Förslag till fortsatt forskning

Eftersom studien inte kan göra anspråk på att vara allmängiltig skulle förslag till fortsatt forskning kunna vara att lägga till fler respondenter och eventuellt fler professioner (till exempel logoped, fritidspedagog, kurator, skolpsykolog). Det hade också varit intressant att låta studien innefatta högstadiet och gymnasiet. Vi hade kunnat använda oss av ännu fler metoder (triangulering) till exempel observationer och enkäter. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att följa upp hur våra lärarstudenter svarat på frågeställningarna efter några år som verksamma lärare.

58

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.

Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning.

Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik-i teori och praktik (2013:02). Kristianstad: Kristianstad University Press.

Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Berry, P. (2018). Specialläraren i möte med nyanlända elever. I B. Bruce. Att vara speciallärare. (s. 89-108). Malmö: Gleerups Utbildning.

Bishop, D, Snowling, M, Thomson, P, Greenhalgh, T. & Catalise-consortium. (2016). A mulinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. I Journal Of Child Psychology And Psychiatary And Allied Disciplines.

Bishop, D, Snowling, M, Thomson, P, Greenhalgh, T. & Catalise-consortium. (2017). Phase 2 of CATALISE: a mulinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development. I Journal Of Child Psychology And Psychiatary And Allied Disciplines.

Bjar, L. (red.) (2006). Språket är huset vi bor i. I L. Bjar (red.), Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. (s. 17-27). Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bjørndal, C.R.P (2005). Det värderande ögat. Stockholm:Liber.

Bruce, B, Ivarsson, U, Svensson, A-K. & Sventelius E. (2016a). Språklig sårbarhet i förskola och skola-Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bruce, B, Rubin, M, Thimgren, P & Åkerman, R. (2016b). Specialpedagogik i

59

Bruce, B. (red.) (2018). Inledning. I B. Bruce. Att vara speciallärare.(s. 9-14). Malmö: Gleerups Utbildning.

Bruce, B, Byström, A. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv-och läsutveckling. I B. Bruce. Att vara speciallärare. (s. 23-40). Malmö: Gleerups Utbildning.

Bruce, B, Sjunnesson, H. (2018). Logopeden som kollega: Samverkan och samsyn. I B. Bruce. Att vara speciallärare. (s. 125-140). Malmö: Gleerups Utbildning.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Byström, A. (2018). Den nya speciallärarutbildningen. I B. Bruce. Att vara

speciallärare. (s. 15-22). Malmö: Gleerups Utbildning.

Byström, A, Grahm, C. & Sjunnesson, H. (2018). Specialläraren i elevhälsoarbetet. I B. Bruce. Att vara speciallärare. (s. 109-123). Malmö: Gleerups Utbildning.

Emanuelsson, I, Persson, B, Rosenkvist, J. (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Garme, G. (2006), Tala är guld. I L. Bjar (red.), Det hänger på språket: lärande och

språkutveckling i grundskolan. (s. 113-130) Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2014). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.

Glentow, B. D. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning (2015:125). Logopedics, Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series.

60

Kamhi, A. G. & Catts, H. W. (2004). Language and reading disabilities. University of Kansas. Boston: Pearson.

Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Meyer, A, Rose, D. H. & Gordon, D. (2014). Universal Design for Learning, Theory and Practice. Wakefield, MA: CAST Professional Publishing.

Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red.) (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2 Pragmatik-teorier, utveckling och svårigheter. Lund:

Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007) Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda-att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce. Att vara speciallärare. (s. 57-73). Malmö: Gleerups

Utbildning.

SFS 2011:186. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800 (2010). Skollag (2010:800) . Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2016). Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola. Forskning för skolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-

omraden/specialpedagogik/relationer-larande/hela-larmiljon-1.170069

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009). Goda lärmiljöer – en spindel spinner ett nät. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/goda-larmiljoer/ Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska

61

Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering-att garantera tillgång till utbildning för alla. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus-om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Hämtad från:

http://hb.divaportal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken; ett sociokulturellt perspektiv. (3:4. Uppl). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2015). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups Utbildning.

Timperley, H. (2014). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs-och skrivlärande (licentiatuppsats). Stockholms Universitet.

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:398784/FULLTEXT03

Tufvesson, C. (2009). Bygga skolor för fler: den fysiska närmiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Svensk Byggtjänst.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press.

Wallach, G. P. (2014). Improving clinical practice: a school-age and school-based perspective. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45 (2), 127-136. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund:

Studentlitteratur.

Wiliam, D. (2016). Att leda lärares formative bedömning för skolledare. Stockholm: Natur & Kultur.

62