Under arbetet med den här studien har nya frågor och funderingar väckts som det skulle vara intressant att genomföra studier på. Utifrån att eleverna upplevde ett beroende av andra för att klara sig i skolan skulle det vara intressant att genomföra en studie kring elever med dyslexi och deras lärare ur ett dialogperspektiv. Enligt Dysthe (2003) är det utmärkande för dialog att samtal har kvaliteter som skapar symmetri mellan deltagarna. Det ska finnas en vilja att lyssna och en öppenhet för andras argument samt en vilja att ändra sin egen ståndpunkt. Det skulle således vara intressant att belysa hur kommunikationen mellan lärare och elever med dyslexi kring elevens lärande ser ut, att belysa hur de som är berörda upplever det.
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Askland, L. & Sataøen, S.O. (2003) Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Assarson, I. (2010). Subjektivering påtvärs? I I. Assarson & B. Sahlin. (Red.) Etik i specialpedagogisk
verksamhet s. 97-118. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Cederblad, M. (1998). The proof of the cake is the eating i Röster om KASAM. Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dreyfus, H., Rabinow, P. (Red.). (1982) Michel Foucault: Beyond Structuralism and Hermeneutics. Chicago: University of Chicago Press.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Dysthe, O. (Red.). (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O. (Red.) Dialog,
samspel och lärande s. 31-74. Lund: Studentlitteratur.
Foucault, M. (1982). The subject and power. I H.L. Dreyfus & P. Rabinow (Red.) Michel Foucault: Beyond
structuralism and Hermeneutics s. 208-226. Chicago: University of Chicago Press.
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag symposium.
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2010). Dyslexi- förbannelse eller möjlighet? Att lära sig leva med läs- och
skrivsvårigheter. Lund: BTJ Förlag
Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B. Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S. (2010). School, learning and mental health:
a systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee.
Heimdahl Mattson, E. & Roll-Pettersson, L. (2007). Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational
Research, 51 (3), 239–252.
Humphrey, N. (2002). Teacher and pupil ratings of self-esteem in developmental dyslexia. British Journal of
Special Education, Volume 29 (1), 29-36.
Ingesson, S.G. (2007). Growing Up with Dyslexia. Interviews with Teenagers and Young Adults. School
Psychology International, 28(5), 574-591.
Ingesson, S.G. (2007b). Growing Up with Dyslexia: Cognitive and psychosocial Impact, and Salutogenic
Factors. Publicerad doktorsavhandling, Lund universitet, Institutionen för psykologi.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av
särskilt stöd. Publicerad doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S. B. (ed.). (2002). Qualitative research in practice. San Francisco: Jossey-Bass.
Nihlfors, E. & Wingård, B. (2005). Våga värdera! En handbok om utvärdering och kvalité i förskola och skola. Solna: Eklunds förlag.
Olsson, I. (1986). Du vet väl om att du är värdefull. I Svenska kyrkan. Den svenska psalmboken: antagen
av1986 års kyrkomöte Den svenska evangelieboken. s. 1238-1239. Älvsjö: Verbum.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning. Socialstyrelsen & Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. Falun: Socialstyrelsen.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika
faktorer : sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes.
Szklarski, A. (2012). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod I A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (s. 106- 121). Stockholm: Liber.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
en n- en s life paths through preschool and school. Letting youths talk about their own childhood –theoretical and methodological conclusions. Childhood, 14, (1), 47-66.
Vallberg Roth, A-C. (2010). Bedömning i förskolans och skolans individuella utvecklingsplaner. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius. (Red.). Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik. (s. 49-62). Lund:
Studentlitteratur.
Westling Allodi, M. (2002). Support and Resistance. Ambivalence in Special Education. Studies in Educational
Sciences 61.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning.Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Zambo, D. (2004).Using Qualitative Methods to Understand the Educational Experiences of Students with Dyslexia The Qualitative Report, 9 (1), 80-94.
Bilaga 1
Intervjuguide
-
Informera om de etiska principerna fastställda av Vetenskapsrådet.-
Informera om ramarna för samtalet.Lärprocess
• Hur uppmärksammades det att du hade svårigheter med läsning och skrivning? • Hur upplevde du att det var att få diagnosen dyslexi?
• Har diagnosen hjälp dig på något sätt? • Hur lär du dig lättast?
• Hur arbetar du när du lär dig lättast? Till exempel enskilt, i grupp, i par, enskilt med lärare? • Hur arbetar du helst med läxor?
• Vilket stöd har du fått i skolan för att kunna bli bättre på att förstå hur du lär dig? • Hur brukar du arbeta med utvärdering efter att du är klar med ett arbete?
Inflytande
• På vilka sätt får du vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? • På vilket sätt får du vara med och bestämma vilket stöd du ska få i skolan? • Vem upplever du har haft störst inflytande över vilket stöd du ska få i skolan?
• Hur har du fått varit med och bestämt vilka olika kompensatoriska hjälpmedel du ska ha?
Självkänsla
• Hur upplever du att det är att gå i skolan? • Vad upplever du som meningsfullt i skolan?
• Har du haft stöd av någon speciallärare eller resurs i skolan? Om ja (nästa fråga, annars hoppa gå vidare).
• Hur upplever du att det är eller har varit att gå ifrån klassen för att få arbeta med specialläraren? • När känner du dig mest nöjd med det du har arbetat med i skolan?
• När upplever du att du får bäst förutsättningar att lyckas bra med uppgifter i skolan?
• Vad skulle du rekommendera en yngre elev som får sin diagnos nu att göra och tänka på i skolan för att må bra i skolan?