Förslag till fortsatt forskning

Vi har funnit att mycket lite forskning är gjord på det här området, kanske för att det spänner över flera olika professioner. Vi har förslag på tre olika fokusområden för fortsatt forskning. De första förslaget handlar om rekommendationerna i förhållande till skola och pedagoger och kan relateras till följande frågor: Hur ser återgivningen av resultat och rekommendationer ut i praktiken? Hur sprids informationen till undervisande lärare som möter eleven men som inte deltagit vid återgivningen? Vad anser lärare/specialpedagog/rektor om rekommendationerna de får? Används rekommendationerna i undervisningen? I så fall hur? På vilket sätt och i vilken utsträckning och är dessa rekommendationer till nytta för eleven/pedagogen? Det andra förslaget handlar om de mediciniska experternas del i dessa pedagogiska rekommendationer och kan relateras till följande frågor: Vad anser psykolog/logoped om de rekommendationer de skriver? Vad är deras syn på uppgiften och rekommendationernas syfte och formulering? Är det en uppgift de är ålagda och vill utföra och hur ser de på möjligheten att arbeta med skolan för att utforma dessa rekommendationer? Skriver experterna olika rekommendationer beroende på vilket kön eleven har? Ytterligare förslag till vidare forskning handlar om elev och vårdnadshavares perspektiv på dessa rekommendationer och kan relateras till följande frågor: Hur upplever elev och vårdnadshavare återgivningen av resultatet, rekommendationerna som ges och skolans roll samt har rekommendationer från experter haft någon effekt på elevens skolsituation?

7 Referenslista

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Malmö: Liber. Aspbergercenter. (2015). Grundkurs om adhd/add & ASD - barn. Hämtad från

http://habilitering.se/adhd-center/kursmaterial/grundkurs-om-adhdadd-och-asd- barn/lektion-1-om-asd-och-adhd

Beaman, R., Wheldall, K., & Kemp, C. (2007). Recent Research on Troublesome Classroom Behaviour: A Review. Austarlasian Journal of Special Education, 31, 45-60.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3 (2), 77-101.

Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning - en pedagogisk utmaning. Stockholm.

Carter, E., & Hughes, C. (2006). Including High School Students With Severe Disabilities in General Education Classes: Perspectives of General and Special Educators,

Paraprofessionals, and Administrators. Research & Practice for Persons with Severe

Disabilities, 31(2), 174-185.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. (2017). Diagnoser inom ADHD och autism

ökar bland barn och unga i stockholms län. Hämtad från

https://www.ces.sll.se/aktuellt/diagnoser-inom-adhd-och-autism-okar-bland-barn-och- unga-i-stockholms- lan/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=diagnoser+inom+&_t_tag s=language%3asv%2csiteid%3aff461b0c-3e90-4783-924a- 5cbf2894d2f2&_t_ip=83.209.171.151&_t_hit.id=SLSO_Models_Pages_NewsPage/_d 74cd128-3d54-41ac-8cf3-5b0aefb45910_sv&_t_hit.pos=1

Conrad, P. (1992). Medicalization and Social Control. Annual Review of Sociology, 18, 209- 232.

Creswell, J. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five

approaches (Vol. 3., [updated]). Thousand Oaks: SAGE Publications

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Fisher, A., Godwin, K., & Seltman, H. (2014). Visual Environment, attention Allocation, and Learning in Young Children: When Too Much of a Good Thing May be Bad.

Psychological Science, 25(7), 1362-1370.

Gal, E., Schreur, N., & Engel-Yeger, B. (2010). Inclusion of Children With Disabilites: Teachers' Attitudes and Requirements for Enviromental Accomodations. International

Journal of Special Education, 25(2), 89-99.

Gillberg, N. (april 2014). https://gillbergcentre.gu.se. Hämtad från

https://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2014/ar-autism- vanligare-idag-an-for-40-ar-sedan--april-2014

Graham, L. (2008). From ABCs to ADHD: the role of schooling in the construction of behaviour disorder and production of disorderly objects. International Journal of

Inclusive Education, 12(1), 7-33.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.

Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.

Haug, P. (2014). Emotional an Behavioural Difficulties. The practices of dealing with children with special needs in school: A Norwegian perspective. Emotional an

Behavioural Difficulties, 19(3), 296-310.

Havik, T., Bru, E., & Ertesvåg, S. (2015). Assessing reasons for school non-attendance.

Scandinavian Journal of Educational Research, 59(3), 37-41.

Isaksson, J., Lindqvist, R., & Bergström, E. (2010). Pupils with special educational needs': a study of the assesments and categorising processes regarding pupils' school dificulties in Sweden. International Journal of Inclusive Education, 14(2), 133-151.

Jakobsson, I.-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur.

Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Södra Sandby: Be My Rails Publishing.

Kutscher, M., Attwood, T., & Wolff, R. (2016). Barn med överlappande diagnoser: ADHD,

inlärningssvårigheter, autism, aspberger, tourettes, ångest med flera. Stockholm :

Natur & Kultur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik 25(1), 16-35. Hämtad från http://www.idunn.no

Lindblad, I. (2013). Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects. Göteborg. Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2018). Values and Needs of Children With

and Without Special Educational Needs in Early School Years: A Study of Young Children’s Views on What Matters to Them. Scandinavian Journal of Educational

Research.

Manlove, E., Frank, T., & Vernon-Feagans, L. (2001). Why Should We Care About Nice in Classrooms and Child Care Settings? Child & Youth Care Forum, 30(1), 55-64. Moen, T. (2008). Inclusive Educational Practice: Results of an empirical study. Scandinavian

Journal of Educational Research, 52(1), 59-75.

Odenbring, Y., Johansson, T., & Hunehäll Berndtsson, K. (2017). The many faces of attention deficit hyperactivity disorder: Unruly behavior in secondary school and diagnostic solutions. Power and Education, 9(1) , 51-64.

Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning. Malmö: Gllerups Utbildning AB. Sansum. (2017). Diagnoser, skolan och experter. Examensarbete, Malmö, Malmö Högskola. Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Skolverket - krav för att få legitimation. Hämtad från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation-och- forskollararlegitimation/regler-och-krav-for-lararlegitimation/larar--och- forskollararlegitimation-och-krav-for-att-fa-undervisa

Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-8

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från

https://webbshop.spsm.se/delaktighet-ett-arbetssatt-i-skolan/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Hämtad från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Ansökan till specialskola. Hämtad från https://www.spsm.se/skolalternativ/undervisning-i-specialskola/ansokan-till- specialskola/blanketter-och-handlingar-for-ansokan-till-specialskola/

Statens medicinsk-etiska råd. (2015). Smer rapport 2015:2. ADHD – etiska utmaningar. Stockholm : Statens medicinsk-etiska råd.

Stockholms läns landsting. (2007). Skilja mellan olika diagnoser. Hämtad från

http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/diagnoskriterier/att-skilja-mellan- olika-diagnoser

Stockholms läns landsting. (2018). Diagnos intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad från http://habilitering.se/funktionsnedsattningar/intellektuell-funktionsnedsattning- utvecklingsstorning/diagnos-intellektuell

Sun, R., & Shek, D. (2012). Student Classroom Misbehavior: An Exploratory Study Based on Teachers´ Perceptions. The Scientific World Journal, 2012, 1-8.

Svenska logopedförbundet. (2019) Hämtad från

https://www.srat.se/Logopederna/Logopedyrket/Utbildning/ Sveriges psykologförbund. (2018) Hämtad från

https://www.psykologforbundet.se/utbildning/Studera-till-psykolog/ Sveriges psykologförbund. (2018) Hämtad från

https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/pedagogisk- psykologi/

Sveriges Riksdag. (2017). skollagen SFS 2010:800. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Tondeur, J., De Bruyne, E., Van Der Driessche, M., McKenney, S., & Zandvliet, D. (2015). The Physical placement of classroom technology and its influences on educational practices. Cambridge jornal of Education, 45(4), 537-556.

United Nations, UN. (2015). Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development. Hämtad från https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable- development-goals/

Wehmeyer, M. (1999). Assistive Technology and Students With Mental Retardation: Utilization and Barriers. Journal of Special EducationTechnology, 14(1), 48-58. Wehmeyer, M., Lattin, D., Lapp-Rincker, G., & Agran, M. (2003). Acces to the General

Curriculum of Middle School students with Mental Retardation. Remedial and special

Education, 24(5), 262-272.

Vetenskapsrådet. (2017). God forksningssed. Stockholm: Vetenskaprådets rapportserie. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskninssed/

Williamson, P., McLeskey, J., Rentz, T., & Hoppey, D. (2006). Educating Students With Mental Retadation in General Education classrooms. Council for Exceptional

Children, 72(3), 347-361.

Bilagor

Bilaga 1 - Missivbrev

Missivbrev

Hej

Vi är två studenter som läser specialpedagogprogrammet på Mälardalens högskola. Vi läser vår sjätte och sista termin i utbildningen och skriver på ett examensarbete om experters rekommendationer till skolan i samband med diagnostisering av elever enligt DSM-5 manualen.

Syftet med detta arbeta är att undersöka vilka rekommendationer som ges från experter till skolan i samband med att elever utreds för utvecklingsrelaterade tillstånd, som exempelvis språkstörning, ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning.

Vi ber om att få tillgång till de rekommendationer som logoped eller skolpsykolog har skrivit i diagnosmaterialet som används vid återgivning till vårdnadshavare, elev och eventuellt skolan. Vi önskar bara ta del av den sidan där rekommendationer ges, inte hela diagnosmaterialet. Vi önskar även att det är helt avidentifierade dokument, där det endast framgår kön på eleven, vilken profession som har genomfört diagnostiseringen samt vilken diagnos som har ställts. Ingen övrig information om eleverna eller de som skrivit rekommendationerna som kan röja identiteten bör framgå. Vi följer självklart de forskningsetiska regler som vetenskapsrådet (2017) har tagit fram och ingen utomstående kommer att kunna koppla vilka rekommendationer som kommer från vilken skola eller från vilken kommun.

Har ni några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.

Med vänliga hälsningar Annika och Hanna

Hanna Andersen Annika Hysing Vår handledare:

Källa: Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Tillgänglig https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/