För att få djupare kunskaper kring hur en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan skapas, anser vi att det skulle vara intressant att forska mer kring hur förskollärare arbetar i praktiken samt hur vårdnadshavare önskar att samverkan skulle se ut. Detta skulle kunna ske genom observationer av förskolepersonal, samt kvalitativa intervjuer eller enkätundersökning med vårdnadshavare. Frågeställningar som skulle kunna vara aktuella för en fördjupad forskning skulle kunna vara: Hur skapas en god samverkan i praktiken? Vilka uppfattningar har vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kring samverkan i förskolan? Vilka förutsättningar önskar vårdnadshavare med annat modersmål att de hade gällande samverkan i förskolan? Om denna studie genomförs skulle den ge möjlighet till ökad kunskap och förståelse hos kommande och redan
31
verksamma inom förskolan vilket skulle kunna ge dem ett kunskapsbidrag kring hur de skulle kunna arbeta i praktiken för att skapa en god samverkan.
32
9. Referenslista
Alfakir, N. (2010). Föräldrasamverkan i förändring: handbok för pedagoger. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I: Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Björk-Willén, P. (2013). Samtal i förskolans tambur - på skilda villkor. I: Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (red.) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlstedt, M. (2017). Föräldrasamverkan i utanförskapets Sverige. I: Pihlgren, A.S. (red.) (2017). Föräldrasamverkan: att bygga tillit. (Upplaga 1). Studentlitteratur AB: Lund. Håland Anveden, P. (2017). Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn, Skolverket: Stockholm.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (Upplaga 2). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Dovemark, M. (2007). Etnografi som forskningsansats. I: Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Erikson, L. (2017). Samarbete med föräldrar - konstruktiva broar och produktiva gränser. I: Pihlgren, A.S. (red.) (2017). Föräldrasamverkan: att bygga tillit. (Upplaga 1).
33
Håland Anveden, P. (2017). Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på internet:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/035-flera- sprak-i-
barngruppen/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M35_Fsk_02A_01_Interkult urellt.docx
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling - Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Tidskrift Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg 17 nr 3–4, 152–170. Tillgänglig på internet:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411/8173
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I: Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborg:Göteborgs universitet.
Lahdenperä, P. (red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Tidskrift från Nordisk barnehageforskning 6 (8), 1– 14. Tillgänglig på internet: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/viewFile/339/578
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
34
Nordheden, I. (2017). Mångfald, icke-problem, möjlighet. I: Pihlgren, A.S. (red.) (2017). Föräldrasamverkan: att bygga tillit. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (red.) (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola - samverkan i förändring, Stockholm: Liber AB.
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011.
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa289
9/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001
Stier, J. (2016). Att arbeta med vär(l)den i förskolan. I: Riddersporre, B. & Bruce, B. (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
35
Strandberg, M. (2013). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars
livserfarenheter som resurs: några kritiska aspekter. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Tallberg Broman, I. (2009). ”No parent left behind”: Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet. Educare; 2-3, 221-240. Tillgänglig på internet:
http://hdl.handle.net/2043/13296
Tallberg Broman, I. (2017). Att samverka med barnens vårdnadshavare I: Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. (2017). Professionell yrkesutövning i förskola- Kontinuitet och förändring. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westo, G. & Ärlemalm-Hagser, E. (2018). Att realisera förskolans interkulturella uppdrag – samtal mellan forskare och förskolepersonal. I: Lahdenperä, P. (red.) (2018). Den
interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. (Första upplagan). Stockholm: Liber
Wångersjö, M (2017). Nyanlända i förskolan: Barnets bästa mottagande, Stockholm: Gothia fortbildning AB.
36
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev
Information om examensarbete: En studie om hur förskollärare resonerar kring samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska
Under höstterminen 2018 kommer vi, Johanna Hjorth och Malin Wernersson, skriva vårt examensarbete på förskollärarprogrammet vid Högskolan Dalarna. Vi har i denna studie valt att undersöka hur förskollärare resonerar kring samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Du tillfrågas därför om deltagande i denna undersökning.
Undersökningens syfte och innehåll
Vi kommer att intervjua 6 stycken förskollärare för att få en vidgad syn i vår studie över hur samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska fungerar.
De senaste decennierna har det skett en stor immigration i Sverige av familjer med annan etnisk bakgrund. Det innebär att vi i förskolan möter en mångfald av vårdnadshavare vilket gör att vi behöver kunskap i hur vi bemöter varje enskild vårdnadshavare. Detta medför även en utmaning för förskolläraren för att mångfalden har en påverkan på familjesamverkan genom den variation den medför. Därför menar vi att denna studien är viktig då den kan leda till fördjupade kunskaper hos både kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan.
Genomförande
Ditt deltagande i denna studie innebär att vi kommer att komma ut till dig för en intervju som beräknas ta ca. 45 minuter. Intervjun kommer efter ditt godkännande att spelas in med ljudupptagning som därefter kommer transkriberas. Anledningen till att vi spelar in intervjun är för att det kan vara svårt att hinna anteckna allt som sägs och för att vi i efterhand ska kunna analysera materialet. Det kommer endast vara vi som intervjuar samt eventuellt vår
37
handledare som kommer att ta del av det inspelade materialet. Det insamlade materialet kommer även att avidentifieras för att inte röja någons identitet eller förskola. Materialet som blivit insamlat kommer att förvaras i lösenordskyddad dator under studiens gång och när studien avslutats kommer materialet att raderas. I och med den nya GDPR-förordningen behöver vi få godkännande av dig att förvara dina personuppgifter (materialet från vår intervju) på vår dator.
Ditt deltagande i denna studie är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan utan närmare förklaring. Om du som är tillfrågad väljer att inte delta eller om du avbryter din medverkan kommer detta inte påverka det fortsatta arbetet med studien. Om du väljer att delta har du också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud. Du kommer sedan kunna ta del av denna studie i form av en uppsats efter att den godkänts och publicerats via Högskolan Dalarna. Vi kommer även att mejla det färdiga resultatet till dig.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Johanna Hjorth, Student Malin Wernersson, Student (Kontaktuppgifter har tagits bort) (Kontakt uppgifter har tagits bort)
Joyce Kemuma, handledare (Kontaktuppgifter har tagits bort)
38 Bilaga 2 - Intervjuguide
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor;
● Hur länge har du varit verksam förskollärare i förskolan? ● Hur länge har du arbetat på den här förskolan?
● Finns det vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i den barngrupp du arbetar i nu?
Huvudfrågor;
● Vilken erfarenhet har du av att bemöta vårdnadshavare med annat modersmål än svenska och hur upplever du den samverkan?
● Upplever du några likheter eller skillnader med föräldrasamverkan i jämförelse mellan vårdnadshavare med svenska som modersmål och vårdnadshavare med annat modersmål?
● Hur arbetar ni för att få vårdnadshavarna med annat modersmål än svenska delaktiga i verksamheten?
● Vilka möjligheter och svårigheter ser du i samband med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska?
● Upplever du att du har dom rätta förutsättningarna för att kunna få till en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? I så fall, vilka? Om inte, vad önskar du att du hade haft?
Avslutningsfrågor;
● Finns det något du vill tillägga eller förtydliga?