Under studiens genomförande samt under analys av resultat har flertalet funderingar och reflektioner uppstått. Det är dock en vilken har fångat min uppmärksamhet desto mer. Detta är hur det centrala innehållet för geografi på lågstadiet betonar att skolan skall arbeta med ”Hemortens historia” (Skolverket, 2018, s. 197). Eftersom skolan präglas av mångkulturalitet och det råder en globalisering i världen är detta ett ämne vilket kan vara aktuellt att undersöka närmare. Detta blev särskilt intressant eftersom tidigare forskning påvisar en viss eurocentrism och nationalism i skolan, vilket väcker reflektioner kring i vilken utsträckning länder och städer runt över hela jorden lyfts. De frågor som väcktes för mig var vad hemortens historia egentligen betyder för eleverna? Hur resonerar lärare när de arbetar med detta kunskapsområde? Knyts hemorten an till elever vilka vuxit upp i andra städer än den de går i skola och i så fall hur? Det finns olika infallsvinklar gällande hur detta kan efterforskas i en undersökning, beroende på om ett elevperspektiv eller ett lärarperspektiv vill intas. Oavsett vilket av dessa två perspektiv som intas hade detta varit ett område vilket hade vart intressant att få ta del av ytterligare.
9 Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, L., Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter: ett systemteoretiskt perspektiv. I A. Gustavsson (Red.), Delaktighetens språk (s. 137-156). Lund: Studentlitteratur.
Alvén, F. (2011). Historiemedvetande på prov: en analys av elevers svar på uppgifter som
prövar strävansmålen i kursplanen för historia (Doktorsavhandling, Lunds universitet). Från:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23133/historiemedvetande_pa_prov.pdf?sequence Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (s. 81-138). Stockholm: Natur & Kultur.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik (5., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I. G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys (3. uppl., s. 13-48). Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (2015). Inledning. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och
inkludering (s. 9-36). Stockholm: Natur & Kultur.
Bunar, N. (2017). Utbildning och mångkulturalitet: det globala samhället. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning (4. uppl., s. 457-471). Stockholm: Natur & Kultur.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Delaktighet. (2009). I Svensk ordbok. Hämtad 25 april, 2019, från https://svenska.se/so/?id=08786&pz=7
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
Eriksson, K. (1999). På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos
äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande
(Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik).
Eriksson, L. & Granlund, M. (2004). Conceptions of participation in students with disabilities and persons in their close environment. Journal of Development and Physical Disabilities,
16(3), 229-245. Från https://link.springer.com/article/10.1023/B:JODD.0000032299.31588.fd
Franck, O. (2013). Etiken i hjärtat, i tanken och i kroppen: att arbeta med etiska frågor tillsammans med barn i yngre åldrar. I O. Franck, M. Hermansson Adler & I. Björneloo (Red.), Samhällsämnenas didaktik F – ÅK 3 (s. 21-55). Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2010). Stärk språket, stärk lärandet: språk och kunskapsutvecklande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Libris AB: Natur & kultur.
Hermansson Adler, M. (2013). Att välja till och välja från och välja rätt – om urvalsfrågan i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. I O. Franck, M. Hermansson Adler & I. Björneloo (Red.), Samhällsämnenas didaktik F – ÅK 3 (s. 11-20). Lund: Studentlitteratur. Hermansson Adler, M. (2014). Historieundervisningens byggstenar: grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik (3., [rev. och utvidgade] uppl.). Stockholm: Liber.
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I N. Bunar (Red.),
Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (s. 139-176). Stockholm: Natur &
Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (Red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, M. (2011). Livsfrågor på gott och ont. I M. Löfstedt (Red.), Religionsdidaktik:
mångfald, livsfrågor och etik i skolan (1. uppl., s. 51-64). Lund: Studentlitteratur.
Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografin innehåll. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen) Från https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:168366/FULLTEXT01.pdf
Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (s. 37-80). Stockholm: Natur & Kultur.
Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena. Lund: Studentlitteratur.
Osbeck, C. (2011). Religionsdidaktik som kunskaps- och forskningsfält. I M. Löfstedt (Red.),
Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan (1. uppl., s. 35-50). Lund:
Studentlitteratur.
Persson, S. (2016). Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet. Stockholm: Natur och kultur.
Rowe, M. (1986). Wait time: Slowing time may be a way of speeding up. I: Journal of
Teacher Education. 37.
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 3 maj 2029, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 1974:152. Grundlag. Hämtad 21 mars 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en
trygg miljö. Hämtad 11 mars, 2019, från Skolinspektionen,
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Utbildning-for-nyanlanda-elever-2009/
Skolverket. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion
och geografi. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018 (5. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.
Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning (4. uppl., s. 203-264). Stockholm: Natur & Kultur. Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,
Specialpedagogiska institutionen). Från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01
UNESCO. (2003). Open file on Inclusive Educatio: Support Material for Managers and
Administrators. Paris: UNESCO. Från https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000125237
UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Intervjufrågor Inledande:
• Årskurs.
• Erfarenhet att jobba skolan?
• Erfarenhet att jobba med nyanlända elever?
1. På vilket sätt planerar du upp och genomför en undervisning så att den är gynnsam och främjande för nyanlända elever?
Följdfråga: På vilket sätt sker planering och genomförande med fokus nyanlända jämfört med att i sin planering bortse från att eleven är nyanländ utan är en elev bland alla andra?
2. Vilka förutsättningar får du som lärare att kunna bedriva en undervisning som ger nyanlända elever möjlighet att nå måluppfyllelse?
Följdfråga: Finns det någonting som skulle göra att förutsättningarna gynnas ännu mer? Fortbildning/utbildning? Kollegial samverkan?
3. Ser du/märker du på vilket sätt nyanlända elevers delaktighet leder till måluppfyllelse i undervisningen? Då menas språklig delaktighet, ta del av vad som sägs och kunna komma till tals.
Följdfråga: Finns modersmålslärare och möjlighet till studiehandledning (som kan hjälpa till/stötta/handleda språkmässigt)?
Följdfråga: Om ja: hur märker du att det befrämjar eleven? Om nej: Hur tänker, arbetar och organiserar du undervisningen för att alla elever/nyanlända ska känna sig delaktiga och ha inflytande? Och hur löser lärare/rektorer/arbetslaget detta?
4. En individuell kartläggning av elevens tidigare bakgrund och skolbakgrund anses vara en viktig framgångsfaktor för en ändamålsenlig undervisning. Hur ser denna process ut på den skola du arbetar?
Följdfråga: Vilket samarbete finns mellan samverkande parter (exempelvis vårdnadshavare, modersmålslärare, SVA-lärare eller pedagoger i förberedelseklassen)?
Bilaga 2
Jag är inne på min sista termin på lärarprogrammet F-3 och skriver i pågående stund mitt examensarbete. Du tillfrågas härmed att delta i en studie om lärares arbete för att främja nyanlända elevers måluppfyllelse samt delaktighet inom ämnet samhällsorientering.
Du är kontaktad med anledning av att Du har erfarenhet av undervisa nyanlända elever. Ditt deltagande är betydelsefullt både för mig som blivande lärare samt som bidrag för denna studie.
Hantering och bearbetning av material
o Tidsåtgång: cirka 30 minuter o Intervjun spelas in som ljudfil
o Orginalfil raderas direkt efter transkription o Materialet avidentifieras
o Direktcitat kan komma att användas
Genom att skriva under detta dokument samtycker Du till att delta i en intervju. Studien kommer att presenteras i mitt examensarbete vilket Du efter publicering är välkommen att ta del av.
Jag vill betona att ditt deltagande i studien är frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Kontaktuppgifter
Student: Tove Sundström, tovesundstrm@gmail.com Handledare: Lisbeth Lindström, lisbeth.lindstrom@ltu.se
Ort & datum