• No results found

Detta examensarbete fokuserade på sjuksköterskors upplevelser av att arbete med

personcentrerad vård. Resultatet visade på att det fanns organisatoriska brister som gjorde det svårt för sjuksköterskor att arbeta personcentrerat. Förslag till fortsatt forskning är därmed att undersöka hur organisationen arbetar för att främja personcentrerad vård samt hur de bemöter de brister som finns idag.

REFERENSLISTA

Adamson, E., Pow, J., Houston, F., & Redpath, P. (2016). Exploring the experiences of patients attending day hospitals in the rural Scotland: capturing the patient´s vocie. Journal of clinical nursing, 26(19/20), 3044-3055. doi:10.1111/jocn.13651

Amsalem, D., Hasson-Ohayon, I., Gothelf, D., & Roe, D. (2018). Subtle Ways of

Stigmatization Among Professionals: The Subjective Experience of Consumers and Their Family Members. Psychiatric Rehabilitation Journal, 41(3), 163–168. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1037/prj0000310

Andersson, E. K., Willman, A., Sjöström-Strand, A., & Borglin, G. (2015). Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study. BMC Nursing, 14(1), 1– 10. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12912-015-0067-9

Arakelian, E., Swenne, C.L., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & Vogelsang, A-C. (2016). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the

patient´s perspective – an integrative review. Journal of clinical nursing. 26(17/18), 2527-2544. doi:10.1111/jocn.13639

Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationen. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskors kärnkompetenser (2.uppl., s. 89–113). Stockholm: Liber.

Bolster, D., & Manias, E. (2010). Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: qualitative observation and interview study. International Journal of Nursing Studies, 47(2), 154–165.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.05.021

Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patient- centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675–682. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12092

Cederwall, C.-J., Olausson, S., Rose, L., Naredi, S., & Ringdal, M. (2018). Person-centred care during prolonged weaning from mechanical ventilation, nurses’ views: an interview study. Intensive & Critical Care Nursing, 46, 32–37. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.iccn.2017.11.004

Centrum för personcentrerad vård. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 11 november 2018 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-

vard?fbclid=IwAR2bkw4JU4wiHzX8hKFPzemLlpN0vl_wiR2Y5TjqQEp5j2oQYf81ap v4cm4

Charalambous, A., Radwin, L., Berg, A., Sjovall, K., Patiraki, E., Lemonidou, C., & Suhonen, R. (2016). An international study of hospitalized cancer patients’ health status, nursing care quality, perceived individuality in care and trust in nurses: A path analysis. International Journal of Nursing Studies, 61, 176–186.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.06.013

CODEX. (2019a). Forskarens etik. Hämtad den 8 oktober 2019 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

CODEX. (2019b). Forskningsetiskprövning. Hämtad den 8 oktober 2019 från http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml

CODEX. (2019c). Peer review. Hämtad den 8 oktober 2019 från http://www.codex.vr.se/etik7.shtml

Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. (5:e uppl.). Stockholm: Liber AB. Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB.

Esmaeili, M., Cheraghi, M. A., & Salsali, M. (2014). Barriers to Patient-Centered Care: A Thematic Analysis Study. International Journal of Nursing Knowledge, 25(1), 2–8. Hämtad den 2 oktober 2019 från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=jlh&AN=104035747&site=e host-live&scope=site

Evans, D. (2002). Systematic review of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian journal of advanced nursing 20(2), 22-26. Hämtad 10 september, 2019 från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och prestation (4:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 129–139). Lund: studentlitteratur

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 141–152). Lund: studentlitteratur

Friberg, F. (2017c). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 37–48). Lund: studentlitteratur

Greenfield, G., Ignatowicz, A.M., Belsi, A., Pappas, Y., Car, J., Majeed, A., & Harris, M. (2014). Wake up, wake up! It’s me! It’s my life! Patient narratives on person-

centeredness in the integrated care context: a qualitative study. BMC Health Service Research. 14(1), 619-629. doi:10.1186/s12913-014-0619-9

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420). Lund: Studentlitteratur. Jakimowicz, S., Perry, L., & Lewis, J. (2018). Insights on compassion and patient‐centred

nursing in intensive care: A constructivist grounded theory. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(7–8), 1599–1611.

https://doi.org/10.1111/jocn.14231

Kiljunen, O., Kankkunen, P., Partanen, P., & Välimäki, T. (2018). Family members’ expectations regarding nurses’ competence in care homes: a qualitative interview study. Scandinavian journal of caring sciences, 32(3), 1018–1026. doi:

Kjörnsberg, A., Karlsson, L., Barbra, A., & Wadensten, B. (2010). Registered nurses’ opinions about patient focused care. Australian Journal of Advanced Nursing, 28(1), 35-44. Hämtad den 2 oktober 2019 från

http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=8fc0f63c-ca7b-

421e-89cd-12f999540feb%40sdc-v-sessmgr02

Land, L., & Suhonen, R. (2009). Orthopaedic and trauma patients’ perceptions of

individualized care. International nursing review. 56(1), 131-137. doi:10.1111/j.1466- 7657.2008.00688.x

Lehto, B., Kylmä, J., & Åstedt, K. P. (2019). Caring Interaction with stroke survivors’ family members—Family members’ and nurses’ perspectives. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(1/2), 300–309. https://doi.org/10.1111/jocn.14620 Lindström, S., & Nevala, R. (2019). Personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv (Examensarbete). Eskilstuna: Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola. Hämtad den 2 oktober 2019 från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1304437/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR14BWuzfNipio5 fed-WBrS1CeQHsxrJcC8X-FWzpHoHIZrVV8T-ct7jDuY

McCance, T., & McCormack, B. (2019) Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskors kärnkompetenser (2.uppl., s. 76–88). Stockholm: Liber. Nantz, S., & Hines, A. (2015). Trauma Patients’ Family Members’ Perceptions of Nurses’

Caring Behaviors. Journal of Trauma Nursing, 22(5), 249–254. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000149

Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C. (2019). Nurses’ descriptions of person‐centred care for older people in an acute medical ward—On the individual, team and

organisational levels’. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(7/8), 1251–1259. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.14738

Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018). Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612– 621. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12486

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10:e uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins

Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(9– 10), 1223–1233. https://doi.org/10.1111/jocn.12662

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 november 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patienterlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 november 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

Sharp, S., McAllister, M., & Broadbent, M. (2015). The vital blend of clinical competence and compassion: How patients experience person-centred care. Contemporary nurse. 52(2/3), 300-312. doi:10.1080/10376178.2015.1020981

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 11 november 2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 28 november 2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 28 november 2018 från https://www.swenurse.se/Sa- tyckervi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-

riktlinjer/kompetensbeskrivning-forlegitimerad-sjukskoterska/

Thomson, A. E., Racher, F., & Clements, K. (2019). Person-Centered Psychiatric Nursing Interventions in Acute Care Settings. Issues in Mental Health Nursing, 40(8), 682– 689. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/01612840.2019.1585495

Vetenskapsrådet. (2017). God forsknings ed. Hämtad 29 november 2018 från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-

publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html?fbclid=IwAR0b- L07CqyIVROx-zKyG-idNH2m5ch0ijU9Efctvnul4cXuXVHz_JB4UgE

Vårdhandboken. (2018). Personcentrerad vård. Hämtad 27 november 2019 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och- omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-

vard/?fbclid=IwAR3d3qvVMQN5Io36Nw3OyYIMTQItC6NhZW6ZAjGw8dbJFEypzQ S1wPeC3BU

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning

BILAGA A; SÖKMATRIS

Databas, Datum för sökning Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa full text

Begränsningar Valda artiklar

PubMed, 9/9–2019

” Person centred care” AND” nurse* experience” 280 32 10 2010–2019 Full text Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: qualitative observation and interview study. (1)

PubMed, 9/9–2019

” Person centred nursing” AND” Nurse experience”

149 6 3

2016-2019 Full text

Insights on compassion and patient‐centred nursing in intensive care: A constructivist grounded theory. (2) CINAHL plus, 9/9–2019

” Person centred care” AND” Nurse

perspective”

72 11 7 Peer reviewed,

2014–2019

Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective (3) CINAHL plus, 9/9–2019 “Nurse perception” OR “experience” OR “attitude” AND “PCC nursing” 10 3 1 Peer reviewed, 2018–2019 Person-Centered Psychiatric Nursing Interventions in Acute Care Settings. (4)

CINAHL plus, 9/9–2019

“Person-centered care” OR “patient-centered care” AND “nurse view”

49 17 4 Peer reviewed,

2017–2019 English language Full text

Person-centred care during prolonged weaning from mechanical ventilation, nurses’ views: an interview study. (5)

Registered Nurses’ experiences of patient

participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. (6)

CINAHL plus, 9/9–2019

“Person centered care” AND “nurse* experience” AND “qualitative” 83 7 2 Peer reviewed, 2018–2019 English language Nurses’ descriptions of person‐centred care for older people in an acute medical ward—On the individual, team and organisational levels’. (7) CINAHL plus, 16/9–2019 “Person-centredness” AND “nurse*” 69 8 4 Peer reveiwed, 2015–2019 English language Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study. (8)

CINAHL plus, 16/9–2019

” Patient centred care” AND” nurse experiences” OR” perceptions” AND” qualitative” 250 30 10 Peer reveiwed, 2014–2019 English language Full text

Patient-centred care in type 2 diabetes - an altered

professional role for diabetes specialist nurses. (9)

Sekundärsökning

En sekundärsökning gjordes den 2/10–2019 i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA), från Mälardalens högskola Eskilstuna/Västerås. Två artiklar har valts ut från Lindström och Nevala (2019) examensarbete. De artiklar som inkluderades var: Registered nurses' opinions about patient

Låg kvalitetsnivå: 0–6 poäng.

Medel kvalitetsnivå: 7–10 poäng.

Hög kvalitetsnivå: 11–14 poäng.

BILAGA B;

KVALITETSGRANSKNING

Kvalitetsgranskningsfrågor Artikel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1. Finns det ett tydligt problem beskrivet? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

2. Finns det teoretiska utgångspunkter? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

3. Finns en omvårdnadsvetenskaplig teoribildning

beskriven?

NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ

4. Finns det ett tydligt syfte? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

5. Är metoden beskriven? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

6. Är undersökningspersonerna beskrivna? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

7. Har data analyserats? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

8. Hänger metod och teoretisk utgångspunkt ihop? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

9. Finns det ett resultat? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

10. Har författarna tolkat resultatet? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

11. Argumenterar författarna? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

12. Är studien etiskt godkänd? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

13. Finns en metod-diskussion? JA JA JA JA JA NEJ NEJ JA JA NEJ JA

14. Finns det en återkoppling till teoretiska antaganden?

JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

BILAGA C; ARTIKELMATRIS

Författare, årtal, tidsskrift, land.

Titel Syfte Metod och urval Resultat Kvalitetsnivå

(1) Bolster, D., & Manias, E. (2010). International Journal of Nursing Studies. Australien. Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: qualitative observation and interview study.

Att undersöka hur sjuksköterskor och patienter integrerar med varandra under

medicinsk verksamhet i en akut vårdmiljö där ett personcentrerat arbetssätt användes. Ett kvalitativt tillvägagångssätt med realistiska observationer och halvstrukturerade intervjuer användes. 11 stycken sjuksköterskor deltog.

Analys av data utfördes utifrån Ritchie och Spencers ramverksprocess. Personcentrerad vård handlar om att ge patienterna individualiserad vård som förlitade sig på att lära känna patienterna och upprätthålla ett förhållande.

13/14

(2) Jakimowicz, S., Perri, L., & Lewis, J. (2017). Journal of clinical nursing Australien. Insights on compassion and patient‐centred nursing in intensive care: A constructivist grounded theory. Att undersöka patientcentrerad omvårdnad och medkänsla utifrån sjuksköterskornas upplevelse på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ forskningsdesign med fördjupade intervjuer med 21 sjuksköterskor. Data analyserad med en grundade teoriprocesser.

Sjuksköterskorna upplevde att det var viktig att se varje patienterna som enskilda individer. För att utföröra en personcentrerad vård och möta de förväntningar som finns på dem, behöver det finnas tillräckligt med personal och ha ett bra samarbete i gruppen.

13/14

(3) Ross, H., Mary Tod, A., & Clarke, A.

Understanding and achieving person- centred care: the nurse perspective

Att undersöka upplevelsen vid

användandet av PCC hos sjuksköterskor inom en

En kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer med 14 sjuksköterskor.

Detaljer skulle

uppmärksammas för att ett personcentrerat arbetssätt ska tillämpas. Familjen ska

(2014).

Journal of Clinical Nursing.

England.

akutmedicinsk

avdelning. Data analyserades med en ramanalys.

involveras och relationerna har stor betydelse för den personcentrerade vården.

(4) Thomson, A. E., Racher, F., & Clements, K. (2019). Issues in Mental Health Nursing, Kanada. Person-Centered Psychiatric Nursing Interventions in Acute Care Settings. Att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att förse omvårdnadsåtgärder till de vuxna patienterna i akut psykiatrisk vårdmiljö.

En semistrukturerad intervjustudie med sex sjuksköterskor inom psykiatri.

Data har analyserats genom en

fenomenologisk metod av Van Manens.

Sjuksköterskorna har tagit fram det centrala temat personcentrerad vård (PCC), vilket innebär att PCC planer ska läggas upp och som ska planeras utefter patienternas egna mål och individuella behov. Empati, stöttning och hopp är centrala begrepp. 13/14 (5) Cederwall, C.- J., Olausson, S., Rose, L., Naredi, S., & Ringdal, M. (2018). Intensive & Critical Care Nursing Sverige. Person-centred care during prolonged weaning from mechanical ventilation, nurses’ views: an interview study. Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av en personcentrerad vård vid avvänjning från mekanisk ventilation. En kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer används på 19 sjuksköterskor.

Data är analyserad genom en teoretisk tematisk analysmetod.

Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att

upprätthålla en god relation till patienterna för att förstå deras perspektiv och se människan bakom patienterna.

Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att

patienterna återfick sin kontroll.

Sjuksköterskorna

identifierade även hinder för att upprätthålla

personcentrerad vård. Dessa var brist på teamsamarbete och resurser. (6) Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018). Scandinavian Journal of Caring Sciences Sverige. Registered Nurses’ experiences of patients participation in hospital care: supporting and hindering factors patienter participation in care. Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patienternas deltagande i vård och omsorg. I artikeln framkommer det att WHO- beskriver att det är en

internationell

prioritering att främja patienternas deltagande i vården då det är en viktig aspekt i den personcentrerade vården. En kvalitativ intervjustudie med 20 sjuksköterskor. Analys av data är gjort med en tematisk analys.

Sjuksköterskorna har identifierat kärnämnet samarbete med patienterna, vilket innebär att lyssna, engagera och samarbeta med patienterna.

Bristande faktorer framkom av sjuksköterskorna, vilket var en brist på teamarbete och passiva roller från patienterna. 12/14 (7) Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C. (2019). Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.) Sverige.

Nurses’ descriptions of person‐centred care for older people in an acute medical ward— On the individual, team and organisational levels’. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att erbjuda personcentrerad vård för äldre på en akut medicinsk avdelning. Intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys. 14 sjuksköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer.

Data har tolkats med en kvalitativ innehållsanalys.

Sjuksköterskorna har beskrivit en

personcentrerad vård på individ-, grupp- och organisationsnivå. Detta visas genom relationer, målsättning och rutiner för att sätta människan i centrum.

(8) Andersson, E. K., Willman, A., Sjöström-Strand, A., & Borglin, G. (2015). BMC Nursing Sverige. Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study.

Syftet med denna studie var att beskriva

registrerade sjuksköterskors upplevelser om vård.

Kvalitativ studie med en fenomenografisk design. En intervjustudie med 21 sjuksköterskor.

Intervjuerna har blivit transkriberade och analyserade med hjälp av Marton och Booths analysmetod.

Resultatet visar att sjuksköterskorna har fått fram fyra olika centrala delar. Där en av dem är att vårda utifrån en

personcentrerad vård där de betonar de holistiska synsättet. Det avsnitt som handlar om

personcentrerad vård är de avsnittet som kommer tas med i detta arbete.

14/14

(9) Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Scandinavian Journal of Caring Sciences Sverige. Patient-centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskors

upplevelser av att utöva patientcentrerad vård i samband med en typ 2- diabetesinsats.

Kvalitativ studie som har använt sig av

semistrukturerade

intervjuer med 10 stycken sjuksköterskor.

Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman. Sjuksköterskorna upplevde att de behövde ändra sitt arbetssätt för att utföra en personcentrerad vård. Detta involverade att utveckla ambivalensen mot att utöva personcentrerad vård och att förbättra relationen till patienter.

13/14

(10) Kjörnberg, A., Karlsson, L., Barbra, A., & Wadensten, B. (2010).

Registered nurses' opinions about patient focused care.

Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser om den organisatoriska förändringen till en patientcentrerad vård. Kvalitativ metod där intervjuer med öppna frågor tillämpades på sex legitimerade

sjuksköterskor.

Sjuksköterskorna hade en positiv upplevelse av en patientcentrerad vård och att ett patientfokuserat arbetssätt underlättade omvårdnaden.

Australian Journal of

Advanced Nursing

Australien.

Data har analyserats genom Graneheim och Lundmans

innehållsanalys.

(11) Esmaeili, M., Cheraghi, M. A., & Salsali, M. (2014). International Journal of Nursing Knowledge

Iran.

Barriers to Patient- Centered Care: A Thematic Analysis Study.

Syftet var att utifrån sjuksköterskors upplevelse identifiera och beskriva de barriärer som finns för att utföra patientcentrerad vård.

Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer (face to face) med 21 sjuksköterskor. För att analysera data har en tematisk analysmetod använts utifrån Braun och Clarke.

Analysen identifierade tre teman där sjuksköterskorna upplevde brist på förståelse för samarbete, individuella hinder och organisatoriska hinder för att utföra personcentrerad vård.

Related documents