 070-XXXXX

Handledare: Ulla Peterson, Lektor. E-post: ulla.peterson@lnu.se Tel: 0480-XXXXX

Jag vill gärna delta i studien:

Namn:... Tel:... Ev. e-post:...

12.4 Bilaga 4 Intervjuguide

Intervjuguide

Innan intervjun började fick deltagarna både muntlig och skriftlig information om studiens syfte.

Inledande frågor: Hur gammal är du?

Hur många år har du haft diabetes? Vilken diabetesbehandling har du?

Huvudfrågor:

1. Hur upplever du dina diabeteskontroller?

2. Vad är det som är bra? Vad är det som är mindre bra? 3. Hur känner du dig delaktig i behandlingen?

4. Är det någon information som du saknar?

5. Vilket stöd vill du ha från diabetessköterskan /läkaren vid besöket? 6. Hur är kunskapen hos vårdpersonalen?

7. Hur ser du på framtiden? Något du vill utveckla i diabeteskontrollerna? 8. Är det något mera som du vill tillägga, innan vi avslutar intervjun?

Följdfrågor:

Kan du berätta mera… Kan du utveckla….. Hur menar du…..

12.5 Bilaga 5 Etisk granskning

Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt eller motsvarande inför rådgivande etisk granskning

Magisteruppsats: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på

hälsocentraler.___________________________________________________

Projektledare: Camilla Aronsson och Anita Wilander____________________ Handledare: Ulla Peterson_________________________________________

Ja Tveksamt Nej

Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter

(dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv).

Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna (även

sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i forskningen)? x

Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka

forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka? (Se 4 § 2 punkten i Etikprövningslagen 2003:460)

Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden

människa (t.ex. blodprov eller PAD)? x

Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar beroendeställning

såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)? x

Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det genomförs på forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional

etikprövningsnämnd (EPN).

För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se.

Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när punkten är uppfylld:

Ja Tveksamt Nej

6 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha vårdnadshavares godkännande (t ex enkäter i skolklasser).

7 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.

8 Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning (PUL- ansvarig).

x 9 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för

forskningspersonernas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef eller motsvarande).

Blanketten skall bifogas ansökan och skrivas under av den som genomför projektet och i förekommande fall även av handledare.

Ovanstående frågor är noga penetrerade och sanningsenligt besvarade. Ort och datum:

………. Projektledare: ………. namn ………. institution/enhet Underskrift projektledare: ………. Handledare: ………. namn ………. institution/enhet Underskrift av handledare: ……….

In document Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentral (Page 36-49)