Den här studien har givit perspektiv på hur barn upplever och tolkar olika miljöer. Det har bidragit till en djupare förståelse kring hur barn lär sig, hur barn möter varandra och pedagoger och om vilka perspektiv barn kan tolka miljöer. Den här studien är av vikt för förskolans värld och för vår förståelse kring hur barn tänker och upplever världen omkring dem. Studien bidrar även till hur förskolan kan arbeta med olika miljöer för att lyfta barns intresse om världen omkring dem och skapa lärandetillfällen utifrån detta.
Då det gäller fortsatt forskning kan det finnas utrymme för att ytterligare studera barns
relation till stress i olika miljöer. Kan barn uppleva mängden människor på en plats som något stressfullt? Hur upplever de exempelvis en naturmiljö kontra en stadsmiljö? Vi vet att tidigare forskning har visat att gröna naturmiljöer har positiv inverkan på oss människor. Men hur upplever barnen dessa platser? Genom en sådan studie kan vi få en ytterligare inblick i hur vi kan arbeta mot en mer hållbar nutid och framtid för både barn och vuxna samt hur stress hos barn kan se ut.
10. Referenslista
Alvesson, M. och Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion- vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur: Lund.
Bengtsson, K. och Hägglund, S. (2014). Barns samtal som kunskapskälla. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. och Franzén, K. (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 121- 131) Liber AB: Stockholm.
Bowdridge, M. och Blenkinsop, S. (2011) Michel Foucault goes outside: Discipline and control in the practice of outdoor education. Journal of experiential education. 34(2). s. 149- 163.
Bragby, K., Söderhäll, B. och Willhelmson P. (2012) Inner mindscape and outer landscape – embedding a culture of enterprise and creativity in the cirriculum. University of Gävle. Brusman, M. (2008). Den verkliga staden? Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter. Linköpings Universitet: Filosofiska fakulteten.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö.
Doveborg, E. och Pramling Samuelsson I. (2012). Att förstå barns tankar – metodik för barnintervjuer. Liber AB: Stockholm.
Dyment, J E. och Potter, T G. (2015). Is outdoor education a discipline? Provocations and possibilites. Journal of adventure education and outdoor learning. 15(3). s. 193-208. DOI: 10.1080/14729679.2014.949808.
Eriksson, Y. och Göthlund, A. (2012). Möten med bilder – analys och tolkning av visuella uttryck. Studentlitteratur: Lund.
Fejes, A. och Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB: Stockholm.
Fägerstam, E. (2012). Space and place – perspectives on outdoor teaching and learning. Linköpings Universitet.
Hedefalk, M., Almqvist, J. och Östman, L. (2015) Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, 21(7), s. 975-990. DOI: 10.1080/13504622.2014.971716.
Jansson, M., Sundevall, E. och Wales, M. (2016). The role of green spaces and their
management in a child-friendly urban village. Urban forestry and urban greening. 18, s. 228- 236.
Kabat-Zinn, J. (2014). Mindscape. Mindfulness. 5, s. 213-214. DOI 10.1007/s12671-014- 0289-z.
Klaar, S. och Öhman, J. (2014) Children's meaning-making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice, European Early Childhood Education Research Journal, 22(2), s. 229-253, DOI: 10.1080/1350293X.2014.883721.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
Li, J. och Ernst, J. (2014). Exploring value orientations toward the human-nature relationship: a comparison of urban youth in Minnesota, Usa and Guangdong, China. Environmental education research. 21:4, 556-585, DOI: 10.1080/13504622.2014.910499.
Li, J., Hestenes, L L. och Wang, Y C. (2014) Links between preschool children’s social skills and observed pretend play in outdoor childcare environments. Early childhood education. 44, s. 61-68. DOI 10.1007/s10643-014-0673-2.
Merewether, J. (2015). Young childrens perspectives on outdoor learning spaces. Australasian journal of early childhood. 40 (1), s. 99-108.
Miranda, N., Larrea I., Muela A. och Barandiaran, A. (2016). Preschool children’s social play and involvment in the outdoor environment. Early education and development. DOI:
10.1080/10409289.2016.1250550.
Nikiforidou, Z. (2017) ”It is riskier”: preschoolers reasoning of risky
situations, European Early Childhood Education Research Journal, 25(4), s. 612-623. DOI: 10.1080/1350293X.2017.1331075
Norðdahl, K. och Einarsdóttir. J. (2015) Children’s views and preferences regarding their outdoor environment, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 15(2), s. 152- 167, DOI: 10.1080/14729679.2014.896746
Pasanen, Tyrväinen och Korpela (2014). The Relationship between Perceived Health and Physical Activity Indoors, Outdoors in Built Environments, and Outdoors in Nature. Applied
psychology: health and well-being, 6(3), s. 324-346, DOI:10.1111/aphw.12031
Rasmussen, K. (2004). Fotografi och barndomssociologi. I Aspers, P., Fuehrer, P och Sverrison, Á. (red) Bild och samhälle- visuell analys som vetenskaplig metod. (s. 268 -287). Studentlitteratur: Lund.
Skolverket. (2016a). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 (ny rev. upplaga 2016). Hämtad från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola
Skolverket. (2016b). Inne- och utemiljö. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229396!/Inne_utemiljo.pdf
Skolverket. (2015). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk
dokumentation. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808
Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande – en kunskapsöversikt om
lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393
Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap – lärares uppfattningar om landskapet som
lärandemiljö. (Licentiatavhandling, Linköpings universitet)
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I Fejes, A.,& Thornberg, R. (red) Handbok i kvalitativ analys. (s. 131-147). Liber AB: Stockholm.
Trott, E. (2001). Western mindscapes: a philosphical challenge. The american review of Canadian studies. s. 639-649.
Vetenskapsrådet, utan år. Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (2007). Vetenskapsrådet: Stockholm.
Vetenskapsrådet, Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning, forskning som involverar barn. Hämtad 2016-09-20 från: http://codex.vr.se/manniska1.shtml
Viega, G., de Leng, W., Cachucho, R., Ketelaar, R., Kook, J N., Knobbe, A., Neto, C och Rieffe, C. (2016). Social competence at the playground: preschoolers during recess. Infant and child development. DOI: 10.1002/icd.1957.
Wells, N. och Evans, G. (2009). Nearby nature: a buffer of life stress among rural children. Environment and Behavior. 35. 311 - 330 DOI:10.1177/0013916503035003001.
White, J.E., (2014). Seeing is believing? Insights from young children in nature. Springer Science. (41) s.171–188. DOI 10.1007/s13158-014-0118-5.
Zamani, Z. (2016) The woods is a more free space for children to be creative; their
imagination kind of sparks out there’: exploring young children’s cognitive play opportunities in natural, manufactured and mixed outdoor preschool zones. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning. 16:2, 172-189, DOI: 10.1080/14729679.2015.1122538.
Zink, R. och Burrows, L. (2008). Is what you see what you get? The production of knowledge in-between the indoors and the outdoors in outdoor education. Physical education and sport pedagogy. 13(3). s. 251-265. DOI: 10.1080/17408980701345733.
Åberg, C. (2004). Bildens språk eller språk i bild? I Aspers, P., Fuehrer, P och Sverrison, Á. (red) Bild och samhälle- visuell analys som vetenskaplig metod. (s. 37-57). Studentlitteratur: Lund.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan- kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk förskoleforskning. 5(14). s. 1-17.