Förslag till fortsatt forskning

Det som tydligast framträdde för mig var tre faktorer, varav den första bestod i samstämmigheten från flera av mina intervjupersoner om matematikämnets funktion som den springande punkten. Flera dröjde sig kvar vid och beskrev de upplevda bristerna och den negativa påverkan som undervisningen i matematik haft för deras syn på ämnet – och i ett fall haft en avgörande roll i att skapa en uttalad skoltrötthet. På vilket sätt kan matematikämnet göras mer vardagsnära och tillgängligt och hur skapar en matematiklärare ett fruktbart möte i klassrummet? Det är frågor som tål att tittas på. Hur skapas en motiverande dialog i matematik? Utifrån mitt resultat och samhällsdebatten i övrigt, bland annat genom de resultat Pisa-testerna visar, är matematik ett problematiskt ämne.

Den andra faktor som intog en särställning kom att intas av det eleverna benämner som diskussion. Dessa diskussioner har haft inslag av att skapa en verklighetsförankring, varit i form av dialoger mellan lärare och elev samt haft en vilja att möta eleverna där de är i sin verklighet. Det står klart att mina intervjupersoner är överens om att nyckeln till ett motiverande klimat i klassrummet ofta kommer att handla om huruvida läraren i fråga lyckas förankra ämnet i verkligheten och skapa en idé om användbarhet av de kunskaper eleverna förväntas tillägna sig. Ett krasst ”det står i läroplanen” är inte speciellt motiverande. Det står klart att en bra lärare dels måste vara kreativ, engagerad och i synnerhet ha ett genuint intresse för eleverna och deras lärprocess. I detta finns aspekter av Bubers tankar om medmänsklighet där det finns en verklighetens kraft i att få befrias till att bli den man är (Buber, 2011).

Den tredje faktor som framkommer är förmågan att koppla ämnet till elevens verklighet eller tänkta verklighet. Att knyta eleven och ämnet till varandra verkar vara en framgångsfaktor i förhållande till att dels skapa ett intresse för ämnet men även för att lyckas hjälpa till att skapa ett inre driv att vilja veta mer om ämnet. Verklighetsförankringen verkar i sig vara en motiverande faktor.

Framtida forskning skulle förslagsvis i högre grad undersöka mötet mellan lärare och elev och hur innehållet i detta möte påverkar elevernas syn på sig själv, sin kompetens, förmågor och framtida möjligheter.

REFERENSLISTA

Aspelin, J. (2015). Inga prestationer utan relationer. Malmö: Gleerups.

Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens. Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga.” Utbildning & demokrati, 24(3).

Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups.

Bengtsson, J. & Berndtsson, I. (red.) (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups.

Buber, M. (2011). Det mellanmänskliga. Ludvika: Dualis. Buber, M. (2013). Du och jag. Ludvika: Dualis.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11(4), 94–115.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(4), 279–305.

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. (Doktorsavhandling, Jönköping school of education, Jönköping university,

Dissertation No2).Tillgänglig:

https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:4410/FULLTEXT01.pdf

Jelmini, M. (2013, 14 oktober). Lärarna måste ta tillbaka katedern. Svenska Dagbladet. Tillgänglig: http://www.svd.se/lararna-maste-ta-tillbaka-katedern/om/sverige Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av

förskolepedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(2), 81–101.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Nordenbo, S.E., Søgaard Larsen, M., Tiftikci, N., Wendt, R.E., & Susan Østergaard (2008). Lærerkompetencer og elevers læring i førskole og skole - Et systematisk review udført for Kunnskapsdepartementet, Oslo. I: Evidensbasen. København: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning, DPU, Aarhus Universitet.

Schütz, A. (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.

Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006). Svenska elever bättre i Pisa. Hämtad 2017-10-08 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska- elever-battre-i-pisa-1.255881

SOU 2008:109. Betänkande om den nya lärarutbildningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU 2008:119. Vad påverkar resultaten i svensk skola? En kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Thomson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Thurfjell, K. (2016, 27 november). Pisa-chefen dömer ut svenska skolan: ”Isolerad.” Svenska Dagbladet. Hämtad 2017-10-09 från https://www.svd.se/pisa-chefen- domer-ut-den-svenska-skolan

Wery, J. and Thomson, M. M. (2013), Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3) 103–108. doi:10.1111/1467-9604.12027

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

BILAGA A MISSIVBREV

Hej!

Jag heter Camilla Folkegård och studerar på det beteendevetenskapliga programmet vid

Mälardalens högskola. Nu skriver jag mitt avslutande arbete i utbildningen, vilket är en

uppsats i pedagogik. Uppsatsens syfte är att få en inblick i ungdomars upplevelser av

skolarbetet. Det skulle vara värdefullt för mig att få intervjua just dig för att få ta del av dina

erfarenheter kring detta.

Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter och följer forskningsetiska principer vilket innebär att

deltagandet är frivilligt och att intervjun när som helst kan avbrytas. Ditt deltagande

behandlas konfidentiellt genom att ditt namn fingeras i materialet och att det som sägs endast

kommer användas till den här studien. Intervjun kommer att spelas in.

Om du är intresserad av att bli intervjuad och delta i min studie får du gärna sms:a mig så

sms:ar jag tillbaka till dig. Självklart går det även bra att ringa mig eller mejla på

nedanstående adress. Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min

handledare, Ulla Alsin, för mer information.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar

Camilla Folkegård cfd10001@student.mdh.se

0737-195758

Ulla Alsin, handledare ulla.alsin@mdh.se

Avd. för vuxenpedagogik, rum H576, Drottninggatan 16A, Eskilstuna

016-153431

BILAGA B INTERVJUGUIDE

Innan start: informera om frivillighet, rätten för intervjupersonen att avbryta när som helst, konfidentialitet och fråga om det är okej att intervjun spelas in.

Allmän information

Hur gammal är du? Vilken klass går du i?

Tankar kring lektionstid

Beskriv en lektion där du upplever att det gick bra för dig. Varför tror du att det gick så bra?

Berätta om en lektion där du upplevde att det inte gick så bra. Varför tror du att du upplevde det så?

Vilken/a typer av undervisning upplever du ger dig mest? Varför tror du att det är så?

Om du fick bestämma hur skulle lektionerna se ut?

Finns det något annat du tycker är viktigt under lektionerna? Vilka är dina favoritämnen? Hur kommer det sig?

Tankar om den egna rollen

Vilken roll har du i klassen? Varför tänker du så?

På vilket sätt skulle du kunna skapa en bättre studiesituation?

Framtidstankar

Berätta om dina framtidsplaner? Hur kom du att tänka på det? Hur tänker du om att studera vidare? Hur tror du det kommer sig?

Övergripande tankar och känslor om skolan

Hur tänker du om skolan? Varför tror du att du tänker du så? Vad tycker du är positivt med skolan?

Vad upplever du som negativt?

När du kommer hem från en skoldag hur känner du då inför skolan?

Egna reflektioner

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00

Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00