6. Slutdiskussion
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Denna studie har enbart snuddat vid det fenomen den intresserat sig för. Mer kunskap krävs för att ytterligare kunna ”entangle the relationship between influences, perception and use”
(Fry m.fl. 2009, s. 68) när det handlar om vetenskaplig kommunikation i olika kanaler och former. Det finns alltså en mängd trådar att följa upp för ytterligare och djupare kunskaper.
Olika faktorers påverkan på forskares förhållningssätt till open access behöver utredas vidare, till exempel med disciplinfokuserade ansatser, men även genom ansatser som fokuserar på andra typer av kontexter och influenser. Vidare skulle studier av annan metodologisk karaktär bidra med ytterligare värdefulla insikter. Denna uppsats har baserats på intervjuer som metod.
Att istället granska de problem den utforskar genom en longitudinell etnografisk studie skulle ge möjligheter till djupare förståelse av fenomenen genom en närmare och mer omfattande tillgång till informanternas livsvärldar. Frågor om tillit i relation till forskares
publiceringpraktiker i allmänhet och deras förhållningssätt till open access i synnerhet har framträtt som en särskilt intressant aspekt av denna studie. Även detta spår behöver utforskas mer ingående i kommande forskning. Även andra typer av undersökningar där forskares publiceringspraktiker granskas utifrån ett ANT-perspektiv skulle bidra till den sammanlagda kunskapen på området, givet perspektivets värde som ramverk i denna studie.
Sammanfattning
Denna magisteruppsats har utforskat ett antal forskares publiceringspraktiker och förhållningssätt till open access utifrån ett tvådelat intresse. Den undersöker dels
Vetenskapsrådets open access-policys påverkan på forskarnas publiceringspraktiker och förhållningssätt till open access och dels hur dessa formas och påverkas utifrån ett aktör-nätverksperspektiv.
År 2010 införde Vetenskapsrådet ett krav på att alla vetenskapligt granskade artiklar och konferensbidrag som producerats inom ramen för forskning som finansierats av myndigheten ska publiceras med open access. Detta innebär att all forskning som stöds av Vetenskapsrådet ska göras fritt tillgänglig, antingen i digitala arkiv, som lärosätenas egna arkiv, eller i
tidskrifter vilka enbart, alternativt som kompletterande tjänst, publicerar med open access.
Inom den akademiska världen hanteras ofta frågor som rör open access av
forskningsbiblioteken. Biblioteket tillhör de institutioner som var tidigast med att driva frågan om open access i den svenska kontexten och de lägger idag allt mer resurser på detta arbete.
Ansatserna är dock behäftade med svårigheter och idag finns stora skillnader i forskares acceptans och bruk av tjänster och kanaler som är relaterade till publicering med open access.
Idag riktats kritik mot att studier av forskares praktiker ofta är alltför begränsade i sina ansatser. Det finns dock etablerade traditioner inom forskningsfält som Science and
Technology Studies där forskningspraktiker granskas utifrån idén att världen som vi uppfattar den kan beskrivas som upprätthållen av olika typer av nätverkskonstellationer. Ett teoretiskt perspektiv som ofta använts i sådana sammanhang är aktör-nätverksteori. Perspektivet
fokuserar specifikt på att belysa relationer och länkar mellan enheter och kroppar i olika form i en extramateriell verklighet utifrån idén att det är genom just genom sådana konstellationer som den naturliga och sociala världen får sin form.
Studiens frågeställningar har utforskas genom en kvalitativ undersökning där åtta seniora forskare från tre vetenskapliga discipliner intervjuats. Analysen av intervjumaterialet har genomförts utifrån ett aktör-nätverksteoretiskt perspektiv, med hjälp av ett antal centrala begrepp hämtade från ANT:s begreppsliga verktygslåda.
Studien visar att Vetenskapsrådets policy kan beskrivas som en låg-intensiv påverkansfaktor i den akademiska vardagen. Samtidigt kan den förstås som ett objekt som rymmer starka inneboende verkanskrafter. Dessa verkanskrafter tvingar forskarna att ta ställning till de möjliga utkomster som policyn rymmer och att agera i förhållande till dessa och utifrån denna studies resultat så driver den genom sin existens synbarligen det främjande arbetet för open access framåt.
Denna utveckling är dock långt ifrån enkel eller rättfram till sin natur och studien visar även hur det idag pågår en strid om vilken modell för publicering som ska gälla i framtiden. Utifrån ett ANT-perspektiv kan den traditionella modellen och open access båda förstås som
extramateriella nätverk vilka konkurrerar med varandra om att säkra forskarnas intresse, lojalitet och engagemang. Forskares förhållningssätt till open access, liksom deras
publiceringspraktiker kan alltså förstås som en produkt av det idag etablerade nätverket. Men de kan även ses som varandes i förhandling med open access som ett potentiellt nytt nätverk.
Detta befinner sig i en överföringsprocess vilken ännu inte avslutats utan präglas av osäkerhet och instabilitet i länkarna mellan de aktörer som är indragna i nätverket. I studien
framkommer att forskarna känner ovisshet vad gäller open access på flera plan; såväl ideologiska som praktiska. Den osäkra situation som präglar överföringsprocessen gör att forskarna i nuläget tvekar över vilket nätverk, alltså vilket publiceringsparadigm, de ska liera sig med. I väntan på att ett antal osäkerheter på olika nivåer har stabiliserats avvaktar
forskarna med att omfamna open access på bred front. Behovet av stabilitet berör såväl forskningspolitiska riktningar, ekonomiska system för medelstilldelning, det akademiska systemet för kvalitetssäkring och excellens samt tjänster och kanaler för vetenskaplig kommunikation och publicering.
Källförteckning
Archambault, É., Amyot, D., Deschamps, P., Nicol, A., Rebout, L. & Roberge, G. (2013).
Proportion of Open Access - Peer-Reviewed Papers at the European and World Levels 2004-2011. Science-Metrix. European Commission DG Research & Innovation, RTD-B6-PP-2011-2. http://www.science-metrix.com/pdf/SM_EC_OA_Availability_2004-2011.pdf [2014-05-25].
Becher, T. & Trowler, P. R. (2001). Academic tribes and territories: intellectual enquiry and the culture of disciplines. 2. uppl. Philadelphia, Pa: Open University Press.
Beall J. (2012). Predatory publishers are corrupting open access. Nature, vol. 489, s. 179.
http://www.nature.com/polopoly_fs/1.11385!/menu/main/topColumns/topLeftColumn/pdf/48 9179a.pdf [2014-05-25]
Beall J. (2014). Scholarly Open Access. Critical analysis of scholarly open-access publishing.
http://scholarlyoa.com/ [2014-05-25]
Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the sciences and Humanities (2003), version den 22 oktober.
http://openaccess.mpg.de/67605/berlin_declaration_engl.pdf [2014-05-25]
Bethesda Statement on Open Access Publishing (2003), version den 20 juni.
http://legacy.earlham.edu/~peters/fos/bethesda.htm [2014-05-25]
Björk, B-C. (2013). Open Access - Are the Barriers to Change Receding? Publications, vol.
1(1), s. 5-15. http://www.mdpi.com/2304-6775/1/1/5 [2014-05-25]
Björk B-C., Welling P., Laakso M., Majlender P., & Hedlund T. (2010).
OpenAccess to the Scientific Journal Literature: Situation 2009. PLoS ONE, vol. 5(6).
Bohannon, J. (2013). Who’s Afraid of Peer Review? Science, vol. 342, s. 60-65.
http://sydney.edu.au/medicine/criticalinfection/news/news%20images/BOHANNON%20201 3%20Science%20-%20Quality%20of%20Peer%20Review.pdf [2014-05-25]
Borgman, C. L. (2007). Scholarship in the digital age: information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Budapest Open Access Initiative (2002), version den 14 februari.
http://www.budapestopenaccessinitiative.org/read [2014-05-25]
Callon, M. (1986). Some elements of a sociology of translation: domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay. I: J. Law (red.) Power, action and belief: a new sociology of knowledge? London: Routledge, s. 196-223.
Caruso, J., Nicol A. & Archambault, E. (2013). Open Access Strategies in the European Research Area. Europeiska kommissionen.
http://www.science-metrix.com/pdf/SM_EC_OA_Policies.pdf [2014-05-25]
Case, D. O. (2012). Looking for information: a survey of research on information seeking, needs, and behavior. 3 utökade uppl. Bingley: Emerald.
Creaser, C., Fry, J., Greenwood, H., Oppenheim, C., Probets, C., Spezi, V. & White, S.
(2010). Authors’ awareness and attitudes toward open access repositories. New Review of Academic Librarianship, vol. 16(1), s. 145-161.
Cullen R. & Chawner B. (2011) Institutional Repositories, Open Access, and Scholarly Communication: A Study of Conflicting Paradigms. The Journal of Academic Librarianship vol. 37(6), s. 460–470.
de Laet, M. & Mol A. (2000). The Zimbabwe Bush Pump: Mechanics of a Fluid Technology.
Social Studies of Science, vol. 30(2), s. 225-263.
Delling, H. (2013). Universitetet bröt mot upphovsrätt. Svenska Dagbladet, 18 november. Del 1, s. 8.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio punkter, Studentlitteratur: Lund.
Deremitt, D. (2000). The New Social Contract for Science: Accountability, Revelance and Value in US and UK Science and Research Policy. Antipode, vol. 32(3), s. 308-329.
Eklund, P. (2012). Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifter. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
http://bada.hb.se/handle/2320/11421 [2014-05-25]
Europeiska kommissionen (2013). Guidelines on Open Access to Scientific Publications and Research Data in Horizon 2020, version 1.0 den 11 December.
http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/grants_manual/hi/oa_pilot/h2020-hi-oa-pilot-guide_en.pdf [2014-05-25]
Fathli, M., Lundén, T. & Sjögårde, P. (2014). Open Access-publicering vid svenska lärosäten – en kartläggning av året 2011. Projektrapport till Kungliga biblioteket.
http://www.kb.se/Dokument/Om/projekt/open_access/2014/OA-publicering%20vid%20svenska%20l%C3%A4ros%C3%A4ten%20-%20slutrapport.pdf [2014-05-25]
Fenwick T. & Edwards, R. (2009). (un)Doing standards in education with actor‐network theory. Journal of Education Policy, vol. 25(2), s. 117-133.
Fenwick T. & Edwards, R. (2014). Networks of knowledge, matters of learning, and criticality in higher education. Higher Education, vol. 67, s. 35–50.
Francke, H. (2008). (Re)creations of scholarly journals: document and information architecture in open access journals. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet
Francke, H. (2013). Publicera!: svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor.
Stockholm: Svensk biblioteksförening.
Free for all: Open-Access scientific publishing is gaining ground (2013). The Economist, 4 maj. http://www.economist.com/node/21577035 [2014-05-25]
Fry, J (2006). Scholarly research and information practices: a domain analytic approach.
Information Processing and Management vol. 42, s. 299–316.
Fry, J., Oppenheim, C., Probets, S., Creaser, C., Greenwood, H., Spezi, V. & White, S.
(2009). PEER Behavioural Research Baseline report. http://www.peerproject.eu/
fileadmin/media/reports/Final_revision_-_behavioural_baseline_report_-_20_01_10.pdf [2014-05-25]
Fry, J. & Talja, S. (2005). The cultural shaping of scholarly communication: Explaining e-journal use within and across academic fields. Proceedings of the American Society for Information Science and Technology vol. 41(1), s.20–30.
Fry, J. & Talja, S. (2007). The intellectual and social organization of academic fields and the shaping of digital resources. Journal of Information Science, vol. 33(2), s. 115-133.
Gale, T. (2003). Realising Policy: The who and how of policy production. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, vol. 24(1), s. 51-65.
Hall, G. (2008). Digitalize this book! : the politics of new media, or why we need open access now. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Hansson, J. (1999). Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk studie av
"Klassifikationssystem för svenska bibliotek". Diss., Göteborgs universitet.
Harnad, S. (2014). Open Access Archivangelism. http://openaccess.eprints.org/ [2014-05-25]
Harnad, S., Carr, L., Swan, A., Sale, A. & Bosc, H. (2009). Maximising and measuring research impact through university and research-funder open-access self-archiving mandates.
Wissenschaftsmanagement, vol. 15(4), s. 36-41.
Harvie, D.,Lightfoot, G.,Lilley, S.,& Weir,K. (2013). Publisher be damned! From price gourging to the open road. Prometheus: Critical Studies in Innovation, vol. 31(3), s. 229-239.
Hitchings, R (2003). People, plants and performance: On actor network theory and the material pleasures of the private garden. Social & Cultural Geography, vol. 4(1), s. 99-114.
Hjørland, B. (2002). Epistemology and the socio-cognitive perspective in information science.
Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 53(1), s. 257-270.
Johannesson, K. & Hansson, J. (2012). Akademiska bibliotekariers förhållningssätt till forskares publiceringsstrategier - med särskilt avseende på frågan om open access. I: Høyrup, H., Nielsen, H.J. & Hjørland, B. (red.). Viden i spil. Frederiksberg: Samfundslitteratur.
Kant, I. (1989). Svar på frågan: Vad är upplysning? I: Östling, Brutus (red.). Vad är upplysning? : Kant, Foucault, Habermas, Mendelssohn, Heidegren. Symposium: Eslöv.
Kim, J. (2011). Motivations of Faculty Self-archiving in Institutional Repositories. The Journal of Academic Librarianship, vol. 37(3), 246–254.
Kling, R. & McKim, G. (2000). Not just a matter of time: field differences and the shaping of electronic media in supporting scholarly communication. Journal of the American Society for Information Science and technology, vol. 51(14), s. 1306-1320.
Kumar, M. (2009). Open access publication of scientific research: Facts and myths. Bulletin of the Royal College of Surgeons of England, vol. 91(1), s. 312-317.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Laakso, M., Welling, P., Bukvova, H., Nyman, L., Björk, B-C. & Hedlund, T. (2011). The development of open access journal publishing from 1993 to 2009. PLoS One, vol. 6(6), e20961. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0020961 [2014-05-25]
Latour, B. (2005). Reassembling the social: an introduction to actor-network-theory. Oxford:
University Press
Law, J. (2002). Objects and Spaces. Theory, Culture & Society, vol. 19(1), s. 91.
Law, J. (2007). Actor Network Theory and Material Semiotics, version den 25 april.
http://www.heterogeneities.net/publications/Law2007ANTandMaterialSemiotics.pdf [2014-05-25]
Law, J. & S. Singleton (2005). Object lessons. Organization, vol. 3(1), s. 331–355.
Leathwood, C. & Read, B. (2013). Research policy and academic performativity: compliance, contestation and complicity. Studies in Higher Education, vol. 38(8) s. 1162-1174.
Lessig, L. (2004). Free culture: how big media uses technology and the law to lock down culture and control creativity. New York: Penguin Press.
Linde, P. (2007). Vetenskaplig kommunikation – en bakgrund från Gutenberg till Open access. http://www.searchguide.se/oa/?p=12 [2014-05-25].
Lindh, K. & Wiklund, G. (2010). Open access i praktiken. InfoTrend, vol. 65(1), s. 22-31.
Marcus, G. E. & Saka, E. (2006). Assemblage. Theory, Culture and Society, vol. 23(2-3) s.
101–109.
Nimmo, R. (2011). Actor-network theory and methodology: social research in a more-than-human world. Methodological Innovations Online, vol. 6(3), s. 108-119.
Open Archives Initiative (2014). Open Archives Initiative Frequently Asked Questions (FAQ).
http://www.openarchives.org/documents/FAQ.html [2014-05-25]
Orna, E. & Stevens, G. (2009). Managing information for research: practical help in
researching, writing and designing dissertations. 2 uppl. Maidenhead: Open University Press
Palmer, C.L. & Cragin, M.H. (2008). Scholarship and disciplinary practices. Annual Review of Information Science and Technology, vol. 42(1), s. 165–212.
Pilerot, O. (2013). A practice theoretical exploration of information sharing and trust in a dispersed community of design scholars. Information Research, vol. 18(4), paper 595.
http://www.informationnr.net/ir/18-4/paper595.html#.U61ETikazCQ [2014-05-25]
Pinfield, S., Salter, J., Bath, P., Hubbard, B., Millington, P., Anders, J.H.S. & Hussain, A.
(2014). Open-access repositories worldwide, 2005-2012: Past growth, current characteristics and future possibilities. Journal of the American Society for Information Science and
Technology, under utgivning.
Rabow, I. (2008). Open Access in Sweden, recent developments. ScieCom info – Nordic-Baltic Forum for Scientific Communication, vol 4(1).
http://journals.lub.lu.se/index.php/sciecominfo/article/view/245 [2014-05-25]
Roosendaal, H.E. & Geurt, P.A.T.M. (1997). Forces and Functions in Scientific
Communication: An Analysis of their Interplay. CRISP 97 Cooperative Research Information
Systems in Physics. University of Oldenburg, Tyskland.
http://www.physik.uni-oldenburg.de/conferences/crisp97/roosendaal.html [2014-05-25]
Sandström, U., Heyman, U., & Hällsten, M. (2005). Svensk forskningsfinansiering: inriktning och styrning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
SFS 2000:662. Lag om Vetenskapsrådet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Shapin, S. (1994). A social history of truth: civility and science in seventeenth-century England. Chicago: University of Chicago Press
SPARC (2014). About us. http://www.sparc.arl.org/about [2014-05-25]
Spezi. V., Fry, J., Creaser, C., Probets, S. & White, S. (2013). Researchers' green Open Access practice: a cross-disciplinary analysis. Journal of Documentation, vol. 69(3), s. 334-359.
Suber, P. (2004). Praising progress, preserving precision. SPARC Open Access Newsletter 77.
http://legacy.earlham.edu/~peters/fos/newsletter/09-02-04.htm#progress [2014-05-25]
Suber, P. (2012). Open Access. Cambridge, Mass.: MIT Press
Svensson, A. (2011). Open access vid svenska lärosäten. Stockholm: Kungliga biblioteket.
http://www.kb.se/dokument/Om/projekt/open_access/2011/OA%20enkat%2020111010.pdf [2014-05-25]
Thompson, T. L. (2011). (Re/Dis)assembling learning practices online with fluid objects and spaces. Studies in Continuing Education, vol. 34(3), s. 251-266.
Törmä, S., & Vakkari, P. (2004). Discipline, availability of electronic resources and the use of Finnish National Electronic Library—FinELib. Information Research, vol. 10(1), paper nr.
204. http://www.informationr.net/ir/10-1/paper204.html [2014-05-25]
Utbildningsdepartementet (2012). Forskning och innovation (Regeringens proposition 2012/13:30). Stockholm: Regeringskansliet.
Waaijers, L. (2009). A brief overview of international trends in Open Access. Stockholm:
Kungliga biblioteket.
http://www.kb.se/docs/about/projects/openaccess/international_trends_oa_leowaaijers.pdf [2014-05-25]
Vetenskapsrådet (2014). Fri tillgänglighet till forskningsresultat - open access.
https://www.vr.se/omvetenskapsradet/strategierochriktlinjer/fritillganglighetopenaccess.4.1d4 cbbbb11a00d342b0800021800.html [2014-05-25]
Wheeler, W. J. (2010). Bruno Latour: Documenting Human and Nonhuman Association. I:
Leckie, G. J., Given, L.M. & Buschman J. E. (red.) Exploring the Social in LIS: Critical Theorists from across the Disciplines. Santa Barbara: Libraries Unlimited.
Willinsky, John (2006). The access principle: the case for open access to research and scholarship. Cambridge, Mass.: MIT Press.