Förslag till fortsatt forskning

Under vår studie är det tydligt att transpersoner är en utsatt grupp. De behöver speciella insatser för att förbättra den psykosociala hälsan, förebygga brott mot person och öka

29

förståelse och kunskap. En ökad allmän kunskap om transfrågor är nödvändig för att bidra till ett tryggare samhälle för transpersoner, vilket vi skulle vilja se mer av. Transpersoner är i stort exkluderade i samhället, media, litteratur och undervisning. Därför är ökad kunskap och fler studier på området en mycket aktuell fråga. Det behövs mer forskning kring hur transpersoner blir påverkade av den diskriminering de utsätts för, men också vilka åtgärder som behövs för att förändra och förbättra. Det har också framkommit under studiens gång att det saknas studier ur transpersoners egna perspektiv.

30

Referenslista

Acker, G.M. (2017). Transphobia among students majoring in the helping professions. Journal of homosexuality. doi:10.1080/00918369.2017.1293404

Austin, A., & Goodman, R. (2017). The Impact of Social Connectedness and Internalized Transphobic Stigma on Self-Esteem Among Transgender and Gender Non-Conforming Adults. Journal Of Homosexuality, 64(6), 825-841.

doi:10.1080/00918369.2016.1236587

Austin, A., Craig, L., & McInroy, B. (2016). Toward Transgender Affirmative Social Work Education. Journal of Social Work Education, 52(3), 297–310.

https://doi.org/10.1080/10437797.2016.1174637

Bremer, S. (2011). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg. Bremer, S. (2013). Patienten.: Vårdar du patienten eller normen? Om sjukvårdens möte med

transpersoner. I M,Ejd. (red.) Genusyrsel & normuppror: en antologi om vård, värderingar och jämställda löner. Stockholm: Vårdförbundet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Butler, J. (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York:

Routledge.

Butler, J. (1993). Bodies that matter: on the discursive limits of "sex". New York: Routledge. Butler, J. (2004). Undoing gender. New York: Routledge.

Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner: En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Halmstad:ISY

Information System AB. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/h/Halsan-och-halsans-bestamningsfaktorer-for-transpersoner---en-rapport-om-halsolaget-bland-transpersoner-i-Sverige/ Casén Nylander, T. & Nilsson, S. (2015). Transpersoners uppleverser av bemötande från

vårdpersonal: en innehållsanalys av bloggar (Examensarbete, Göteborgs universitet, Instutitionen för vårdvetenskap och hälsa). Från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41756/1/gupea_2077_41756_1.pdf Darj, F., & Nathorst-Böös, H. (2010). ”Är du kille eller tjej?”: En intervjustudie om unga

transpersoners livsvillkor. 2:a upplagan. Stockholm: RFSL Ungdom. Goffman, E. (2012). Stigma den avvikandes roll och identitet. Johanneshov: TPB.

Gustafsson Sendén, M., Bäck, E. A., Lindqvist, A. & Senden, M. G. (2015). Introducing a gender-neutral pronoun in a natural gender language: the influence of time on attitudes and behavior. Frontiers in Psychology. 6. Från

http://dx.doi.org/10.3389/fpsyg.2015.00893

Hagen, B., & Galupo, P. (2014). Trans* Individuals’ Experiences of Gendered Language with Health Care Providers: Recommendations for Practitioners. International Journal of Transgenderism, 15(1), 16–34.

https://doi.org/10.1080/15532739.2014.890560

Johannisson, K. (2002). Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle: Medicinska erfarenheter. Stockholm: Nordstedts

Johannisson, K. (2004). Tecknen: läkaren och konsten att läsa kroppar. Stockholm: Norstedt. Järvinen, M. (2002). Hjälpens universum: Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och

system. I A, Meeuwisse. & H, Swärd. (red.). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur.

31

Kalman, H. & Johansson, S. (2012). Vad ligger i begreppet forskningsperson?: skydd av försöksperson respektive skydd av informanters integritet. I H, Kalman. & V, Lövgren. (red.) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.

Kalman, H. & Lövgren, V. (2012). Etik i forskning och etiska dilemman: en introduktion. I H, Kalman. & V, Lövgren. (red.) Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.

Kanamori, Y., & Cornelius-White, J, H, D. (2016). Big changes, but are they big enough? Healthcare professionals’ attitudes toward transgender persons. International Journal of Transgenderism, 17(3-4), 165–175.

https://doi.org/10.1080/15532739.2016.1232628

Knutagård, H. (2016). Sexualitet och socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Khobzi Rotondi, N. (2012). Depression in Trans People: A Review of the Risk Factors.

International Journal of Transgenderism, 13(3), 104–116. https://doi.org/10.1080/15532739.2011.663243

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindroth, M. (2016). "Competent persons who can treat you with competence, as simple as that" - An interview study with transgender people on their experiences of meeting health care professionals. Journal of Clinical Nursing. 25(23-24). 3511-3521

Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Quinn, T.L. (2002). Sexual orientation and gender identity: An administrative approach to diversity. Child Welfare, Nov-Dec, 81(6):913-28.

Rondahl, G. (2009). Students' Inadequate Knowledge about Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Persons. International Journal of Nursing Education Scholarship, 6(1). doi:10.2202/1548-923X.1718

Socialstyrelsen. (2010). Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar: Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd. Från http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/109/11809.pdf

Socialstyrelsen. (2015). God vård av vuxna med könsdysfori: Nationellt kunskapsstöd. Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19798/2015-4-7.pdf

Statens folkhälsoinstitut. (2008). Vem får man vara i vårt samhälle?: Om transpersoner psykosociala situation och psykiska hälsa. Stockholm: Strömberg. Från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21544/R200825_Vem_far_man _vara0810.pdf

Swärd, H. & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. I A, Meeuwisse., H, Swärd., S, Sunesson. & M, Knutagård. (red.). Socialt arbete: en grundbok. (3., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I A, Fejes. & R, Thornberg. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Traczyk, M., Wurm, M., & Ahonen, L. (2013). "Det är ju inget vi frågar efter som psykologer": psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende. Lambda Nordica : Tidskrift om homosexualitet. 3-4, s. 77-99

Von Vogelsang, A-C., Milton, C., Ericsson, I. & Strömberg, M. (2016). ‘Wouldn't it be easier if you continued to be a guy?’: a qualitative interview study of transsexual persons’ experiences of encounters with healthcare professionals. Journal of Clinical Nursing, 25(23-24). 3577–3588

32

Warren, C., Smalley, B., & Barefoot, N. (2016). Psychological well-being among transgender and genderqueer individuals. International Journal of Transgenderism, 17(3-4), 114–123. https://doi.org/10.1080/15532739.2016.1216344

Elektroniska källor: DSM 5

33

Bilagor