Förslag på fortsatt forskning

Vårt uppdrag har varit att undersöka vad som kan och behöver göras för att förbättra xjobb.nu. En möjlig fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka om VHS har lyckats med sin vidareutveckling. Detta kunde göras genom att dels utvärdera själva e-tjänsten efter vidareutveckling och dels jämföra med vår text.

Sida 88

Vi har sammansatt verktyg från metoderna DEVIS, Effektstyrning och Expertutvärdering till en metod vi kallar ‘S.A.E. - Systematisk användbarhetsutvärdering av E-tjänst’. Vi har dock bara använt denna metod på ett undersökningsobjekt. Det innebär att fortsatt forskning skulle kunna göras genom att använda metoden på ett eller flera andra undersökningsobjekt, och använda dessa tillämpningar för att utvärdera metoden och vidareutveckla den. Metoden kan även ses som enbart en fingervisning på att DEVIS, Effektstyrning och Expertutvärdering kan fungera bra tillsammans. Vidare forskning behövs som sammanfogar verktygen bättre till en full metod. Detta kan dock behöva göras på en högre nivå. Vårt arbete bör sannolikt inte följas direkt av mer arbete med att inkorporera fler verktyg.

Forskningsfråga för fortsatt forskning: Är S.A.E. en ändamålsenlig metod? Hur kan den göras mera

passande för olika tillämpningar?

Vi har gjort vår utvärdering baserat på ett utvärderingsobjekt. Detta kan ge bra utvärdering av huruvida objektet håller tillräcklig användbarhet för att tillfredsställa det mänskliga systemet, interna sammanhang och effektförväntningar. Det ger dock ingen indikation på hur objektet står sig i konkurrens, för detta måste objektet jämföras med konkurrerande objekt. Sådan jämförelse kan även ge förståelse och insikt som inte framkommer av att bara se på ett objekt. Vi hittade en liknande e-tjänst (learning-by-doing.se) som startades 2010. En möjlig forskningsfråga skulle kunna vara vilka fördelar det ger att jämföra flera objekt.

Forskningsfråga för fortsatt forskning: Vilka fördelar kan en utvärdering få av att jämföra mer än ett

utvärderingsobjekt?

Vi baserade checklistan för vår Expertutvärdering på Ottersten & Berndtson (2002) och Nielsen (1993, i Ottersten & Berndtson, 2002). Checklistan kan därmed troligen tjäna på att vidareutvecklas baserat på fler källor för att utöka vad den tar upp och utvärdera det den tar upp baserat på vad andra författare anser viktigt att tänka på vid användbarhetsdesign/användbarhetsutvärdering.

Forskningsfråga för fortsatt forskning: Finns det fler aspekter att tänka på vid

användbarhetsdesign/användbarhetsutvärdering? Vad anser andra författare om de aspekter vi använde?

Sammanfattande finns det mycket kvar att undersöka och vidare forskning blir säkert lika intressant som vår studie varit för oss.

Sida 89

Referenser

Adlin, T. & Pruitt, J. (2010) ”The Essential Persona Lifecycle: Your Guide to Bulding and Using Personas”, Morgan Kaufmann Publishers, Burlington.

Andersson, S. (1979) ”Positivism kontra hermeneutik”, Korpen, Göteborg.

Avison, D. & Fitzgerald, G. (2006) “Information systems development – Methodologies, techniques

and tools”, fjärde upplagan, McGraw-Hill, UK.

Broberg, H. (2009) ”DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system – En designteori och metod” LiU Tryck, Linköping.

Bryman, A. (2002) ”Samhällsvetenskapliga metoder”, Liber, Malmö.

Cronholm, S. (2007) ”Metoder och IT-system - för kommunikation och handling”, föreläsning 2007- 03-09, Linköpings universitet.

Djurfeldt, G. et al (2010) ”Statistisk verktygslåda 1”, Studentlitteratur, Lund. Ejlertsson, G. (1996) ”Enkäten i praktiken”, Studentlitteratur, Lund.

Ejvegård, R. (2007) ”Vetenskaplig metod”, Studentlitteratur, Lund.

Ely, M. et.al. (1993) ”Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar”, Studentlitteratur, Lund.

Eriksson, M. (2003) ”Skolans självvärdering”, Landskrona, GME Förlag.

Gerring, J. (2007) “Case Study Research: principles and practices”, Cambridge University Press, New York.

Goldkuhl, G. (1996) ”Metodarkitektur för metodanalys”, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, Linköping.

Gummesson, E. (2004) ”Fallstudiebaserad forskning” I Gustavsson, B. (red.) (2004), ”Kunskapande

metoder inom samhällsvetenskapen”, Studentlitteratur, Malmö.

Gustavsson, B. (2004) ”Grundad teori” I Gustavsson, B. (red.) (2004), ”Kunskapande metoder inom

samhällsvetenskapen”, Studentlitteratur, Malmö.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991) “Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, Lund.

Sida 90

Jacobsen, J. K. (1993) ”Intervju – konsten att lyssna och fråga”, Studentlitteratur, Lund. Jayaratna, N. (1994) ”Understanding and evaluating methodologies”, McGraw-Hill, UK.

Johansson, I. & Liedman, S-E. (1993). ”Positivism och marxism” fjärde upplagan, Daidalos, Göteborg. Kullberg, B. (2004) ”Etnografi i klassrummet”, Studentlitteratur, Lund.

Kvale, S. (1997) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”, Studentlitteratur, Lund.

Lagsten, J (2009) ” Utvärdera informationssystem: pragmatiskt perspektiv och metod”, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Linköping.

Lantz, A. (1993) ”Intervjumetodik : den professionellt genomförda intervjun”, Studentlitteratur, Lund. Larsson, S. et al (2005). ”Forskningsmetoder i socialt arbete”, Studentlitteratur, Lund.

lnu.se (hämtad 2011-05-17) http://lnu.se/student/stod-och-service/samarbete-med-foretag-och- organisationer/att-gora-exjobb-i-samarbete-med-foretag.

Lofland, J. (1971) “Analyzing Social Settings”, Wadsworth Publ, Belmont.

Lundahl, U. & Skärvad P-H. (1999) ”Utredningsmetodik för samhällsvetare och Ekonomer”, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund.

Löwgren, J. (1993) ”Human-computer interaction – What every system developer should know”, Studentlitteratur, Lund.

Nielsen, J. & Molich, R. (1990) “Heuristic evaluation of user interfaces”. I Carrasco, J. & Whiteside, J. (red.) (1990) “Proceedings of the ACM CHI 90 Human Factors in Computing Systems Conference”, Seattle, USA, ss. 249-256.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2007) “Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv”, Liber AB, Stockholm.

Ottersten, I. & Balic, M. (2004) ”Effektstyrning av IT – Nytta uppstår i användning”, Liber AB. Ottersten, I. & Berndtsson, J. (2002) ”Användbarhet i Praktiken”, Studentlitteratur, Lund. Patel, R. & Davidson, B. (2003) ”Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning”, Studentlitteratur, Lund.

Rowley, J (2006) “An analysis of the e-service literature: towards a research agenda”, Internet Research, Vol. 16 Nr. 3, 2006 ss. 339-359.

Sida 91

Sandberg, B. & Faugert, S. (2007) ”Perspektiv på utvärdering”, Studentlitteratur, Lund. Starrin, B. (1994), ”Om distinktionen kvalitativ - kvantitativ i social forskning”. I Starrin, B. & Svensson, P G. (red.) (1994), ”Kvalitativ metod och vetenskapsteori”, Studentlitteratur, Lund. Stukát, S. (2005). ”Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap”, Studentlitteratur, Lund. Sverke, M. (2004) ”Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar” I Gustavsson, B. (red.) (2004), ”Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen”, Studentlitteratur, Malmö.

Thurén, T. (2005) “Källkritik” andra upplagan, Liber, Stockholm.

Thurén, T. (2007) ”Vetenskapsteori för nybörjare” andra upplagan, Liber, Malmö. Trost, J. (1994) ”Enkätboken”, Studentlitteratur, Lund.

VHS (hämtad 2011-05-14) http://vhs.se/sv/Om-VHS/.

Xjobb.nu (hämtad 2011-05-17) http://www.xjobb.nu/Sok-exjobbuppsatsamne.

Ödman, P-J. (2004) ”Hermeneutik och forskningspraktik” I Gustavsson, B. (red.) (2004), ”Kunskapande

Sida 92

Sida 93

Bilaga 1 - Uppdragsbeskrivning

Användbarhetsutvärdering av Nationella Exjobb-poolen

Syfte och mål

Uppdraget är att genomföra en användbarhetsutvärdering av Nationella Exjobb-poolen (xjobb.nu) i syfte att förbättra gränssnitt och funktionalitet för alla dess användare.

Omfattning

Uppdraget föreslås bestå av tre delar:

• Effektkartläggning som ska ge oss svar på frågor som: Vad är det vi ska göra? Vilka effekter för användarna vill vi åstadkomma? Hur kan vi mäta att vi lyckats?

• Målgruppsanalys där vi lär oss mer om användarna (studenter, uppdragsgivare och administratörer)

• Kartläggning av dagens användbarhetsproblem samt förslag på åtgärder Metod

VHS vill gärna att examensarbetet följer våra rutiner för användbarhetsutredningar:

• Vi brukar använda metoden Effektkartläggning för att göra en hypotes om vilka effekter vi vill åstadkomma genom att förbättra systemet. Mer om metoden finns att läsa i boken Effektstyrning av IT av Ingrid Ottersten och Mijo Balic.

• Målgruppsanalys sker genom intervjuer med personer ur olika användargrupper. Varje användargrupp sammanfattas i en Persona. Personan används för att mänskliggöra målgruppen och ge en gemensam förståelse för användarna av systemet. Vi väljer ut en primär användargrupp, som är den vi fokuserar på när vi prioriterar vilka förbättringar som ska göras.

• Sedan gör vi en kartläggning av dagens användbarhetsproblem och ger förslag på åtgärder. Kartläggning av problemen görs genom expertutvärdering och användningstest/observationer. Förslag på åtgärder presenteras på skissnivå i en presentation.

Rapport

Rapporen ska innehålla en målgruppsanalys presenterad som personas, kartläggning av dagens användbarhetsproblem samt förbättringsförslag. Förbättringsförslagen beskrivs i skissform (till exempel i PowerPoint) eller i form av en prototyp.

Övrigt

Webbapplikationen Nationella Exjobb-poolen förvaltas av Verket för högskoleservice (VHS) på uppdrag av universitet och högskolor.

Sida 94 Kontaktpersoner:

Lena Djärvh-Eriksson, VHS, lena.djarvh.eriksson@vhs.se 08-5058 9595

Webbsida

Ytterligare webbsida Dokument

Omfattning

Ämnesområden Data- och systemvetenskap Mediateknik Geografiskt område Stockholm

Genomförandeperiod

Förfallodatum (YYYY-MM-DD) 2011-07-19

Uppdragsgivare Organisationsnummer

Namn VHS

Bransch Myndigheter-teknisk förvaltning

Antal anställda

Ingår i en större organisation Nej

Kontaktperson 1

Namn Lena Djärvh-Eriksson

Avdelning Enheten systemförvaltning

Postadress Box 24070 Postnummer 104 50 Ort Stockholm Telefon 1 08-5058 9595 Telefon 2 E-postadress lena.djarvh.eriksson@vhs.se

Lärosäte som handlägger förslaget Kungliga Tekniska högskolan

Sida 95