I det första steget (Plan) var ett planeringsarbete där vi planerade vad vi skulle skriva om, vad vårt syfte var, vilka mål som vi ville uppnå, vilka metoder som skulle användas och vilka teorier som skulle tas upp. När vi kommit en bit på vägen och skapat oss en uppfattning om vad denna studie skulle handla om och hur vi skulle genomföra den då var det dags för att börja skriva (Do). Redan under själva skrivprocessen har det kommit fram nya idéer och tankar om hur vi hade kunnat förbättra vårt arbete. När uppsatsen var färdig återstod bara ett avsnitt som skulle skrivas – ett avsnitt där vi noggrant skulle jämföra resultat med mål, identifiera förbättringsområden och lämna några förbättringsförslag (Study). Lärandet sker oavsett vilket resultat man kommer fram till.
Följande förbättringsområden och förbättringsförslagen har identifierats:
• Teori: Implementerings- och affärssystemlitteratur som används i studie får inte
vara äldre än 5 år, dvs. med utgivningsår 2008 och framåt för att hålla tempo med den nuvarande teknikutvecklingen.
• Fallstudie/Avgränsning: Studien genomförs i en organisation som inte genomgår
en annan organisatorisk förändring samtidigt.
• Metod: Enkäten skickas ut till flera medarbetare som har möjlighet att svara (både
på den tekniska och organisatoriska sidan). Ett förbands ledning borde inte stå i vägen för medarbetarna och bestämma vilka undersökningar de får eller inte får svara på. Det borde vara upp till varje medarbetare att själv få bedöma om den vill vara delaktig i en undersökning eller ej.
• Metod: En intervju med en eller flera medarbetare utan ledningsbefattning bör
göras som ett komplement till enkäten och de andra intervjuerna.
• Resultat/Metod: Resultat av intervjuer diskuteras med de intervjuade innan arbetet
med analys och slutsatser fortsätter för att säkerställa att vår resultatbeskrivning inte färgas av vår förförståelse och att vi uppfattar de intervjuade rätt.
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Det finns ett behov av mer utförlig forskning i ämnet. En studie skulle kunna utföras i en annan offentlig verksamhet som genomgått implementering av affärssystem men inga andra interna omorganiseringar samtidigt för att få fram om det även där råder liknande styrkor och svagheter i implementeringsprocessen. Flertalet idéer till fortsatt forskning kan identifieras i och med denna studie. Ett annat förslag till vidare forskning är att undersöka den framtagna modellens användning i verkligheten och på det sättet se om våra slutsatser kan generaliseras även till andra verksamheter. Det vore även intressant att undersöka implementeringsprocesser i små och medelstora företag i den offentliga sektorn.
Slutligen vore det mycket intressant att utforska hur en stor, komplex och relativt hierarkisk organisation bör gå tillväga för att skapa delaktighet och engagera medarbetarna i implementeringsarbete så att alla känner sig motiverade och delaktiga i processen. Det handlar om att undersöka hur man i praktiken gör som förändringsledare för att skapa balans mellan de mjuka och hårda faktorerna i sitt arbete med affärssystemimplementering.
76
Litteraturförteckning
Ackerman, C. (den 5 Februari 2013). Delaktighet är allt på en arbetsplats. Svenska Dagbladet, ss. Tillgängling online på: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ delaktighet-ar-allt-pa-en-arbetsplats_7889128.svd. Hämtad 2013-03-03 16:50. Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.). (2009). Organisationer, ledning och processer.
Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, 2:a upplagan. Bakka, J. F., Fivelsdahl, E. & Lindkvist, L. (2006). Organisationsteori: Struktur - Kultur -
Processer. Liber.
Berggren, C. & Lindkvist, L. (2001). Projekt. Organisation för målorientering och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Burell, K. & Kylén, J. A. . (2003). Metoder för undersökande arbete: Sju-stegsmodellen. Stockholm: Bonnier utbildning.
Carlzon, J. (2008). Riv pyramiderna! . Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur .
Chen, J. (2001). Planning for ERP systems: analysis and future trends. Business Process Management Journal, 7, (5) , 374-386.
Christerson, R. (1988). Chefens idébok. Vikarbyn: Bokförlaget Siljan.
Consulting, G. (2012). Oberoende analys av fortsatta realisering av och handlinsalternativ avseende logistikstödsystem PRIO. Version 1.0: Gartner Consulting.
Danielsson, E. (2002). Är delaktighet möjligt i en byråkrati? En fallstudie inom Försvarsmakten . Umeå: Umeå universitet, Institution för sociologi, Doktorav-handling.
Davenport, H. J. (2000). Mission Critical. Boston: Harvard Business School Press.
Deming, W. E. (1986). Out of Crisis. Cambridge, Massachusetts: Cambridge University Press.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T. L. (övers. Andersson, S.). (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ekstam, K. (2005). Leda förändring. Din genväg till framgång. Kristianstad: Liber AB. Esteves, J.& Pastor, J. (August 2001). Enterprise Resource Planning Systems Research: An
Annotated Bibliography. Communications of AIS, Volume 7, Article 8, ss. 1-52. Exido International AB. (2009). Affärssystem - en strategisk fördel. Finns tillgänglig
online: http://imtjanster.idg.se/pdf/Custom/AffarssystemSaMaximerarDu-Affarsnyttan.pdf. Hämtad 2013-02-24 20:06. : Computer Sweden. IDG Custom Publishing AB.
Fixsen, L. D., Naoom, F. S., Blase, A. K., Friedman, M. R. & Wallace, F. (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, Florida: USF University of South Florida.
Försvarshögskolan. (den 11 Februari 2013 - senast ändrat). UGL - Utveckling av Grupp och Ledare: Historik. ss. Finns tillgänglig online: http://www.fhs.se/ sv/utbildning/uppdragsutbildningar/ledarskap/ugl/om-ugl/historik/. Hämtad 2013-03-03 21:00.
77
Försvarsmakten. (2003). Inriktning för införande av integrerat resurs- och ekonomiledningssystem i Försvarsmakten. Skrivelse 23 250:69874: Försvarsmakten, Högkvarteret .
Försvarsmakten. (2004). Mål för Projekt PRIO - beskrivning av överordnade mål och koppling till FM övergripande mål och initiativ. Skrivelse 02 300:70594: Försvarsmakten, Högkvarteret .
Försvarsmakten. (2005). Slutrapport Huvuddokument till slutrapport projekt PRIO fas 1 . Skrivelse 23 250:67818: Försvarsmakten Projekt PRIO.
Försvarsmakten. (2006). Övergripande förändringsområden inför realisering av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystemet i Försvarsmakten. Skrivelse 23 250:63130: Försvarsmakten, Högkvarteret .
Försvarsmakten. (2007). FM-464-U370105 SYSTEMLEVERANSAVTAL RÖRANDE Integrerad standarssystemlösning för områdena ekonomi, HR, logisitik samt beslutsstöd för ledning och styrning MELLAN FÖRSVARSMAKTEN genom FMLOG OCH IBM Svenska AB . Stockholm.
Försvarsmakten. (2007). PRIO:s plattform för kommunikation. Stockholm.
Försvarsmakten. (2010). Ledning och styrning av PRIO ("PRIO Styrdirektiv"). Skrivelse 23 250:62529: Försvarsmakten LEDS PRIO.
Försvarsmakten. (2012). Försvarsmaktens svar på Försvarsdepartementets remiss rörande PRIO 23 250:66569. Stockholm.
Garcia-Sánchez, N. & Pérez-Bernal, L. E. (2007). Determination of Critical Success Factors in Implementing an ERP System: A Field Study in Mexican Enterprises. Wiley InterScience, Information Technology for Development, Vol. 13 (3), 293-309. Grüttner, M. & Gregersen, A. (2011). Så skriver du akademiska uppsatser. Lund:
Studentlitteratur.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hamrud, A. (den 31 Januari 2009). IT-haveri kostar 155 miljoner. Dagens Nyheter, ss. Finns tillgänglig online: http://www.dn.se/nyheter/politik/it-haveri-kostar-155-miljoner. Hämtad 2013-02-25 17:50.
Hedman, J. N. (2009). Temperaturen på affärssystem i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Herbert Nathan & Co - Andersson, J. (den 02 November 2011). Offentlig sektor liknar allt
mer privata företag gällande Affärssystem. ERPblogg.se, ss. Finns tillgänglig online: http://erpblogg.se/offentlig-sektor-liknar-allt-mer-privata-foretag-gallande-affarssystem.html. Hämtad 2013-02-24, 19:00.
Herbert Nathan & Co - Ågren, B. (den 02 November 2011). Gästkrönika: Därför liknar offentlig sektor privata företag. CFO world, ss. Finns tillgänglig online: http://cfoworld.idg.se/2.13965/1.413169/gastkronika-darfor-liknar-offentlig-sektor-privata-foretag, hämtad 2013-02-24 18:50.
Hoekstra, E. & Hönström, J. (2012). Är PRIO prio hos Försvarsmakten? En undersökning av den pågående implementeringen av SAP-systemet PRIO hos den svenska försvarsmakten. C-uppsats , Uppsala: Uppsala Universitet, Företagsekonomiska institution.
Holland, Ch .P. & Light, B. . (Maj/Juni 1999). A Critical Success Factors Model For ERP Implementation. Focus IEEE Software, ss. 30-36.
Hong, K.K. & Kim, Y.G. (2002). The Critical Success Factors for ERP Implementation: an organizational fit perspective. 25-40 (40): Information & Management.
Hossain, L., Patrick, J. D. & Rashid, M. A. (2002). Enterprise Resource Planning: Global Opportunities & Challenges. University of Australia, Sydney: Idea Group Publishing.
78
Huges, R., L., Ginnet, R. C. & Curphy, G. J. (2002). Leadership: Enhancing the lessons of Experience. New York: McGraw-Hill.
Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2011). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Tredje upplagan.
Japec, L., Ahtiainen, A., Hörngren, J., Lindén, H., Lyberg, L. & Nilsson, P. (1997). Minska bortfallet . Örebro: Statistiska centalbyrån SCB.
Jarrick, A. & Josephson, O. (1998). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur.
Jerräng, M. (den 12 September 2008). Tio miljarder för SAP på Försäkringskassan. IDG.se
för Computer Sweden, ss. Finns tillgänglig online:
http://www.idg.se/2.1085/1.179163/tio-miljarder-for-sap-pa-forsakringskassan. Hämtad 2013-02-25 17:45.
Jerräng, M. (den 18 Juni 2009a). SAP-satsning läggs ner. Computer Sweden, ss. Finns tillgänglig online: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.236249/sap-satsning-laggs-ner. Hämtad 2013-02-25 17:40.
Jerräng, M. (den 29 Januari 2009b). SAP-stopp på Försäkringskassan. IDG.se för Computer Sweden, ss. Finns tillgänglig online: http://www.idg.se/2.1085/ 1.208693/sap-stopp-pa-forsakringskassan. Hämtad 2013-02-25 17:45.
Jirby, S. (1990). Utveckla ledarskapet och organisationen! . Falköping: Operativt ledarskap AB.
Jiwat, R. (2009). Exploring antecedents of organisational adoption of ERP and their effect on performance of firms. Adelaide: School of Computer and Information Science, University of South Australia .
Kihlblom, G. (2005). Släpp medarbetarna loss. Att utveckla verksamheten genom delaktighet. Uppsala: Konsultföretaget Uppsala Publishing House.
Kotter International . (år ej angivet). The 8-Step Process for Leading Change. Finns tillgänglig online: http://www.kotterinternational.com/our-principles/ changesteps/changesteps. Hämtad 2013-03-10 23:00.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.
Ledarna. (2013). Situationsanpassat ledarskap. Tillgänglig online: http://www.ledarna.se/sv/Chefsguider/Ledarskap/Situationsanpassat-ledarskap/. Hämtad 2013-04-20 18:00.
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, F. (År ej angivet). Processorientering & Processledning. Finns tillgänglig online: http://www.siq.se/res/Arkiv/Fredrik-Lundgren-.pdf. Hämtad 2013-03-09 21:00. (s. 43). SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.
Löfgren, E. (den 25 Mars 2012). Anställdas svagheter läggs ut på nätet. Dagens Nyheter, ss. Finns tillgänglig online: http://www.dagensnyheter.se/shared/ 34bf6d63-b2d7-4761-b548-0133e1ea1932. Hämtad 2013-02-25 18:00.
Magnusson, J. & Olsson, B. (2009). Affärssystem. Lund: Studentlitteratur, Upplaga 2:2. Montén, M. H. (2003). Att byta affärssystem . Uppsala : Konsultföretaget Uppsala
Publishing House.
Moon, Y. (2007). Enterprise Resource Planning (ERP): a review of the literature . Mechanical and Aerospace Engineering. Paper 4: Syracuse University SUrface. Nilsson, P. (den 17 November 2012). Svidande kritik mot försvarets IT-fiasko. Dagens
Nyheter , ss. Finns tillgänglig online:
http://www.dagensnyheter.se/shared/6e124cef-cf68-44d2-826d-5856030a4ef4. Hämtad 2013-02-25 18:00.
79
Northouse, P. G. (2010). Leadership: Theory and Practice . Los Angeles: SAGE, Fifth edition.
Nyberg, K. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, R. & Tidström, A. (red.). (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar . Lund: Studentlitteratur .
O´Leary, D. (2000). Enterprise Recource Planning Systems: Systems, Life Cycle, Electronic Commerce, and Risk. Cambridge: Cambridge University Press, University of Southern California .
Olsson, H. & Sörensen, S. . (2001). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv . Falköping: Liber.
Pabedinskaitė, A. (2010). Factors of successful implementation of ERP systems. Economics and management.15, 691-697.
Paldanius, S. (1999). Delaktighet, demokrati och organisationsförändring i skilda verkligheter : en kritisk ansats. Linköping: Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
Persson, G. (2007). Processer. SIS HB 333, elektronisk bok: SIS Förslag AB.
Rajagopal, P. (2002). An innovation – diffusion view of implementation of enterprise resource planning (ERP) systems and development of a search model. Information & Management, 87-114.
Rolandsson, B. &. (2009). Att våga leda i förändring. En fråga om förtroende. Lund: Studentlitteratur.
Ross, W. J. (1999). The ERP Revolution: Surviving versus Thriving. Cambridge, MA: Massachusetts Institute of Teclmology, Center for Information Systems Research. Schutz, W. (1997). Den goda organisationen The Human Element. En modell för
utveckling av människor, grupper och organisationer. Falun: Natur och Kultur, ScandBook.
Shehab, E. M., Sharp, M. W., Supramaniam, L. & Spedding, T. A. (2004). Enterprise resource planning: An integrative review. Business Process Management Journal Vol. 10, No. 4, 359-386.
Statskontoret. (juni 2010). Slutrapporten: Granskning av Försvarsmaktens införande av ett integrerat resurs- och ekonomi-ledningssystem (PRIO). Slutrapport 2010:4. Statskontoret.
Stenberg, E. (den 16 November 2012). 19 000 timmar har personalen suttit sysslolös.
Dagens Nyheter , ss. Finns tillgänglig online:
http://www.dagensnyheter.se/shared/8ea3c45c-e65e-47d5-80de-eeeb20143993. Hämtad 2013-02-25 18:00.
Swedish Standards Institute SIS. (2009). Bästa vägen till ett verksamhetssystem - allt du behöver veta för att få ett integrerat ledningssystem. Översättare: Persson, G. : SIS Förlag AB.
Sörqvist, L. (2004). Ständiga förbättringar . Lund: Studentlitteratur .
Tenkorang, A. R. & Helo, P. (den 19-21 October 2011). Enterprise Resource Planning (ERP): A Review Literature Report. Proceedings of the World Congress on Engineering and Computer Science 2011 Vol II, ss. 1-9.
Thelander, E. (2003). Delaktighet och dialog - på väg mot hållbara arbetsplatser. Stockholm: Arbetslivsinstitutet .
Theorell, T. & Karasek, R. (1990). Healthy Work. Stress, productivity and the reconstruction of working life. Basic Books.
80
Thorén-Jönsson, A.-L. & Rosberg, S. . (2007). Kvalitativ forskning, kunskapssyn och kunskapsutveckling . Göteborg: Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, Sektionen för Arbetsterapi och Fysioterapi.
Thylefors, I. (2004). Inflytande, delaktighet och egenkontroll - en studie bland statlig anställda. Tillgänglig online: http://www.utvecklingsradet.se/3325. Hämtad 2013-03-03 17:10 : Utvecklingsrådet .
Tubbs, S. L. (2010). Human Communication. Principles and Contexts. Twelfth Edition. New York: Mc Graw Hill.
Umble, E.J., Haft, R.R. & Umble, M.M. (2003). Enterprise resource planning: Implementation procedures and critical success factors. European Journal of Operational Research 146, 241-257.
Wheelan, S. A. (2005). Group processes. A developmental perspective. Boston: Allyn and Bacon .
Vroom, V. & Jago, A. G. (januari 2007). The Role of the Situation in Leadership. American Psychologist, Vol. 62, No. 1, 17–24.
Yukl, G. (2010). Leadership in Organisations . New Jersey : Seventh Editions, Pearson, University of Albany, State University of New York.
81
Figurförteckning
FIGUR 1.1 UPPSATSENS DISPOSITION ... 16
FIGUR 1.2 KAPITELINDELNING ... 17
FIGUR 2.1 HÖRNSTENSMODELLEN ... 20
FIGUR 2.2 FEM STEG I IMPLEMENTERINGSPROCESSEN ENLIGT ROOS (1999) ... 26
FIGUR 2.3 MODELL FÖR AFFÄRSSYSTEMIMPLEMENTERING ... 27
FIGUR 2.4 DELAKTIGHETS SKALA ENLIGT YUKL (2010) ... 29
FIGUR 2.5 SITUATIONSANPASSAT LEDARSKAP ... 32
FIGUR 2.6 DEMINGS 14 PUNKTER FÖR (FÖRETAGETS) LEDNING ... 33
FIGUR 2.7 ÅTTA FÖRÄNDRINGSSTEG ENLIGT KOTTER, 1996 ... 35
FIGUR 3.1 ARBETSPROCESSEN FÖR UPPSATSEN ... 37
FIGUR 3.2 REFLEXIV KUNSKAPSUTVECKLING ... 45
FIGUR 6.1 EGENUTVECKLAD MODELL FÖR IMPLEMENTERINGSPROCESS ... 68
82
BILAGOR
BILAGA NR. 1
Intervju om införande av det nya systemet PRIO
Frågor till Jan Salestrand, Thomas Engevall, Per Brink & Stefan Axelsson 1. Beskriv hur införandeprocessen för system PRIO har sett ut?
2. Vilka möjligheter, risker, problem och farhågor har ni stött på vid införandet? 3. Beskriv hur stor delaktighet har medarbetarna i system PRIO haft under
införandeprocessen? Fanns det möjlighet för dem att lämna förslag eller påverka vissa beslut?
4. Kunde man på något sätt förbättra delaktigheten i implementeringsprocessen? På vilket sätt i så fall?
5. Vilken utbildning om systemet har medarbetare i system PRIO fått?
6. Har förändringsledning under implementeringen av systemet PRIO fungerat bra? Har du några förbättringsförslag?
83
BILAGA NR. 2
Intervju om delaktighet på Försvarsmakten (FM)
Frågor till Erna Danielsson
1. Du har tidigare arbetat i FM och på Försvarshögskolan och doktorerade på delaktighet i FM. Vad kom du fram till i din forskning, som du anser fortfarande är viktigt att lyfta fram?
2. Har du några förbättringsförslag när det gäller medarbetarnas delaktighet? Hur skall man arbeta för att få medarbetarna i en så pass stor offentlig verksamhet mer delaktiga i processen?
3. Vilka saker/frågor anser du fortfarande är viktiga att arbeta vidare med om delaktighet och ledarskap i en så pass stor organisation?
4. Vad anser du om förändringsledning i Försvarsmakten, som är en stor offentlig myndighet?
84
BILAGA NR. 3
Enkät till medarbetare om implementering av det integrerade datasystemet PRIO
1. Allmänt: Är du anställd som:
GSS (Gruppbefäl/soldat/sjöman) – officer – civil
2. Allmänt: Har du en chefsbefattning? (Gäller ej gruppchefer)
Ja – Nej
3. Ledarskap: Min chefs ledarskap under implementering av PRIO har byggt på
föregångsmannaskap (ett gott exempel och bra föredöme). Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
4. Ledarskap: Jag kände fullt förtroende för min chef vid införande av PRIO
systemet.
Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
5. Ledarskap: Ledningen har skapat en positiv attityd till det nya systemet innan
implementeringen av det nya datasystemet hade introducerats. Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
6. Ledarskap: Ledningen har tillsammans med medarbetare skapat en tydlig vision
med införande av det nya datasystemet PRIO.
Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
7. Delaktighet: Jag fick möjlighet att komma med förslag och utrycka mina åsikter
innan implementering av det nya datasystemet PRIO genomfördes. Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
8. Delaktighet: Jag fick möjlighet att komma med förslag och utrycka mina åsikter
under implementering av det nya datasystemet PRIO. Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
9. Delaktighet: Jag har fått den utbildning, som jag anser att jag behöver för att kunna
jobba i det nya datasystemet PRIO.
Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej
10.Delaktighet: Jag känner mig delaktig i implementeringsarbetet av det nya
datasystemet PRIO.
85
11.Delaktighet: Jag har känt mig tillräckligt informerat under implementeringen av
PRIO systemet.
Instämmer helt – Instämmer delvis – Instämmer ej – Vet ej 12.Annat: Egna kommentarer om ledarskap och delaktighet under
86
BILAGA NR. 4
88
Egna kommentarer om ledarskap och delaktighet under implementeringsprocessen av datasystemet PRIO:
• Otroligt att det införs så mkt data system nu, vi ADM ihjäl oss på kort tid nu fick jag nytt mailsystem, snart EMILIA, kan inte direkt säga att jag fått utb på de vanligaste uppg man löser i PRIO, allt kräver servicemedd eller kundvagn, mycket tid går åt att köra dator nu. Snabbköpen på SFD är ett exempel, en planch måste jag veta 3 dagar innan jag skall skriva på den. Jag tror en lite time out och komma ikapp utbmässigt hade varit på sin plats istället för att införa nya moduler...
• Den här enkäten kommer något sent, då vi är många i organisationen som har bytt chef sedan PRIO implementerades. Själv är jag inne på min tredje chef sedan PRIO infördes! Begreppet "ledningen", vad sjutton menar ni här? Vi är en hierarkiskt uppstyrd organisation, det finns alltid någon över oss... mvh kapten vid Skaraborgs regemente P4.
• Dåligt helt enkelt.
• Utbildning av sin personal är en del av ledarskapet: Bristfällig utbildning... och i stort sett bara via inkompletta anvisningar på EMIL. Försvarsmakten har under ALLA införanden av delar underlåtit att se till sin personal, löneutbetalningar har varit försenade och tillägg har saknats. Varför inte göra tvärtom... betala ut en summa pengar till anställda som har en planerad arbetstid med lönetillägg, efter införandet av "PRIO" korrigeras summan så att den blir korrekt. Arbetstagaren har med denna variant inte behövt vara "förloraren" i alla steg av förnyelsen. Förändring i sig är ett stort problem för oss människor, det går att kontrollera i flera avhandlingar avseende beteendevetenskap. Hoppas att detta ger Dig något att nyttja !! mvh /Jonas.
• Ett nytt datasystem bör som grund ha egenskapen att det ska förenkla för användaren och spegla arbetsmetodik och ha en användarkomplexitet som speglar samtliga kategorier av nyttjare där vissa jobbar dagligen i PRIO och andra väldigt sällan. PRIO innehar ingen av uppräknade egenskaper.
• Det nära ledarskapet har med hänsyn till förutsättningarna varit bra. FM ledarskap brister allvarligt. Brist på förtroendet för systemet och vad det kan åstadkomma och till vilket pris är ytterst besvärande för FM. Tanken är god - resultatet förskräcker.
• Inför steg 1-2 skulle man göra en del ADL kurser. Det var inte helt enkelt att få till dessa kurser i ADL-portalen. Jag tyckte att det var ett mycket dåligt system som var
89
svåröverskådligt. Jag förstod inte vad jag gjorde. Att man sedan skulle anmäla sig till alla möjliga kurser i ADL-portalen gjorde inte saken bättre. Det var aldrig frågan om riktig förmedlad utbildning. Bästa sättet att lära sig något om PRIO var att titta på när någon som kunde t.ex. rapportera/registrera arbetstid. Det var inte cheferna som visade detta, utan en kvicktänkt civil medarbetare. Vid steg 3-4 var det ingen ADL eller chefsledd utbildning. Att handla via kundvagn eller lägga ett servicemeddelande var svårt. Vi hittade dock någon form av lathund på nätet, men då hade någon gjort om PRIO, så vi fick chansa oss fram i PRIO. Vi har ingen som helst delaktighet i implementeringen under 2010-2013.
• Införandet av PRIO är under all kritik.
• Jag (jesisa01) har sedan jag tillträtt som C G4 ingått i IFG (lokal införandegrupp) erhållit god insikt och information om implementeringen.
• Systemet borde aldrig ha anskaffats! Utvärdering från andra länder som infört SAP borde ha lett till annat beslut. Systemet är inte sekretessklassat mot den information den just nu innehåller.
• Attityder från ledning och chefer har överlag varit negativ vilket medför att den attityden sprider sig land de övriga medarbetarna.