Trots att studien presenterar en förhållandevis detaljerad bild av hur samtalet i ett arbetsmöte organiseras är detta bara början. Ju mer man undersöker samtalet och hur det förs, vad som händer i den sociala interaktionen och vad det innebär ges bara ytterligare en aspekt av samtalet som kan undersökas. Studien skulle kunna följas upp med en fördjupad analys av turtagning, hur mycket tid ges de olika deltagarna att prata, vad har den enskilde för talutrymme? Hur fördelas ordet, det man inom samtalsanalysen kallar talfördelning.
Studien tittar inte på kroppsspråket, vad har kroppsspråkets för betydelse för hur man får ordet, eller till och med inte får ordet? Dock menar vi att detta är något som bör analyseras som en extra dimension till samtalet.
Studiens resultat synliggör en välfungerande organisation, man visar varandra respekt och har hög tilltro till sin profession. Det vore intressant att studera en organisation med uttalade problem, hur visar detta sig i samtalet? Dock är det högst osannolikt att få tillgång till en sådan arbetsplats.
65
6 KÄLLOR
Adelswärd, V. (1988). Styles of success: on impression management as
collaborative action in job interviews. Diss. Linköping: Linköpings universitet
Asplund, J. (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen Bion, W. (1961). Experiences in groups. New York: Basic Books
Boden, D. (1994). The business of talk: organizations in action. Cambridge: Polity Press
Cassirer, P. (2003). Konsten att manipulera ett sammanträde. Lund: Studentlitteratur
Drew, P. & Heritage, J. (red.) (1992). Talk at work: interaction in institutional
settings. Cambridge: Cambridge University Press
Durkheim, E. Sociologins metodregler (2012). Tarde, Gabriel de, Durkheim, Émile & Weber, Max (red.) (2012). Tre klassiska texter. Göteborg: Korpen koloni s. 63-214
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002. pdf
Garfinkel, H. & Rawls, A. (2002). Ethnomethodology's program: working out
Durkeim's aphorism. Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers
Garfinkel, H. (1984[1967]). Studies in ethnomethodology. [New ed.] Cambridge: Polity
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed//
Goffman, E. (1986). Frame analysis: an essay on the organization of experience. Northeastern Univ. Press ed. Boston: Northeastern Univ. Press
Goffman, E. (2005[1967]). Interaction ritual: essays in face-to-face behavior. New Brunswick, N.J.: Aldine Transaction
Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5 uppl., Stockholm: Norstedts
66
Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper, om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och
praktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Heritage, J. (1984). Garfinkel and ethnomethodology. Cambridge: Polity
Heritage, J. & Clayman, S. (2010). Talk in action: interactions, identities, and
institutions. Chichester: Wiley-Blackwell
Heath, C. & Luff, P. (2000). Technology in action. Cambridge: Cambridge University Press
Jefferson, G. (1989). Preliminary notes on a possible metric which provides for a ‘standard maximum’ silence of approximately one second in conversation. Roger, Derek & Bull, Peter (red.) (1989). Conversation: an interdisciplinary
perspective. Clevedon: Multilingual Matters s. 165-196.
Linell, P. (2011). Samtalskulturer: kommunikativa verksamhetstyper i samhället.
Vol. 1. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings
universitet
Linell, P. (2011). Samtalskulturer: kommunikativa verksamhetstyper i samhället.
Vol. 2. Linköping: Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings
universitet
Lögdlund, U. & Bergkvist, B. (2014). Erving Goffman. Sociologins teoretiker Malmö: Gleerups Utbildning AB s. 173–191.
Milles, K. (2003). Kvinnor och män i möte: en samtalsanalytisk studie av interna
arbetsmöten. Diss. Stockholm: Univ, 2003
Nordzell, A. (2007). Samtalat skolledarskap: kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion. Diss. Linköping: Linköpings universitet
Norrby, C. (1996). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. 3. ed. London: SAGE
Persson Thunqvist, D., Sandén, I. & Bulow, P. (2012). Kommunikation som praktik: en teoretisk bakgrund. Delaktighetens praktik: det professionella
67
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur s.11–39.
Svedberg, L. (2016). Gruppsykologi, om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur
Svensson, T., Lögdlund, U. & Gottzén, L. (2014). Introduktion. Sociologins
teoretiker Malmö: Gleerups Utbildning s. 13 - 21.
Tholander, M. & Cekaite Thunqvist, A. (2015). Konversationsanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2 uppl. Stockholm: Liber s. 194–217.
Tholander, M. (2014). Harold Garfinkel. I Lögdlund, Ulrik & Gottzén, Lucas (red.) (2014). Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerups Utbildning AB s. 153– 171.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i
68
Bilaga 1 Linköping 29/1 2018
Hej!
Vi är två studenter vid Linköpings universitet som ska skriva uppsats inom kursen Ledning och strategiskt personalarbete 3. Vi kontaktar dig för vi hoppas att du vill delta i vår studie.
Alla vill ha ett effektivt och väl fungerande arbetsplatsmöte. Men hur ser ett möte ut, vad får det att fungera alternativt inte fungera? För att undersöka detta kommer vi med godkännande av David Lawrence göra samtalsanalys av ett antal möten vid Linköpings universitetsbibliotek. Vi vill filma möten för att analysera samtalet hos mötesdeltagarna. Detta förutsätter att de som är kallade till dessa möten tycker att det går bra att bli filmad och inspelad.
Vi skulle bli oerhört tacksamma om du vill ställa upp att delta i studien då det kommer ge oss en möjlighet att analysera hur möten går till. När vi genomför studien kommer vi välja olika möten på olika avdelningar med olika konstellationer av medarbetare. Allt för att kunna garantera anonymisering och för att undvika att peka ut någon speciell arbetsgrupp eller enskild medarbetare. Vi genomför arbetet på ett sådant sätt att det överensstämmer med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det vill säga att deltagandet är frivilligt och deltagaren bestämmer själv över vilka delar av studien denne vill delta i.
Undrar du över något är du välkommen att ringa eller mejla till oss. Vänligen,
Cecilia Gladh 072-23XXXXX
namn@student.liu.se
Anna Karin Malmborg 070-35XXXXX
69
Bilaga 2
Sammanträdesrum ett, fotografi taget mot skärmen respektive från skärmen. Under skärmen syns den lilla kamera som tillhör konferensanläggningen som vi använt vid inspelningen.
Sammanträdesrum två, fotografi taget mot skärmen respektive från skärmen. Under skärmen syns den lilla kamera som tillhör konferensanläggningen som vi använt vid inspelningen.