Denna studie är begränsad till handläggarnas syn på samverkan. I en fortsatt forskning vore det intressant att, förutom att expandera urvalet något, även studera synen på samverkan utifrån mellancheferna. I vår studie framgick det bland annat att det fortfarande föreligger gränser mellan organisationerna. Har mellancheferna en liknande uppfattning? Det är en fråga som vi anser skulle kunna studeras närmare.
Vidare vore det intressant att i fortsatt forskning titta på samverkan ur ett makroperspektiv. Vilka är likheterna och skillnaderna i utformningen av samverkan mellan länen? Finns det behov av ett nationellt regelverk kring samverkan?
Det vore också intressant att i fortsatt forskning göra en form av retrospektiv studie där man följer upp avlutade ärenden och titta närmare på hur dessa har hanterats av myndigheterna. Vad det är som leder till att vissa går tillbaka till arbete exempelvis? Vilken betydelse har samverkan? Det är frågor som skulle kunna studeras närmare.
REFERENSLISTA
Ahlgren, Å. (2007). ”Arbetslivsinriktad rehabilitering, återgång i arbete och pensionsförmån”. Socialmedicinsk tidskrift 5.
Bergendorff, S. (2006). ”Rehabilitering – ett långt lidandes historia”. Socialförsäkringsutredningen 10.
Chirico, G., & Nilsson, M. (2009). ”Samverkan för att minska sjukskrivningar – en studie av åtgärder inom sjukvårdsmiljarden”. Institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering rapport 2, 2009.
Dahlberg, K, & Dahlberg, H. (2008). Reflective Lifeworld Research. Andra upplagan.- Lund: Studentlitteratur.
Danemark, B., & Germundsson, P. (2006). ”Samverkan mellan myndigheter för att effektivisera välfärden”. Delta – projekt.
Ekblad, S. (2002). ”Rehabilitering: från tyst kunskap till profession”. Försäkringskassan. Fridolf, M. (2003). ”Finansiell och politisk samordning i den lokala välfärden: En ny politisk arena för gemensam prioritering mellan huvudmän”. Cefos.
Fridolf, M. (2004). ”Samordning – nya möjligheter inom välfärdsområdet”. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Günsel, M. (2009). Rehabiliteringskedjan: tillbaka till arbetslivet. Höganäs: Kommunlitteratur.
Hedborg, A. (2006). ”Mera försäkring och mera arbete”. SOU 2006:86.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, P. (2010). ”Rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningstiderna”. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering rapport 2010:1.
Hörnemalm, J. (2008). ”Samverkan är ett magiskt ord - Motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering”. Institution för arbetsvetenskap 2008:10.
Johansson, R. (1992). Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.
Johansson, R. (1997). Organisationer emellan: om förhandlingar, makt och handlingsutrymme. Lund: Studentlitteratur.
Junestav, M. (2007). ”Socialförsäkringssystemet och arbetsmarknaden – politiska idéer, sociala normer och institutionell förändring – en historik”. Institutet för
Junestav, M. (2009). Arbetslinjen – konstant och i ständig förändring. I Socialförsäkringsrapport (2009:3). Arbetslinjens återkomst.
Lindqvist, R. (2000). Att sätta gränser: organisationer och reformer i arbetsrehabilitering. Umeå: Boréa.
Lindwall, U. (2006). ”Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering – regelverket i praktiken”. ANALYSERAR 2006:6.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.
Malmborg, T. (2008). ”Införande av en rehabiliteringskedja”. Socialdepartementet Ds 2008:3. Melén, D. (2009). ”Med arbetsförmåga, utan anställningsbarhet”. Socialmedicinsk tidskrift nr 2, 2009.
Modell, S., & Grönlund, A. (2006), Effektivitet och styrning i statliga myndigheter. Lund: Studentlitteratur:
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen 2001: ”SOCSAM – försök med politisk och finansiell samordning. En slutrapport”. Finansiell samordning, 2001:1.
Statskontoret. (2005:3). ”Sektorisering inom offentlig förvaltning”. Statskontoret (2008:7), ”Fyra år med Finsam”.
Ståhl, C. (2009). ”Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna?” Socialmedicinsk tidskrift nr 3, 2009.
Westerhäll, L.H. (2006). Rehabiliteringsvetenskap: rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Westrin, C.G. (1986) ”Social och medicinsk samverkan – begrepp och betingelser”. Socialmedicinsk tidskrift, 7-8.
http://www.forsakringskassan.se/nav/3309ace162fd235d48e62057e5f61e95 Senast
uppdaterad: 2009-01-20 Ansvarig utgivare: Försäkringskassan. Datum hämtad: 2010-04-20
http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?c=1000036 Senast uppdaterad: 2010-02-01 Ansvarig utgivare: Arbetsförmedlingen. Datum hämtad: 2010-04-20
http://www.notisum.se/RNP/sls/lag/19620381.htm Senast uppdaterad: 2009-05-15 Ansvarig utgivare: Notisum AB. Datum hämtad: 2010-04-15
http://www.notisum.se/rnp/sls/fakta/a0031210.htm Senast uppdaterad: 2007-10-18. Ansvarig utgivare: Notisum AB. Datum hämtad: 2010-04-15.
http://www.vr.se/sok.4.235f40c212384f2ca66800035.html?query=konfidentialitetskrav&sub
mit=S%C3%96K Senast uppdaterad: 2010-04-15. Ansvarig utgivare: Vetenskapsrådet.
Datum hämtad: 2010-04-25.
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:1V3RCTsWyv0J:st.nu/opinion/ordet fritt/1.1941938-langtidssjuk-bollas-mellan-myndigheterna+bollas+mellan+myndigheterna+- +debatt&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se Senast uppdaterad: 2010-04-19. Ansvarig utgivare: Sundsvalls Tidning. Datum hämtad: 2010-05-20.
http://www.ne.se.bibgate.bib.mh.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1 Senast uppdaterad: 2006- 09-19. Ansvarig utgivare: nationalencyklopedin. Datum hämtad: 2010-06-04.
BILAGA
Intervjuguide
Inledande frågor
1. Går det bra att jag spelar in intervjun? 2. Vill du vara anonym i studien?
3. Hur länge har du arbetet på nuvarande arbetsplats? 4. Hur stor är personalgruppen?
5. Vilket är ditt huvudsakliga ansvarsområde? 6. Vad har du för utbildning?
Yrkesrollen
1. Hur ser du på samverkan mellan AF och FK?
2. Anser du att den samverkan som finns idag är tillräcklig?
3. Hur går det till praktiskt när du samverkar med handläggare från AF/FK?
4. Vilka möjligheter anser du föreligger med samverkan generellt/kopplat till din roll som handläggare?
5. Vilka hinder anser du föreligger med samverkan generellt/kopplat till din roll som handläggare?
6. Hur ser du på rehabiliteringskedjan?
7. Vad tror du är de bakomliggande orsakerna till rehabiliteringskedjans uppkomst? 8. Hur anser du att rehabiliteringskedjan påverkar samverkan?
9. Anser du att arbetslinjen har förändrats genom åren? Isf, hur? Ser du någon koppling mellan arbetslinjen och den nya rehabiliteringskedjan?
10. Vad anser du är handläggarnas roll i utvecklingen av samverkan som koncept? 11. Hur anser du att samverkan kan utvecklas?
12. Vad anser du att man lagmässigt kan tillföra för att utveckla samverkan?
Avslutande frågor
13. Är det någonting du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?
14. Går det bra om jag återkommer till dig via mail eller telefon om det i efterhand uppkommer fler frågor?
15. Vill du ha möjlighet att godkänna det vi skrivit innan det går i tryck? 16. Vill du ha en kopia av studien när den är färdig?