Utifrån vad vi kommit fram till och funderat på under vår studie kommer här några förslag på framtida forskning i ämnet.
Eftersom denna studie är kvalitativ och explorativ till sin karaktär (då ämnet inte studerats tidigare) efterlyser vi fortsatt forskning som är av kvantitativ ansats. Även om vi med hög sannolikhet tror att våra resultat gäller och är tillämpbara, skulle det vara nödvändigt att verifiera studiens resultat genom en kvantitativ studie.
Eftersom att det i år är första året som företag måste använda sig K2 eller K3, rekommenderar vi att en liknande studie följer upp våra resultat och slutsatser, för att på så vis se om revisorns rekommendation på något vis förändras i takt med att de nya regelverken tillämpas. Vi har intervjuat revisorer i Halmstad och Falkenberg, vilket gör att revisorerna har påverkats av hur företagsmiljön ser ut i dessa städer. Därför hade det varit intressant att se om liknande studier i andra delar av landet ger samma resultat som vi kommit fram till.
66
Då vi i denna studie har försökt skapa oss en generell bild över hur revisorn rekommenderar mindre företag i valet mellan K2 och K3, skulle det även vara intressant att i framtida forskning djupare undersöka hur revisorer rekommenderar K2 eller K3 till företag i givna situationer. Exempelvis djupare undersöka hur situationen i utvecklingsföretag och tillverkande företag påverkar valet av regelverk och försöka hitta mer branschspecifika behov.
Det skulle även vara intressant om framtida forskning skulle gå djupare in på intressenternas påverkan på redovisningsvalen, då vi känner att vi har hållit oss på en ganska generell nivå i vår studie. Om en djupare studie kommer fram till att det finns fler intressenter som har en påverkan på valet av redovisningsregler eller kommer fram till att de intressenter vi använt oss av påverkar i en annan grad än vad vi har kommit fram till. Det kan även vara intressant att i framtida forskning undersöka andra redovisningsval än valet mellan K2 och K3, exempelvis internationella studier utgångspunkt i behovsstyrda redovisningsval i mindre företag.
67
R EFERENSER
Asare, S. K. & Wright, A. M. (2012). Investors', Auditors', and Lenders' Understanding of the Message Conveyed by the Standard Audit Report on the Financial Statements. Accounting Horizons, 26(2), 193-217.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bagnoli, M. & Watts. S. G. (2005). Conservative Accounting Choices, Management Science, 51(5), 786-801.
Ball, R. & Shivakumar, L. (2005). Earnings quality in UK firms: comparative loss recognition timeliness. Journal of Accounting and Economics, 39(1), 83-128.
Bennett, R. J. and Robson, P. J. A. (1999). The use of external business advice by SMEs in Britain. Entrepreneurship and Regional Development, 11, 155–80
Beatty, A. & Harris, D.G. (1998). The Effects of Taxes, Agency Costs and Information Asymmetry on Earnings Management: A Comparison of Public and Private Firms. Review of Accounting Studies, 4(3), 299-326.
Blake, J., Akerfeldt, K., Fortes, H. J. & Gowthorpe, C. (1997). The relationship between tax and accounting rules - the Swedish case. European Business Review, 97(2), 85-91.
Bruns, V. & Fletcher, M. (2008). Banks' risk assessment of Swedish SMEs. Venture capital, 10(2), 171-194.
Burgstahler, D. C., Hail, L. & Leuz, C. L. (2006). The Importance of Reporting Incentives:
Earnings Management in European Private and Public Firms. The Accounting Review, 81(5), 983 - 1016.
BFNAR 2000:2 (2000-10-25) Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (BFNAR 2000:2)
BFNAR 2006:1 (2006-06-07) Bokföringsnämndens allmänna råd för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1)
BFNAR 2008:1 (2008-06-11) Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1)
BFNAR 2012:1 (2012-06-08) Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1)
Bokföringsnämden. (2004). Information om ändrad inriktning på normgivningsarbetet.
Hämtat 9, 2014. Webbsida: http://www.bfn.se/aktuellt/nyhetsmeddelande-lang.pdf.
Bokföringsnämnden. (2014). K-projektet. Hämtat mars 9, 2014. Webbsida:
http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx.
Broberg, A. (2011). Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag – K2. Näsviken: Björn Lundén Information AB.
Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.
Cloyd, C. B., Pratt, J. & Stock, T. (1996). The Use of Financial Accounting Choice to Support Aggressive Tax Positions: Public and Private Firms. Journal of Accounting Research, 34(1), 23-43.
Dalen, M. (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Davidsson, P., Lindmark, L. & Olofsson, C. (1994). Dynamiken i svenskt näringsliv. Lund:
Studentlitteratur.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011) Financial Accounting Theory. Berkshire: McGraw-Hill Education.
Diamant, A. (2004). Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus.
68
Europeiska Kommissionen. (2013). SBA Faktablad 2013 SVERIGE. Hämtad: februari 11, 2013.
Webbsida:http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/facts-figures-analysis/performance-review/files/countries-sheets/2013/sweden_sv.pdf
Fekete, S., Damagum, Y. M., Mustata, R., Matis, D. & Popa, I. (2010). Explaining Accounting Policy Choices of SME's: An Empirical Research on the Evaluation Methods.
European Research Studies, 13(1), 33-48.
Fields, T. D., Lys, T. Z. & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice.
Journal of Accounting and Economics, 31(1), 255-307.
Gigler, F. B. & Hemmer, T. (2001). Conservatism, Optimal Disclosure Policy, and the Timeliness of Financial Reports. The Accounting Review, 76(4), 471-493
Godwin N. H., Key, K. G. & Sawyer, R. S. (2001). Financial accounting choice and earnings management. Journal of Accounting Education, 18(4), 369-376.
Goel, A. M. & Thakor, A. V. (2003). Why Do Firms Smooth Earnings?. The Journal of Business, 76(1), 151-192.
Gorgan, C., Gorgan, V., Dumitru, V. F. & Pitulice, I. C. (2012). The Evolution of the Accounting Practices during the Recent Economic Crisis: Empirical Survey Regarding the Earnings Management. Amfiteatru Economic, 14(32), 550-562.
Gordon, M. J. (1964). Postulates, Principles and Research in Accounting. The Accounting Review, 39(2), 251-263.
Healy, P. M. & Whalen, J. M. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting Horizons, 13(4), 365-383.
Holme, I. M., Solvang, B. K. & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hope, O-K., Thomas, W. & Vyas, D. (2011). Financial credibility, ownership, and financing constrains in private firms. Journal of International Business, 42(7), 935-957.
Iatridis, G. (2010). International Financial Reporting Standards and the quality of financial statement information. International Review of Financial Analysis, 19(3), 193-204.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: managerial Behaviour, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Jeppesen. K. K. (1998). Reinventing auditing, redefining consulting, and independence. The European Accounting Review, 7(3), 517-539.
Levitt, A. (1998). The Importance of High Quality Accounting Standards. Accounting Horizons, 12(1), 79-82.
Li, X., Roca P. S. & Papaoikonomou, E. (2011). SMEs` responses to the financial and economic crisis and policy implications: an analysis of agricultural and furniture sectors in Catalonia, Spain. Policy Studies, 32(4), 397-412.
Lie, S. (2008). Relationships between the Earnings Management and Accounting Standards.
Journal of American Academy of Business, Cambridge, 13(2), 154-159.
Low, C. K. & Koh, H. C. (1997). Concepts associated with the "true and fair view": Evidence from Singapore. Accounting and Business Research, 27(3), 195-202.
69
Maltby, E. (2011). Money Hunt: Firms With Collateral Gain an Edge --- Companies With Tangible Assets Get First Look From Banks Over Others, But Deal Isn't Guaranteed. Wall Street Journal, Eastern edition, 20 Jan, B.6.
Mellemvik, F., Monsen, N. & Olson, O. (1988). Functions of Accounting – A Discussion.
Scandinavian Journal of Management, 4(1), 101-119.
Minnis, M. (2011). The Value of Financial Statement Verfication in Debt Financing:
Evidence from private U.S. Firms. Journal of Accounting Research, 47(2), 457-506.
Modigliani, F. & Miller, M. H. (1958). The Cost of Capital, Corporation Finance and the Theory of Investment. The American Economic Review, 48(3), 261-297.
Mole K. (2002). Business Advisers' Impact on SMEs An Agency Theory Approach, International Small Business Journal, 20(2), 139-162
Mulford, C. W. & Comiskey, E. E. (2002). The Financial Numbers Game: Detecting Creative Accounting Practices. New York: Johns Wiley & Sons, Inc.
Nyström, P. (1996). Anpassning av stöd till småföretag: en studie av företagares beslutsstilar.
Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Peasnell, K. V., Pope, P. F. & Young, S. (1999). Outside directors, board effectiveness, and abnormal accruals. Working paper, Lancaster University.
Poli, S. (2013). Small-sized companies' earnings management: evidence from Italy.
International Journal of Accounting and Financial Reporting, 3(2), 93-109.
Porter, B., Simon, P., Hatherly, D. (2012). Principles of External Auditing. West Sussex: John Wiley & Sons ltd
Prencipe, A., Markarian, G., & Pozza, L. (2008). Earnings Management in Family Firms:
Evidence From R&D Cost Capitalization in Italy. Family Business Review, 21(1), 71-88.
Robinson, R. B. (1982). The Importance of "Outsiders" in Small Firm Strategic Planning. The Academy of Management Journal, 25(1), 80-93.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Hämtad mars 12, 2014. Webbsida:
http://lagen.nu/1995:1554.
SFS 1999:1078. Bokföringslagen. Hämtad mars 12, 2014. Webbsida:
http://lagen.nu/1999:1078.
Svanström, T. (2004) Revisorn som rådgivare: En studie av mindre och medelstora företags relation till revisorn. Umeå Universitet.
Svanström, T. & Sundgren, S. (2012). The Demand for non-audit services and auditorclient relationships: Evidence from Swedish small and medium enterprises. Journal in Research, 42(3), 561-588.
Tricker, R.I. (1979). Research in accounting - purpose, process and potential. Accounting and Business Research, 10(37), 3.
Vinciguerra, B. & O’Reilly-Allen, M. (2004). An Examination of Factors Influencing Managers' and Auditors' Assessments of the Appropriateness of an Accounting Treatment and Earnings Management Intentions. American Business Review, 22(1), 78-87.
Watts R.L. & Zimmerman J. L. (1978). Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards. The Accounting Review, (53(1), 112-134
Watts R. L. & Zimmerman J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. Accounting and Business Research, 65(1), 131-156.
Winborg, J. & Landström, H. (2001). Financial Bootstrapping in Small Businesses:
Examining Small Businiess Managers ́ Resource Acquisition Behaviors. Journal of Business Venturing, 16(3), 235-254.
Yin, R. (1989). Case Study Research. Design and Methods. Thousand Oaks: Sage Publications.
1
B ILAGA 1 - I NTERVJUGUIDE
Hej,
Vi heter Christopher Dimovski och Dennis Carlsson, vi studerar sista terminen på
Civilekonomprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Vi skriver just nu vår magisteruppsats inom företagsekonomi. Vi undrar därför om ni skulle kunna tänka er att ställa upp på en intervju gällande de nya regelverken K2 och K3?
Vi har valt att studera vad som ligger bakom hur mindre företag valde mellan K2 och K3.
Efter en pilotstudie fann vi att revisorn har en mycket stor påverkan på valet genom sina rekommendationer. Vi vill därför få möjlighet att intervju Er.
Följande frågor ligger till grund för intervjun:
Hur länge har du arbetat som revisor?
Hur god kunskap känner du att ni revisorer generellt har om K2 och K3?
Hur stor andel av dina klienter skulle du säga är företag som kan välja mellan K2 och K3?
Känner ni att företagen lyssnar på de råd och rekommendationer som ni ger till dem generellt sätt?
Hur mycket anser du själv att du påverkar företagen?
Hur stor andel av era företag anser ni har koll på K2 och K3 i någorlunda utsträckning, så pass att de har ett hum om vilket som passar dem bäst?
Generellt sätt, hur anser ni att företagen ser på K2? Generellt sätt, hur anser ni att företagen ser på K3?
Vilka är de typiska företagen som väljer K2? Vilka är de typiska företagen som väljer K3?
Finns det poster som ni först kollar på när ni ska hjälpa ett företag att välja mellan K2 och K3?
Finns det externa intressenter som påverkar dina rekommendationer till företagen och hur påverkar de i så fall?
Vilka faktorer anser du rent allmänt är de viktiga när du lämnar rekommendationer till företag i valet mellan K2 och K3?
Finns det andra faktorer som påverkar när ni väljer att rekommendera ett regelverk före det andra?
2
Hur påverkar företagens önskan om att styra resultatet när ni gör rekommendationen?
Hur ser det ut, vill företag ofta ha ett så lågt resultat eller ett så högt resultat som möjligt? Vad är i så fall bäst att välja K2 eller K3?
Anser ni att förändringen av regelverk skapar någon större kostnad hos företagen? I så fall kan detta påverka rekommendationen?
Finns det vissa branscher där ni är ganska klara över vilket regelverk företaget ska använda sig av redan innan ni satt er in så mycket i själva företaget?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Christopher Dimovski och Dennis Carlsson är födda 1991 och har läst Cvilekonomprogrammet mellan HT 2010 och VT 2014.