5 Resultat och analys
6.2 Förslag på fortsatt forskning
Som tidigare presenterats är brukarinflytande ett beforskat område men
brukarinflytande inom familjebehandlande HVB-hem har vi upplevt utifrån våra sökningar att det är något restriktivt. Som förslag på fortsatt forskning inom detta område anser vi att det hade varit intressant att se om det finns en skillnad i sättet att arbeta med brukarinflytande inom privat samt kommunal verksamhet. Vi hade även kunnat se en studie genomföras angående om det finns en skillnad i hur den
professionella arbetar med brukarinflytande i förhållande till barn kontra förälder. En ytterligare aspekt vi hade funnit intressant att studera är huruvida brukarinflytande tas i beaktande beroende på vilken problematik som föreligger.
7 Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne G. & Svensson P. (2015). (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB, ss. 8-15
Askheim, O P. & Starrin, B. (2007). Empowerment – ett modeord? I Askheim, O P. &
Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. 1. Uppl. Malmö: Gleerup. ss.
9-18
Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. 1. uppl. Malmö:
Liber
Beresford, P. & Croft, S. (2001). Service Users’ Knowledges and the Social Construction of Social Work. Journal of Social Work, 1(3), ss. 295–316. DOI:
10.1177/146801730100100304
Brett, J., Staniszewska, S., Mockford, C., Herron-Marx, S., Hughes, J., Tysall C. &
Suleman, R. (2014). A Systematic Review of the Impact of Patient and Public
Involvement on Service Users, Researchers and Communities. Patient. 7, ss. 387-395.
DOI: 10.1007/s40271-014-0065-0
Brown, J., Ireys, H., Allen, K., Krissik, T., Barrett, K., Pires, S. & Blau G. (2011).
Youth and Family Participation in the Governance of Residential Treatment Facilities, Residential Treatment. Children & Youth, 28(4), ss. 311–326, DOI:
10.1080/0886571X.2011.615238
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bryman, A. (2012). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur
Driessens, K. McLaughlin, H & Van Doorn, L. (2016). The Meaningful Involvement of Service Users in Social Work Education: Examples from Belgium and The Netherlands.
Social Work Education, 35(7), ss. 739-751. DOI: 10.1080/02615479.2016.1162289
Edsenius, S. (2017). HVB-hem läggs ner – inga uppsägningar av personal. Sveriges Radio. 16 juni. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6717563 [2018-03-28]
Eriksson, E. (2015). Sanktionerat motstånd: Brukarinflytande som fenomen och praktik.
Diss. Lunds universitet. http://portal.research.lu.se/ws/files/4061989/8081761.pdf
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne G & Svensson P.
(2015). (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB, ss. 34-54
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A.
& Thonberg, R. (2015). (red.). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB, ss. 16-41
Fisher, M. (2013). Beyond evidence-based policy and practice: Reshaping the relationship between research and practice. Social Work & Social Sciences Review, 16(2), ss. 20-36. DOI: 10.1921/903160201
Fisher, R. J. (1993). Social desirability bias and the validity of indirect questioning.
Journal of Consumer Research, 20(2), ss. 303-315. DOI:10.1086/209351
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, ss.105–112 DOI: 10.1016-j.nedt.2003.10.001
Hansson, K. (2004). Familjebehandling på goda grunder: en forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia
Helmersson, S. & Jönson, H. (2013). The use of ‘empowerment’ among organisations supporting victims of domestic violence in Sweden, European Journal of Social Work, 18(1), ss. 51-64, DOI: 10.1080/13691457.2013.847403
HVBGuiden, (2018). Sveriges största söktjänst inom HVB och familjehem.
https://www.hvbguiden.se/ [2018-05-10]
Inspektionen för vård och omsorg, (2016). Hem för vård eller boende (HVB).
https://www.ivo.se/tillstand-och-register/sol-tillstand/hem-for-vard-eller-boende-hvb/
[2018-01-31]
Johansson, J. & Andersson, B. (2006). Living in residential care: Experiences in a treatment home for adolescents in Sweden. Child & youth care forum, 35(4) ss, 305-318. DOI: 10.1007/s10566-006-9018-7
Juhlin, J. (2016). Antalet HVB-hem slår rekord. Dagens Nyheter. 5 februari.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/antalet-hvb-hem-slar-rekord [2018-01-31]
Karlsson, M. & Börjeson, M. (2011). Brukarmakt - i teori och praktik. 1. uppl.
Stockholm: Natur & kultur
Kemp, C., Ball, M., Perkins, M., Hollingsworth, C. & Lepore, M. (2009). "I Get Along with Most of Them": Direct Care Workers' Relationships with Residents' Families in Assisted Living. The Gerontologist, 49(2) ss, 224-235. DOI: 10.1093/geront/gnp025
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning
Lalander, P. & Raoof, D. (2016). ”Vi vet vad du behöver”. Konstruktion och motstånd av ”ensamkommande” på HVB. Socialvetenskaplig tidsskrift, 3(4), ss. 219-238
Martin, G-P. (2008). Ordinary people only’: knowledge, representativeness, and the publics of public participation in healthcare. Sociology of health & illness, 30(1), ss. 35-54. DOI: 10.1111/j.1467-9566.2007.01027
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i social arbete: teori, reflektion och praxis. 1.
uppl. Malmö: Gleerup
McLaughlin, H. (2009). Keeping Service User Involvement in Research Honest. The British Journal of Social Work, 40(5), ss. 1591–1608. DOI: 10.1093/bjsw/bcp064
Moula, A. (2009). Inledning. I Moula, A. (red.) (2009). Empowermentorienterat socialt arbete. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 17-27
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. 3., svenska utg. Stockholm:
Natur & kultur
Rönning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment – gammalt vin i nya flaskor?
I Askeheim, O P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. 1. Uppl.
Malmö: Gleerup. ss. 33-47
Sallnäs, M. (2000). Barnavårdens institutioner – framväxt, ideologi och struktur. Diss.
Södertälje: Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:189247/FULLTEXT01.pd
Servian, R. (1996). Theorising empowerment: individual power and community care.
Bristol: The Policy Press
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm.
Socialdepartementet
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS: 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm.
Utbildningsdepartementet
SFS 2015:995. Förordning om ändring i socialtjänstförordningen. Stockholm.
Socialdepartementet
Smith, M. (2000). Keeping the customer satisfied? Service users' perceptions of an Emergency Duty Team. Practice, 12(3), ss. 39-48. DOI: 10.1080/09503150008415189
Socialstyrelsen (2013). Att ge ordet och lämna plats: vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19065/2013-5-5.pdf [2018-01-17]
Socialstyrelsen (2013b). Termbanken.
http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=531 [2018-03-28]
Socialstyrelsen (2015). Att stärka kvaliteten i hem för vård eller boende (HVB) för personer med missbruks- och beroendeproblem.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19932/2015-9-11.pdf [2018-01-17]
Southwell, J. & Fraser, E. (2010). Young People’s Satisfaction with Residential Care:
Identifying Strengths and Weaknesses in Service Delivery. Child Welfare, 89(2), ss 209-228
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump? I Askheim, O P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. 1. Uppl. Malmö: Gleerup. ss. 63-72
Summerson Carr, E. (2003). Rethinking Empowerment Theory Using a Feminist Lens:
The Importance of Process E. Affilia. 18(1), ss. 8-20. DOI:
10.1177/0886109902239092/
Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I Askheim, O P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. 1. Uppl. Malmö: Gleerup. ss. 76-89
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2. uppl. Stockholm: Liber Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Rapport (1:2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet
Young, R. (2006). Introducing Role and Service Changes in Health and Social Care:
The Impact and Influence of User Involvement in England and Wales. Social Policy &
Society 5(2), ss. 249–268. DOI: 10.1017/S1474746405002964
8 Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Bakgrund:
- Vad innehar Du för utbildning?
- Hur länge har Du haft anställning inom familjebehandlande HVB-hem?
- Vilka är Dina arbetsuppgifter?
Brukarinflytande:
- Vad innebär begreppet brukarinflytande för Dig?
- Vad är syftet med brukarinflytande enligt Dig?
- Kan Du se några möjligheter med brukarinflytande?
- Kan Du se några begränsningar med brukarinflytande?
Brukare:
- Vilka möjligheter har brukare till inflytande enligt Dig?
- Finns det situationer som brukaren inte har möjlighet till inflytande enligt Dig? I så fall, vilka?
- Hur gör Du brukaren medveten om möjlighet till inflytande?
Brukarinflytande inom familjebehandlande HVB-hem:
- Finns det några riktlinjer inom verksamheten gällande brukarinflytande vid det praktiska arbetet?
- Om det finns riktlinjer; Hur förhåller Du dig till dessa?
- Kan Du ge några exempel på när/i vilka situationer Du arbetar med brukarinflytande?
- Finns det situationer som Du anser att brukare inte ska ha/ska ha mindre inflytande över?
- Finns det situationer som Du anser att brukare ska ha/ska ha mer inflytande över?
Är det något du skulle vilja lägga till som vi inte har tagit upp här idag?
Bilaga 2 Informationsbrev
Hej!
Våra namn är Jonna Gotvik och Johanna Jansson och vi studerar termin sex på socionomprogrammet på Linneuniversitetet i Växjö. Vi skriver just nu ett examensarbete med syfte att skapa en förståelse av personalens upplevelser av
brukarinflytande på familjebehandlande HVB-hem. Vi finner därför att Er kunskap kan hjälpa oss att uppnå en ökad förståelse för detta. Vi vill därför med Ert samtycke ta del av Er kunskap genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna uppskattas ta cirka en timme och kommer att spelas in. Er medverkan är frivillig och Ni kan avbryta Ert deltagande när som helst. Informationen kommer endast att användas i forskningssyfte för vår studie. Vi kommer att koda intervjuerna vilket innebär att Er identitet inte kommer att röjas.
Vid frågor gällande deltagandet eller studien är Ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare.
Med vänlig hälsning,
Jonna Gotvik och Johanna Jansson
Jonna Gotvik Johanna Jansson
Telefon: xxx Telefon: xxx
E-post: xxx@student.lnu.se E-post: xxx@student.lnu.se
Handledare Åsa Söderqvist E-post: xxx@lnu.se
Institutionen för socialt arbete Linneuniversitetet
Bilaga 3 Samtyckesblankett
Jag har härmed tagit del av studiens syfte och har blivit delgiven information om att Mitt deltagande är frivilligt och att Jag när som helst kan avbryta deltagandet. Jag har även informerats om att intervjun kommer att spelas in och Jag är medveten om att intervjun kommer att användas i forskningssyfte samt att Min identitet kommer att avkodas.
Jag ger härmed er studenter mitt samtycke till att delta i denna studie med syfte att genom personalens upplevelser förstå betydelsen av brukarinflytande på
familjebehandlande HVB-hem:
Ort/Datum Underskrift
Namnförtydligande