I omhändertagandet av våra gamla och sjuka i deras hem samverkar och integreras vård- och omsorgshandlingar med varandra och det är hemtjänstpersonalen som utför dessa handlingar. I mina sökningar efter vårdvetenskaplig forskning kring hemtjänstpersonalen och deras arbete har jag dock funnit en stor brist. Det är hemtjänstpersonalen som vårdar och ändå finns det ingen vårdvetenskaplig forskning omkring deras omvårdnadsarbete. Om hemtjänstpersonal
kommer att fortsätta sköta den omsorg och omvårdnad som de gör idag kommer det att behövas mer forskning kring deras arbete, forskning med inriktning mot vårdvetenskap. Något annat som kan vara intressant att titta närmare på är hemtjänstpersonalens samverkan med distriktssköterskan. Hur skulle det se ut om hemtjänstpersonal och distriktssköterskor arbetade mer tillsammans för alla vårdtagare i hemsjukvården? Skulle hemtjänstpersonalen kunna få mer användning av den kompetens de har då? Skulle det resultera i en omvårdnad som minskade risken för färre akuta insatser och inläggningar på sjukhus? Det finns mycket att fundera över när det gäller framtidens vård- och omsorg av våra äldre och där är
hemtjänsten betydelsefull. Det finns en utvecklingspotential för hemtjänstpersonalen i deras omvårdnadsarbete, vilket också skulle vara till nytta för våra gamla och sjuka som bor kvar hemma med hjälp av hemtjänst.
REFERENSER
Akner, G. (2004). Multisjuklighet hos äldre. Analys, handläggning och förslag om
Äldrevårdscentral. Stockholm: Liber AB
Andersson, M. (2007). Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och
närståendes situation. Department of Health Sciences, Medical Faculty, Lund University, Sweden
Axelsson, J., Elmståhl, S. (2002). Outbildad personal i hemtjänsten utsätter vårdtagaren för Risk. Bättre kunskaper i läkemedelshantering måste krävas. Läkartidningen. Vol. 199.
Nr. 11. s. 1178-1182
Axelsson, J., Elmståhl, S. (2004). Home care aides in the administration of medication. International Journal for Quality in Health Care. Vol. 16. No. 3. pp. 237-243
Benner, P., Wrubel, J. (1989). The primacy of caring: stress and coping in health and illness. Addison-Wesley Publishing Company Menlo Park: California
Berg, E. (1994). Det ojämlika mötet. En studie av samverkan i hemvården mellan
primärkommunens hemtjänst och landstingets primärvård. Institutionen för Arbetsvetenskap, Högskolan Luleå
Carlström, E. ( 2005). I skuggan av Ädel- integrering i kommunal vård och omsorg. Göteborg: Kompendiet
Christenssen, K. (1997). Omsorg og arbejde. En sociologisk studie af oendringar i den
hjemme baserade omsorg. Afhandling for dr. polit. graden, sociologisk institutt, Universitetet i Bergen
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur
Dahlberg, K., Nyström, M., Segersten, L., Suserud, B-O., Fagerberg, I. (2003). Att förstå
Vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, L.O., Fallsberg, M. (1991). Phenomenography as a Qualitative Approach in Social Pharmacy Research. Journal of Social and Administrative Pharmacy. Vol. 8. No. 4. pp.150-156
Eliasson, R-M. (Red). (1996). Omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken,
forskningen. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, K. (Red). (1993). Möten med lidanden. Reports from the Department of Caring Science. 4/1993. Institutionen för vårdvetenskap. Åbo Akademi.
Eriksson, K. (2000). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB
Evertsson, L., Johansson, S. (1995). Hemtjänst och hemsjukvård. En kunskapsöversikt. Arbetsmiljöfondens rapporter. Stockholm: Arbetsmiljöfonden
Fagerberg, I. (1998). Nursing students´ Narrated, Lived Experiences of Caring, Education and the Transition into Nursing, Focusing on care of the Elderly. Department of Clinical Neuroscience and Family medicine, Division of Geriatric Medicine, and Center of Caring Sciences South, Karolinska Institute. Stockholm
Fahlström, G. (1999). Ytterst i organisationen. Om undersköterskor, vård- och sjukvårds-
biträden i äldreomsorg. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för socialmedicin. Uppsala Universitet
Folkhälsorapport. (2001). Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbete. Projektet Äldre och folkhälsa. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Friberg, F., Dahlberg, K., Nyström Petersson, M., Öhlen, J. (2000). Context and
Methodological Decontextualization in Nursing Research With Examples from Phenomenography. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol. 14. No. 1. pp. 37-43 Grönroos, E., Perälä, M-L. (2005). Home care personel´s perspectives on sucessful discharge Of elderly clients from hospital to home setting. Scandinavian Journal of Caring
Sciences. Vol. 19. No. 3. pp. 288-295
Gurner, U. (2000). Multiskröpligas vardag- att se helheten. Rapport 14. Projekt Äldre och Folkhälsa 2000: 16. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum
Gurner, U., Thorslund, M. (2003). Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre. Om
nödvändigheten av samordning. Stockholm: Natur och Kultur
Gustavsson, R.Å., Szebehely, M. (2001). Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom
äldreomsorgen - en enkätbaserad fallstudie bland personal och politiker. Arbetslivsrapport nr 2001:9. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Kasén, A. (2002). Den vårdande relationen. Finland: Åbo Akademins förlag
Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Institutionen för pedagogik, Acta Univeritatis Gothoburgenis: Göteborg
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Lindencrona, C. (2002). Hemsjukvård. Stockholm: Liber AB
Lindström, A-C. (2007). Något som inte längre är- Distriktssköterskors yrkesutövning på
vårdcentral ur ett genusperspektiv. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
Malmsten, K. (Red). (2007). Etik i basal omvårdnad…i någon annans händer. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur
Marton, F. (1981). Phenomenography- Describing concepts of the world around us Instructional Science. Vol. 10. No. 2. pp. 177-200
Marton, F., Pong, W. Y. (2005). On the unit of descriptin in phenomenography. Higher Education Research & Development. Vol. 24. No. 4. pp. 235-348
Modin, S., Furhoff, A-K. (2004). The medical care of patients with primary care home nursing is complex and influenced by non-medical factors: a comprehensive
retrospective Study from suburban area in Sweden. BMC Health Services Research. Vol.
4. No. 22. pp. 1-10
Nilsson, A. (2001). Omvårdnadskompetens inom hemsjukvård- en deskriptiv studie. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Polit, D. F., Beck, C. T. (2004). Nursing Research. Principles and Methods. Lippincott Williams & Wilkins: Philadelphia
Proposition 1997/98:113. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Stockholm: Socialstyrelsen
SFS, 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen
SFS, 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS, 2001: 453. Socialtjänstlagen
SFS, 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor
Sjöström, B., Dahlgren, L, O. (2002). Applying phenomenography in nursing research. Journal of Advanced Nursing. Vol. 40. No. 3. pp. 339-345
Socialstyrelsen, (1996:2). Ädelreformen. Slutrapport
Socialstyrelsen. Primärvårdsuppföljningen. (1998:2). Distriktssköterskans och
sjukgymnastens arbete i primärvården. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2005a). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapporter 2005. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2005b). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2005c). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, (2006). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapporter 2006. Stockholm: Socialstyrelsen
SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om omvårdnad inom hälso-
och sjukvård
SOSFS 1996:32. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring
SOSFS 1997:14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård
Starrin, B., Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Streubert, H., Carpenter, D. (1999). Qualitative Research in Nursing. Advancing the
Humanistic Imperativa. Philadelphia: Lipincott
Svenska kommunförbundet. (2003). Aktuellt om äldreomsorgen. Stockholm: Svenska Kommunförbundet
Szehebely, M. (1996). Om omsorg och omvårdnadsforskning, s. 21-35. I: R-M. Eliasson (Red): Omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur
Szebehely, M. (Red). (2003). Hemhjälp i Norden- illustrationer och reflektioner. Lund: Studentlitteratur
Söderlund, M. (2003). Tre kvalitativa forskningsansatser med relevans för vårdvetenskap. VÅRD I NORDEN. Vol. 23. No. 68. pp. 9-15
Sörensdotter, R. (2001). Hemtjänsten som en förutsättning för äldres boende i det egna
hemmet. Arbetsrapport. Falun: Dalarnas forskningsråd
Thorsen, K. (2003). Gränser för omsorg och den gränslösa omsorgen. Om gränsdragnings- processer i hemtjänsten, s. 241- 278. I: M. Szehebehely (Red): Hemhjälp i Norden- illustrationer och reflektioner. Lund: Studentlitteratur
Thorslund, M., Wånell, S-E. (Red). (2006). Åldrandet och äldreomsorgen. Denmark: Studentlitteratur
Trydegård, G-B. (2000). Tradition, change and variations. Past and present trends in
public old age care. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Uljens, M. (1989). Fenomenografi- forskning om uppfattningar. Lund: Studentlittaratur
Westlund, P., Sjöberg, A. (2005). Antonowsky, inte Maslow- för en Salutogen omsorg och
vård. Solna: Fortbildningsförlaget
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur INTERNETKÄLLOR
Riksföreningen för distriktssköterskor: Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor
inriktning mot distriktssköterska. Utkast 8/2007-0-P. http://www.distriktssköterska.com
Bilaga 1
Till xxx
Verksamhetschef för xxx
Ansökan om tillstånd att genomföra undersökningen ” hemtjänstpersonalens uppfattningar av sitt arbete i hemsjukvården”
Många äldre personer bor kvar i sina hem och är i behov av både hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänsten ansvarar för service, personlig hygien, vård och omsorg medan
distriktssköterskor i primärvården ansvarar för hemsjukvården.
Syftet med denna studie är att undersöka hur de som arbetar inom hemtjänsten uppfattar sitt arbete i hemsjukvården.
Intervjuerna spelas in på band, görs individuellt och tar ca 30 - 60 minuter. Inga namn
kommer att nämnas i den färdiga studien och i resultatet kommer det inte att framgå vem som deltagit i undersökningen eller vem som sagt vad. Intervjumaterialet kommer att kodas, sparas och förvaras inlåst tills uppsatsen är klar. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola. Deltagande är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan närmare motivering.
Härmed ansöker jag om tillstånd att få intervjua 6 – 8 personer ur hemtjänstgruppen xxx Beviljas ____
Avslås ____
_____________________________________ Underskrift
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Magisterstuderande Handledare
Anneli Sköld Dr Jonas Sandberg, lektor
Mälardalens högskola Mälardalens högskola
Inst. för vård- och folkhälsovetenskap Inst. för vård- och folkhälsovetenskap
021-150383, 070-2419821 016-155134
anneli.skold@ptj.se jonas.sandberg@mdh.se
Bilaga 2 Till xxx
Enhetschef, hemtjänst xxx Hej!
För ett par veckor sedan talades vi vid på telefonen angående en undersökning jag planerar att göra. Du var positiv till att låta mig intervjua några ur ”Din” hemtjänstgrupp och nu har jag också fått klartecken till det från xxx.
Kan Du hjälpa mig att hitta personal i ”Din” hemtjänstgrupp som jag kan intervjua?
Kriterierna för dem jag önskar intervjua är att • De ska vara fast anställda
• De ska hjälpa personer >65 år
• De ska ha arbetat minst 5 år inom hemtjänsten, för att ha hunnit få en viss erfarenhet av hemtjänstens arbete
• De ska vara intresserade av att delta i min undersökning
Jag tar kontakt med Dig för överenskommelse om tid när jag kan komma för att ge ytterligare information och för att svara på frågor.
Hälsningar
_______________________________ Anneli Sköld
Bilaga 3
Information om studien ”Hemtjänstpersonalens uppfattningar av sitt arbete i hemsjukvården”.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie.
Bakgrunden till studien: Många äldre personer bor kvar i sina hem och är i behov av både hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänsten ansvarar för service, personlig hygien, vård och omsorg medan distriktssköterskor i primärvården ansvarar för hemsjukvården.
Syftet med denna studie är att undersöka hur Du som arbetar inom hemtjänsten uppfattar Ditt arbete i hemsjukvården.
Jag heter Anneli Sköld och studerar vårdvetenskap på D-nivå och jag önskar genomföra en intervju med Dig som arbetar inom hemtjänsten. Intervjuerna spelas in på band och
anteckningar kommer att göras. Intervjun tar ca 30 - 60 minuter och görs individuellt i ett avskilt rum på din arbetsplats. Inga namn kommer att nämnas i den färdiga studien och i resultatet kommer det inte att framgå vem som deltagit i undersökningen eller vem som sagt vad. Intervjumaterialet kommer att kodas, sparas och förvaras inlåst tills uppsatsen är klar och därefter kommer materialet att förstöras. Tillgång till allt material har jag och min handledare. Vid förfrågan kan opponent och examinator få se det avkodade materialet. Studien ingår i min magisterexamen och kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola. Förutom denna skriftliga information, kommer Du också att få muntlig information samt möjlighet att ställa frågor när jag inom kort kommer till Din arbetsplats. Genom att tacka ja samtycker Du till att delta i denna studie. Ditt deltagande är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta det utan närmare motivering.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Magisterstuderande Handledare
Anneli Sköld Dr Jonas Sandberg, lektor
Mälardalens högskola Mälardalens högskola
Inst. för vård- och folkhälsovetenskap Inst. för vård- och folkhälsovetenskap
021-150383, 070-2419821 016-155134
anneli.skold@ptj.se jonas.sandberg@mdh.se
Bilaga 4 Intervjuguide
Intervjun består av tre öppna frågor som lyder så här: Vad uppfattar Du som hemsjukvård?
Hur uppfattar Du ditt arbete i hemsjukvården?
Hur uppfattar Du distriktssköterskans arbete i hemsjukvården?
Följdfrågor kan följa för att förtydliga och/eller för fortsatt berättande, t.ex. Hur menar du då..?
Kan du utveckla mer..? Kan du beskriva..? På vilket sätt..?