En del i litteraturstudiens uppgift är att utskilja så kallade evidensgaps, kunskapsluckor i forskningen (Polit & Beck, 2012). Det framkom hur patienter med hjärtinfarkt upplevde information. Dock skulle det vara intressant med framtida forskning angående skillnader i upplevelser mellan män och kvinnor men även mellan andra demografiska grupper så som ålder och socioekonomisk bakgrund. Forskningen gällande upplevelsen av information för hjärtinfarktspatienter skulle kunna vara mer uppdaterad då det framkom att mycket av forskningen är gjord innan 2000-talet. Då flertalet artiklar angående hjärtinfarktspatientens specifika informationsbehov var gjorda med kvantitativ metod bör det utvecklas mer kvalitativ forskning inom området. Det har inom hälso- och sjukvården byggts upp vård som baserats på individanpassat perspektiv. Därför skulle det vara intressant att se någon form av undersökning, exempelvis ett frågeformulär, som visar patientens specifika informationsbehov och hur information önskas att mottagas innan informationen väl ges.
Detta för att sjuksköterskan skulle kunna få ett redskap för att individanpassa informationen så mycket som möjligt.
SLUTSATS
Det framkom att upplevelsen av information efter en hjärtinfarkt är beroende av många olika faktorer. Då patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt kan information upplevas mer positiv om den individanpassas mer. Om sjuksköterskan bygger vårdandet utifrån sin kompetensbeskrivning och ICN etiska kod för sjuksköterskor kan hon med denna fördjupade förståelse om patienternas upplevelse av information bidra med en bättre individanpassad informationsgivning. Sjuksköterskan kan därmed vara ett bättre stöd för hjärtinfarktspatienten och bidra till att vårdlidandet minskar och patienten vårdas mer patientcentrerat. Då litteraturstudien visar att upplevelsen av information beror på hur den
kommuniceras och patientens egna specifika informationsbehov och på informationsinnehållet är det av stor vikt att sjuksköterskan alltid reflekterar över de olika patienternas unika upplevelser av information.
REFERENSER
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Bergman, E. & Beterö, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease. Issues and Innovations in nursing practice, 36 (6), 733 – 741. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.lnu.se/doi/10.1046/j.1365-2648.2001.02040.x/pdf. 2012, September, 18.
Billing, E. (Red.). (2000). Psykosociala perspektiv på kranskärlssjukdom. Lund:
Studentlitteratur AB.
Crane, P. B. (2001). I want to Know: Exploring how older women acquire health knowledge after a myocardial infarction. Journal of Women & Aging, 13 (4), 3 - 20. Tillgänglig:
PUBMED: http://www.tandfonline.com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1300/J074v13n04_02. 2012, September, 18.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-J. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Egger, M., Juni, P., Bartlett, C., Holenstein, F. & Sterne J. (2003). How important are comprehensive literature searches and the assessment of trial quality in systematic reviews?
Empirical study. Health Technology Assessment, 7 (1), 1-76. Tillgänglig:
http://www.hta.ac.uk/pdfexecs/summ701.pdf. 2012, November, 5.
Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteratur översikt. I: F, Friberg. (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, (pp. 115- 125). Lund: Studentlitteratur AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Johansson, A., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2003). Living with the experience following an myocardial infarction. European Journal of cardiovascular nursing, 2, 229- 236.
Johansson, A. (2005). När kroppen sviker. En livsvärldsstudie om kvinnors erfarenheter av hälsa, sjukdom och vård i samband med en hjärtinfarkt. (Rapportserie i vårdvetenskap. Nr 1, 2005). Växjö: Växjö universitet, Instutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Kilonzo, B & O´Connell, R. (2011). Secondary prevention and learning needs post
percutaneous coronary intervention (PCI): perspectives of both patients and nurses. Journal of Clinical Nursing, 20, 1160–1167.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. SFS 1998:531.
Liljeroos, M., Snellman, I. M. & Ekstedt, M. H. (2011). A qualitative study on the role of patient-nurse communication in acute cardiac care. Journal of Nursing Education and Practice, 1 (1), 17–24. Tillgänglig:
http://www.sciedu.ca/journal/index.php/jnep/article/view/332/285.2012, September, 18.
Lundman, B. & Hällgren- Graneheim, U. (Red.). (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: M.
Granskär, & B. Höglund Nielsen. Tillämpad forskning inom hälso- och sjukvård. (pp. 159- 172). Lund: Studentlitteratur AB.
Murie, J., Ross, A., Lough, M. & Rich, D. (2006). Exploring post-myocardial infarction patient´s perceptions of patient-mediated interventions for the secondary prevention of coronary disease. Quality in Primary care, 14, 77 – 83. Tillgänglig: CINAHL:
http://content.ebscohost.com/pdf18_21/pdf/2006/TF3/01Jun06/22251354.pdf?T=P&P=AN&
K=22251354&S=R&D=aph&EbscoContent=dGJyMMTo50SeqLc4yOvsOLCmr0qep69Sr66 4TK6WxWXS&ContentCustomer=dGJyMPGssk2xqLJNuePfgeyx44Hy. 2012, September, 18.
Oterhals, K., Hanestad, B. R., Eide, G. E. & Hanssen, T. A. (2006). The relationship between in-hospital information and patient satisfaction after acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 303 – 310.
Persson, J. & Stagmo, M. (2008). Perssons Kardiologi. Hjärtsjukdomar hos vuxna (6 uppl.).
Lund: Studentlitteratur AB.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9thed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams and Wilkins.
Scott, J. T. & Thompson D. R. (2003). Assessing the information needs of post-myocardial infarction patients: a systematic review. Patient Education and Counseling, 50, 167–177.
Smith, J. & Liles, C. (2007). Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: a comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 16, 662–
671. Tillgänglig: PUBMED: http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.lnu.se/doi/10.1111/j.1365-2702.2006.01689.x/pdf . 2012, September, 18.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf. 2012, September, 3.
Socialstyrelsen. (2008a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Beslutsstöd för prioriteringar. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-102-7.
2012, Augusti, 24.
Socialstyrelsen. (2008b). Kranskärlssjukdom– vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8588/2008-102-3_20081023_rev_1.pdf. 2012, Augusti, 25.
Socialstyrelsen. (2012). Sveriges officiella statistik. Statistik – Hälso- och Sjukvård.
Dödsorsaker 2011. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18779/2012-7-3.pdf.2012, Augusti, 27.
Svensk sjuksköterskeförening. (2006). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf. 2012, September, 3.
Timmins, F. & Kaliszer, M. (2002). Information needs of myocardial infarction patients.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 57 – 65. Tillgänglig: PUBMED:
http://faculty.ksu.edu.sa/omar%20omari/Seintific%20Paper/Information%20needs%20of%20 myocardial%20infarction%20patients.pdf.2012, September, 18.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Philadelphia: F.A. Davis.
Vasko, P. (2007). Hjärt-kärlsjukdomar. I: N. Grefberg, & L-G. Johansson (Red.), Medicinboken (pp. 55-142). Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning.
Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskning_1 3.pdf . 2012, September, 14.
Whittemore, R. & Knafl, K. (2006). Metodological issues in nursing research. The integrative review: Updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52 (5), 546 – 553.
Wiles, R. & Kinmonth, A-L. (2001). Patients´ understandings of heart attack: implications for prevention of recurrence. Patient Education and Counseling, 44, 161- 169.
Wright, L. & Leahey, M. (2005). Nurses and Families (4th ed.). Philadelphia: F. A. Davis Company.
Bilaga 1- Sökningsmatriser
29
Sökningsmatris Cinahl
”…”= Fritext, += Explode, Mc= Major concept, M= Main heading, #= Inklusionskriterier.
Sökning genomförd: 120830 och 120903.
Söknr. Sökord Träffar Lästa
Bilaga 1- Sökningsmatriser
30
Sökningsmatris PubMED
”…”= Fritext, += Explode, Mc= Major concept, M=MeSH-term, # = Inklusionskriterier.
Sökning genomförd: 120830 och 120903.
Söknr. Sökord Träffar Lästa titlar
Lästa Abstract
Lästa artiklar
Inkluderade
artiklar, (artikelnr.) 1 M Myocardial
infarction
136
675 0
2 M, Mc Myocardial
infartion 34 148 0
3 M Patient
education as topic 64 823 0
4 M Attitude 240
174 0
5 M, Mc Patient
education as topic 13 155 0
6 1 AND 3 AND 4 106 0
7 #2 AND 5 79 79 47 14 4 st,(1), (3), (4) & (5)
Bilaga 1- Sökningsmatriser
31
Sökningsmatris PsykINFO
”…”= Fritext, += Explode, T= Thesaurus, #= Inkulsionskriterier.
Sökning genomförd: 120830 och 120903.
Söknr. Sökord Träffar Lästa titlar
Lästa Abstract
Lästa artiklar
Inkluderade
artiklar, (artikelnr.) 1 T Myocardial
infarction 3869 0
2 T Information 217
505 0
3 ”Experience” 225
047 0
4 T Patients 398
069 0
5 T Education 286
217 0
6 T Patient education 7114 0
7 T Attitude 245
410 0
8 ”Post myocardial
infarction” 160 0
9 ”After myocardial
infarction” 511 0
10 1 OR 8 OR 9 3205 0
11 3 OR 7 432
179 0
12 1 AND 2 AND 3 33 0
13 1 AND 7 AND 2 0 0
14 2 AND 10 AND 11 50 50 0
15 #1 AND 6 40 40 27 6 0
Bilaga 1- Sökningsmatriser
32
Sökningsmatris manuella sökningar
Sökning genomförd: 120830, 120903, 120906 och 120907.
Söknr. Sökord Träffar Lästa titlar
Lästa abstract
Lästa artiklar
Inkluderade artiklar, (atrikelnr.)
1 Manuell
sökning 19 19 8 6 3 st, (6), (7) & (8)
Bilaga 2- Kvalitetsbedömningsformulär
33
Checklista för kvantitativa artiklar Syftet med studien? ……….
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Ja… Nej….
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja…..Nej...
Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna? ………..
Vilka är exlusionskriterierna? ……….
Vilken urvalsmetod användes?
Randomiserad urval
Obundet slumpmässig urval
Kvoturval Klusterurval
Konsekutivt urval
Urvalet är ej beskrivet
Är undersökningsgruppen representativ? ………..
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningsgruppen? ………
Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes? ………
Var reliabiliteten beräknad? Ja…Nej Var validiteten diskuterad? Ja…..Nej
Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja…..Nej Om nej, vilka skillnader finns? ………..
Hur stort var bortfallet? ………
Fanns en bortfallsanalys? Ja....Nej
Var den statistiska analysen relevant? Ja…Nej Om nej, varför inte? ……….
Vilka var huvudresultaten? ……….
Erhölls signifikanta skillnader? Ja…Nej
Om ja, vilka variabler? ………
Vilka slutsatser drar författaren? ………..
Instämmer du? Ja….Nej
Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja…Nej Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja…Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja…Nej
Motivera varför eller varför inte. ……….
Bilaga 2- Kvalitetsbedömningsformulär
34
Checklista för kvalitativa artiklar
Syftet med studien? ………
Vilken kvalitativ metod har använts? ………
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Ja…Nej
Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja…..Nej
Var genomfördes undersökningen? ………
Urval
finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
……….
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
………
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja….Nej
Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde)? Ja….Nej Beskriv: ……….
Beskriv metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)? Beskriv:
………..
Ange datainsamlingsmetod:
Ostrukturerade intervjuer
Halvstrukturerade intervjuer
Fokusgrupper
Observationer
Video-/bandinspelning
Skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns Intervjuguide/studieprotokoll)? Ja….Nej
Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? ………
Ange om:
Teman är utvecklade som begrepp
Det finns episodiskt presenterade citat
De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
Svaren är kodade
Resultatbeskrivning: ……….
Bilaga 2- Kvalitetsbedömningsformulär
35
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja….Nej Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja…Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja…Nej Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja…Nej Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja…Nej
Är teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagne som bevis för gjorda tolkningar)? Ja…Nej
Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja…Nej Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja…..Nej
Har resultaten klinisk relevans? Ja….Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja…Nej Finns risk för bias? Ja…Nej
Vilken slutsats drar författaren? ……….
Håller du med om slutsatserna? Ja….Nej
Om nej, varför inte? ………
Ska artikeln inkluderas? Ja…..Nej
Bilaga 3- Artikelmatris
Syfte Metod, Analys & Urval Resultat Kvalitet
1 Oterhals, K., Hanestad, B.
Syftet var att undersöka och beskriva relationen mellan 33% kvinnor, Median ålder 61.6).
Patienterna var generellt nöjda med vården. Mer information mer nöjda med vården. Patienterna var minst nöjda med information kring medicin och framtida problem.
Yngre patienter fick mer
information på sjukhuset än äldre men de yngre fick mindre uppföljning gällande information hjärtinfarkts patienter (5 män, 1 kvinna, Ålder mellan 45-68 år).
Patienterna upplevde informationsbrist gällande
hjärtkirurgi och liten möjlighet till delaktighet i vården, att information blev given vid fel tidpunkt,
informationen var inte
Syftet var att belysa patienters uppfattning om information
Bilaga 3- Artikelmatris män och 50% kvinnor, median ålder 50-69 år) och 18
sjusköterskor på hjärtavdelningar.
viktigt av alla. Patienter skattade låg vikt på fysisk aktivitet, bilkörning, sexuell aktivitet och återgående till arbetet. Viktigt med information kring handlande vid symtom och förändrad livsstil. kvinnor, median ålder 65- 70 år).
Patienter förmedlade vikten av all sorts olik information, speciellt
Syftet var att (a) undersöka hur äldre kvinnor som ej är
4 kategorier: Tidigare erfarenhet, självkännande, aktivt sökande av information och information från andra. Den verbala informationen från andra, (vårdpersonal),
uppfattades som vag och ospecifik.
Hög
6 Johansson, A., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. Living with the experience
Den upplevda kroppen är vital för de kvinnliga patienterna.
Information upplevdes som ej tillräcklig, generaliserad och ej individualiserad/ ej patientcentrerad och mottas därför inte som stöttande
Hög
Bilaga 3- Artikelmatris
38
nursing, (2003), Sverige. och hjälpande.
7 Bergman, E. & Beterö, C.,
Syftet var att öka förståelsen om vad det innebär att bli drabbad av kranskärlssjukdom och hur det påverkat livet och livsstilen. med hjärtinfarkt 1 patient med angina och genomgången CABG), (5 män och 3 kvinnor, ålder mellan 49-68 år).
Tre områden: olika orsaker till kranskärlssjukdom, problem med rehabilitering pga. ; förvirring, osäkerhet och nedstämdhet och slutligen lyckad rehabilitering pågrund av individens personlighet och externt stöd. Viktigt att
informationen från vårdpersonal var lättillgänglig. Information kring sjukdomen och hjärtats funktion gav förutsättning för en god i den stressfyllda tiden och byggde upp en relation dem emellan.
Relationen gav förutsättningar för lärande och motiverande styrka för livsstilsförändring. Patientcentrerad information var att föredra där anhöriga blev inbjudna.
Hög
Bilaga 4- Exempel på kvalitativ innehållsanalys
39
Artikel
nr. Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet Kod Underkategori Kategori
7
Great importance to them (the patients) to know why these drugs are prescribed, what effects they have and what kind of sideeffects they have and what kind of side effects can be expected patients) felt was introduces too early in hospital, in particular that relating to sexual intercourse and exercise.
Information givet för tidigt, speciellt om sex och fysisk träning.
The nurse's advise and short-range, concrete instructions such as “do this way”, were a lifeline when the body signals were unfamiliar and frightening.
… if the patient received contradictory information,
inconsistent or poorly coordinated information led to confusion and the patients lost their confidence in the nurses ability. being treated as individuals with unique experiences.
Tog illa upp av stereotypisk information och av att inte bli behandlade som individer