Förslag till fortsatt forskning

Att se problemskapande beteende i ett längre perspektiv är en angelägen fråga. Gustafsson med flera (2010) trycker på den viktiga överlämningen mellan förskola, förskoleklass och skola och det vore intressant att undersöka hur dessa överlämningar går till och vilka de goda exemplen är.

Min undersökning har begränsats till att omfatta förskolans arbete och därför vore det också av intresse att undersöka vilka resurser pedagoger i förskoleklasser anser sig ha när det gäller att arbeta med barn i problemskapande beteende. Har förskoleklassen till exempel en självklar tillgång till skolans specialpedagoger eller…?

Ett tredje område som vore av intresse att forska omkring är manliga pedagogers betydelse i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn i problemskapande beteende. Det vore till exempel intressant att undersöka om och i så fall hur bedömningarna om vad som anses avvikande påverkas i ett arbetslag där både kvinnor och män arbetar.

6.4 Slutord

Jag sätter härmed punkt med ett tänkvärt citat hämtat från en av intervjuerna: ”Skulle jag slåss för något skulle det vara att man får vara den man är”

Referenser

Andershed, Henrik; Andershed, Anna-Karin (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia.

Andershed, Henrik; Andershed, Anna-Karin (2009). Metodutvecklingsprojekt av positiv utveckling genom forskningsbaserade förebyggande insatser (PUFF) Örebro universitet: center for crimonological and psychosocial research. www.oru.se/forskning/forskningsprojekt.

Andershed, Henrik; Larsson, Henrik; Tuvblad Catherine; Rijsdijk, Fruhling; V. Grann, Martin and Lichtenstein Paul. (2007). A common genetic factor explains the association between psychopathic personality and antisocial behavior. Psykological Medicine, volume 37, issue 01, January 2007, pp15-26.

Ahrne, Göran (red); Svensson, Peter (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.

Björk Åkesson, Eva (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna, ”Early childhood intervention”. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bygdeson-Larsson, Kerstin (2010). “Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt” Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av pedagogisk processreflektion. Umeå universitet: doktorsavhandling.

Brottsförebyggande rådet (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. En kunskapsinventering. Stockholm.

Bryman, Alan (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Distriktssköterskeföreningen (2008) Punk-handboken, primärvårdens utveckling nationell kvalitet. http://www.distriktsskoterska.com/punk.htm

El Khouri, Bassam Michel; Sundell, Knut; Strandberg, Anna (2005). Riskfaktorer för normbrytande beteenden. Skillnader mellan flickor och pojkar i tonåren. Forsknings- och utvecklingsenheten, Stockholms stadsledningskontor: FoU-rapport 2005:17. Stockholm. www.stockholm.se/FoU-enheten.

European Agency for Development in Special Needs (2005). Tidiga insatser för barn i behov av stöd. Analys av förhållanden i Europa, Sammanfattande rapport.

Ginsberg, Ylva; Lindefors, Nils (2011). Methylphenidate treatment of adult male prison inmates with placebo-controlled trial with open-label extension attention-deficit hyperactivity disorder: randomised double-blind. The British Journal of Psychiatry 1-6. doi: 10.1192/bjp.bp.111.092940; published ahead of print November 10, 2011.

Granlund, Mats; Almqvist, Lena; Sjöman, Madeleine (2013-04-16). Tidig intervention för barn i behov av särskilt stöd. Ännu ej publicerad longitudinell studievid Högskolan i Jönköping. http://hj.se/forskning/forskningsmiljoer/child/aktuellt-inom-child.html Greene, Ross W (2009). Vilse i skolan. Stockholm: Cura bokförlag.

Gustafsson, J.-E; Allodi, M; Westling, Alin; Åkerman, B; Eriksson, C; Eriksson, L; Fischbein, S; Granlund, M; Gustafsson, P; Ljungdahl, S; Ogden, T; Persson, R.S. (2010). School, Learning and Mental Health a systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskott.

Gustafsson, Bengt; Hermeren, Göran; Pettersson, Bo (2011) God forskningssed. Bromma. Vetenskapsrådet, Stockholm: Nordstedts förlag

Hejlskov Jörgensen, Bo (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur

Isaksson, Christer; Berg, Gunnar; Scherp, Hans-Åke (red) (2003). Skolutvecklingens många ansikten, Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution. Johannisson, Karin; Hallerstedt, Gunilla (red) (2011). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidolos.

Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad. Kristianstad: Sektionen för lärarutbildning, kunskapsgruppen för specialpedagogik.

Kutcher, Martin L (2010). Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur och kultur.

Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. Malmö Studies in Educational Sciences:Licentiate Dissertation Series 2006:2.

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern, styrning och administrativa processer. Malmö Studies in Educational Scienses No. 44.

McGoey, Kara E; Eckert, Tanya L; DuPaul, George J (2002). Early intervention for preschool-age children with ADHD, a literature review. Journal of Emotional and Behavioral Disorders.

Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik, en etnografisk studie. Linköping: Institutionen för utbildningsvetenskap.

Moffitt, Terrie. E (1993). Adolescence-limited and life-course-persistent antisocial behavior: A developmental taxonomy. Psychological Review 100, s. 674–701.

Molander, Bengt (1998). Vetenskapsfilosofi En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Falun: Thales.

Nationella sekretariatet för genusforskning. Förväntningar tynger manliga förskollärare (2013). http://genus.gu.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/

Nordahl, Thomas; Sörlie, Mari-Anne; Manger, Terje; Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – teoretiska och praktiska perspektiv Stockholm: Liber AB.

Nordin Hultman, Elisabeth (2011). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande, Stockholm: Liber AB.

Ogden, Terje (2008). Social kompetens och problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber.

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet, om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö: Malmö högskola.

Patel, Runa; Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Paterson, GR; De Baryshe, B; Ramsey E (1990). A Developmental Perspective on Antisocial Behavior. Artikel i: American Psychologist, 44, 329-335.

Persson, Bengt (2010). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Salamancadeklarationen och Salamanca + 5 (2001). Svenska Unescorådets skriftserie, nr 1/2001. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shonkoff & Meisel (2000). Handbook in early childhood intervention. Cambridge: Cambridge press.

Siljehag, Eva (2007) Igenkännande och motkraft, förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken, en deltagarorienterad studie. Stockholm: Universitetsservice US-AB

Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts förlagsgrupp AB

Tham, Henrik Estrada, Felipe & Flyghed, Janne (red) (2007). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Polen: Studentlitteratur.

Thurén Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av GH Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.

von Wright (2002). Det relationella perspektivets utmaning, en personlig betraktelse. Ur antologin ”Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. Skolverket: Stockholm.

Utbildningsdepartementet (2012). Redovisning av uppdrag att kartlägga och analysera åtgärder som gjorts i syfte att öka andelen män som arbetar i förskolan. Dnr. 84- 2012:224.

Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR. Hämtad 2013-08-03.

Bilagor

Bilaga 1 Information till förskolechefer X den 15 maj 2013

Information till förskolechefer Hej!

Jag heter Lena Atte och jag studerar till specialpedagog på Linnéuniversitetet i Växjö. Mitt examensarbete innebär ett självständigt arbete med specialpedagogisk inriktning som kommer att handla om tidiga insatser för barn i förskolan som riskerar att utveckla ett problemskapande, utagerande beteende.

För att klargöra hur förskollärare ser på sina möjligheter och svårigheter att arbeta med förebyggande, tidiga insatser behöver jag få möjlighet att intervjua 6-8 förskollärare, varav minst två i X kommun.

Finns det möjlighet att få ställa frågor till förskollärare på din enhet? Intervjun tar högst en timme.

Jag är mycket tacksam om du ville mejla namn, telefonnummer och mejladress till 2 personer som är intresserade av att delta. Jag tar kontakt med dem via telefon för att bestämma tid och plats och skickar före intervjun ett missivbrev till dem, där bl.a. syftet med studien förklaras närmare.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar: Lena Atte

Barn- och ungdomsteamet XX

lena.atte@X.se

Bilaga 2 Missivbrev Missivbrev

Information om examensarbete gällande specialpedagogik i förskolan Hej!

Mitt namn är Lena Atte och jag studerar till specialpedagog vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag står nu inför det avslutande examensarbetet som innebär en studie med specialpedagogisk inriktning. Syftet med studien är att klargöra hur förskollärare ser på sina möjligheter och svårigheter att inom förskolans organisation arbeta med barn som riskerar att utveckla ett problemskapande, utagerande beteende.

Min förhoppning är att arbetet ska ge ökad förståelse för tidiga insatser i förskolan. Min metod för att få kunskap om frågeställningen är att genomföra intervjuer med förskollärare. Frågorna handlar om:

 En förskola för alla barn.

 Vad problemskapande, utagerande beteende kan innebära i förskolans organisation.

 Vilka möjligheter, svårigheter och ev. risker som kan förknippas med tidiga, förebyggande insatser.

Frågorna är övergripande och tanken är att informantens tankar ska ges stort utrymme. För att föra samtalet vidare har jag förberett ett antal följdfrågor. Jag har

rekommenderats att inte lämna ut frågor och följdfrågor i förväg.

Deltagandet i studien är frivilligt och deltagaren kan när som helst under intervjuns gång välja att inte svara på en fråga eller att avbryta sin medverkan. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till det. Dessutom garanteras att det s.k. konfidentialitetskravet är uppfyllt, vilket innebär att personer och arbetsplatser kommer att avidentifieras. Det insamlade materialet kommer endast att användas i detta examensarbete. Intervjun kommer att spelas in.

Det är viktigt och värdefullt att få ta del av din erfarenhet och din kunskap och jag är mycket tacksam för att du vill delta. Om du vill veta mer om studien är du välkommen att ringa eller mejla till mig.

Med vänliga hälsningar Lena Atte

0705-xxxxxx eller 0704-xxxxxx lena.atte@x.se

Bilaga 3 Intervjuguide

Intervjuguide

Syftet med studien är att belysa när barn anses som problemskapande i förskolan samt att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende.

 Hur anser förskollärare att problemskapande beteende kan förstås och förklaras?

 Hur ser personal i förskolan på möjligheter och hinder när det gäller att med tidiga förebyggande insatser förhindra utvecklingen av problemskapande beteende?

Problemskapande beteende innebär ett beteende som skapar problem för personer i omgivningen vilket också innebär att ansvaret ligger i den miljö där problemet uppkommer. Andra mer vanliga definitioner kan vara utagerande beteende eller beteendeproblem.

Underliggande teman:

Vad ser du för möjligheter och svårigheter att skapa en förskola för alla barn?

 Erfarenheter?

 Särlösningar?

Vilka orsaker kan det finnas till att barn utvecklar ett problemskapande beteende?

 När anses ett barn ha ett avvikande beteende i förskolan?

 Normalitet och avvikelse

 Erfarenheter av beteendediagnoser?

Hur arbetar ni med barns beteende på din förskola?

 Arbetssätt?

 Forskningsbaserade metoder?

 Bemötande?

Vilka möjligheter, hinder och eventuella risker kan du se med tidiga insatser?

 Externa samarbetspartners?

 Föräldrarnas roll?

 Riskfaktorer och skyddande faktorer?

 Hur går överlämning till förskoleklass och skola till?