Våra förslag på fortsatt forskning är att genomföra en djupare studie med hjälp av observationer för att få syn på om pedagogernas utsagor skiljer sig från det som sker i verkligheten. Det skulle även vara intressant att få ta del av föräldrars tankar kring utomhusmiljöns betydelse samt även hur barnen i förskolan upplever utomhusmiljön.
Referenser
Backman, Y. Gardelli, T. Gardelli, V. Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Blanchet-Cohen, N & Elliot, E. (2011). Young children and educators engagement and learning outdoors: A Basis for rights-based programming. Early Education and Development,
22(5), 757-777, doi: 10.1080/10409289.2011.596460
Brodin, M & Hylander, I (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teorier i förskolans
vardag.Stockholm: Liber.
Bruce, B. (2010). Lek och språk. I B, Riddersporre & S, Persson (Red.), Utbildningsvetenskap
för förskolan. (1. utg.) (s. 101-117). Stockholm: Natur & kultur.
Bygdeson-Larsson, K. (2010). "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt
":utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion.
Diss. Umeå : Umeå universitet
Brügge, B & Szczepanski, A. (2011). Pedagogik och ledarskap. I B, Brügge., M, Glantz & K, Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla
och livskvalitet. (4. utg.) (s. 25-52). Stockholm: Liber.
Dahlgren, Lars-Owe, Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof, Wohlin, Ammi (red): Utomhusdidaktik. Malmö: Studentlitteratur.
DeBord, Karen & Hestenes, Linda L & Moore, Robin C & Cosco, Nilda & McGinnis, Janet. (2002). Paying attention to the outdoor environment is as important as preparing the indoor
environment
De Jong, M. (2010). Förskolans fysiska miljö. I B, Riddarsporre & S, Persson (Red.),
Utbildningsvetenskap för förskolan. (1. utg.) (s. 253-271). Stockholm: Natur & kultur.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P. Lundgren & Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur och Kultur.
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i
förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts.
Engdahl, I. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. Stockholm: Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (Diss).
Ericsson, I. (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker. Evenshaug, O & Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I I L.-O. Dahlgren, S. Sjölander, J.-P. Strid & A,
Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmilö. (1. utg.) (s. 55-104). Studentlitteratur.
Grahn, P & Mårtensson, F & Lindblad, B & Nilsson, P & Ekman, A. (1997). Ute på dagis:
hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. MOVIUM Alnarp. ISBN 91-576-5188-4
Gringberg, T & Langlo Jagtoien, G. (2000). Barn i rörelse- fysisk aktivitet och lek i förskola
och skola. Studentlitteratur
Gren, Jenny (2001). Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber. Knutsdotter Olofsson, B (1999). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langlo Jagtoien, G., Hansen, K & Annerstedt, C.(2002). Motorik, lek och lärande (1. uppl.). Göteborg: Multicare.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Lillemyr, O.-F. (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Lindahl, M. (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Tsui, A.B.M. (Eds.) (2004). Classroom Discourse and the space of learning. Mahwah: Lawrence Erlbaum.
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. (Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria 464) Alnarp: Sveriges lantbruksuninp-versitet, Institutionen för lanskapsplanering.
NFER National Foundation for Education Research. (2005) Project. Dillon, J. Morris, M. O,Donnell,L. Reid,A. Rickinson,M. Scott,W. Engaging and Learning with the Outdoors- The
Final Report of the Outdoor Classroom in a Rural Context Action Research
Norén-Björn, E. (1991). Våga satsa på leken (1. uppl.). Solna: Almqvist & Wiksell.
Osnes, H., Skaug, H. N. & Eid Kaarby, K. M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och
fritidshem [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pramling Samuelsson, I. (2011). Utvecklingspedagogik. I M. Jensen (Red.), Lärandets
grunder: teori och perspektiv (s.39-55). Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child:Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational
Reasearch, Vol. 52, No. & December 2008, pp. 623-641
Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Runesson, U. (2011). Utvecklingspedagogik. I M. Jensen (Red.), Lärandets grunder: teori
och perspektiv (s.57-69). Lund: Studentlitteratur
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2, rev.uppl.). Stockholm: Skolverket. Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2010). Förskolan: arena för barns
lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet - ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I I L.-O. Dahlgren, S. Sjölander, J.-P. Strid & A, Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som
kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. (1. utg.) (s. 9-37). Studentlitteratur.
Szczepanski, A & Dahlgren, L.-O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och
undervisning utomhus. Nordic Journal of Teaching and Learning.
Säljö, R. (2012) Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren., R, Säljö & C, Liberg (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (2., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Tallberg Broman, I. (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur. Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i
förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Acta Wexionensia Nr 102/2006. ISSN:
1404-4307, ISBN: 91-7636-519-0
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig .
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Åkerblom, P. (2005). Lära av trädgård. Pedagogiska, historiska och kommunikativa
förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet. Uppsala: Acta Universitatis Agriculturae
Sueciae.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetenskap. Hermeneutik: teori och praktik. Norstedts Akademikerförlag.
Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats: Naturens material och miljöer som resurser i lek.
Nordisk Pedagogik, 29(2), pp. 221-234.
Bilaga 1
ALLMÄNNA FRÅGOR
Hur gammal är du?
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet? Vilken vana har du av att vistas utomhus?
UTOMHUSMILJÖNS UTFORMNING
Vilka möjligheter har ni till utomhusvistelse?
Hur anser du att gården bör vara utformad för att stimulera till barns sociala samspel? Saknar ni något på er förskolegård?
På vilket sätt är miljön utformad för att ge möjlighet till ett socialt samspel? Följdfrågor:
Skulle den kunna se ut på något annat sätt?
Finns det ställen där barnen kan vara ifred och samspela?
Har barnen varit med och utformat gården eller det som finns på gården?
Hur hade du velat att den ultimata utomhusmiljön skulle se ut hos er för att den skulle fungera som ett verktyg för lärande och hur skulle du då beskriva den?
UTOMHUSMILJÖNS BETYDELSE
Vad är utomhusmiljö för dig?
Vad anser du att utomhusmiljön har för betydelse i er verksamhet? Följdfråga:
Hur passar utomhusmiljön på er förskola för att arbeta med socialt samspel? Kan den fungera som ett pedagogiskt verktyg?
Kan den fungera för socialt samspel? Skulle något kunna bli bättre?
Vad anser du om sambandet mellan utomhusmiljön och barnens lärande?
UTOMHUSVERKSAMHETEN SOM ETT VERKTYG FÖR SOCIALT SAMSPEL
Hur planerar ni verksamheten för att bidra till barns sociala samspel utomhus? Följdfrågor:
Hur använder ni er av de möjligheter som finns tillgängligt för er? (Avser gården) Hur brukar ni arbeta med barnen utomhus för att utveckla deras sociala samspel? Vilken betydelse har du i det samspelet?
Bilaga 2 Följdfråga:
Arbetar du olika beroende på barngruppen om den är stor liten, och hur barnen agerar? Hur arbetar du med barnen utomhus för att utmana och locka till socialt samspel i relation till leken? (Använder du dig av fri lek? Planerad lek? Utflykter?)
Hur tycker du att utomhusmiljön fungerar som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla barns sociala samspel?
Följdfrågor:
Anser du att det finns någon skillnad mellan att vara utomhus och inomhus? Fördelar? Nackdelar?
Hur uppträder barnen? Uppträder det olika om de är inomhus eller utomhus? Finns det barn som föredrar att vara inomhus framför utomhus och tvärtom? Anser du att årstiden har betydelse?
Hur ofta och hur länge är ni ute per dag? Något mer att tillägga?