Forskning borde göras för att undersöka vilka effekter som kan komma med mer utbildad SSK/DSK i MI på hälsocentraler och i hemsjukvård, så som
kostnadseffektiviteten på sikt för att höja kvalitén på patienters omvårdnad. Med sådan forskning skulle det kunna läggas mer ansvar både på högskolor/universitet och chefer på hälsocentraler och i hemsjukvård att implementera mer utbildning i MI.
4.6. Slutsats
Majoriteten av deltagarna hade inte någon utbildning i MI, dock upplevde majoriteten sig använda MI frekvent. Dessa gör då anspråk på en arbetsmodell som de saknar utbildning i. Även om många tyckte MI var en bra arbetsmodell, så tyckte deltagarna att det gjordes en stor grej av MI användandet. Det är något SSK/DSK använder dagligen ändå. Majoriteten av deltagarna påtalade bristen på tid till uppföljning med patienterna, de menade att modellen faller om tid inte finns att följa upp det som påbörjats. Enligt Socialstyrelsen finns tydliga riktlinjer på hur MI ska användas vid riskbruk av
beroendeframkallande substanser, däremot är det svårare att hitta tydliga riktlinjer för ”vanliga” livsstilsfaktorer som kan leda till ohälsa.
Genom utbildning i MI kommer SSK/DSK bli stärkt och mer säker på att använda modellen.
27
5.0. Referenslista
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses´ experiences with motivational interviewing in health promotion practice.
Journal of Clinical Nursing. (20),3322-3330. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
Bunyan, M., Crowley, J., Smedley, N., Mutti, M_F., Cashen, A., Thompson, T. & Foster, J. (2017). Feasibility of training nurses in motivational interviewing to improve patient experience in mental health inpatient rehabilitation: a pilot study. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing. 24(2017), 221-231. doi: 10.1111/jpm.12382
Champion, V.L. & Sugg Skinner, C. (2008). The Health Belief Model. Kap 3 I Glanz, K., Rimer, B., & Viswanath K. Red: Health Behavior and Health Education. Theory,
Research, and Practice. San Fransisco: Jossey-Bass
Codex Centrum för forsknings- & bioetik. (2018). Forskningsetiska Principer inom
Humanistisk-s Samhällsvetenskaplig Forskning. Uppsala. Hämtad 2019-01-25 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
D’Amico, E. J., Houck, J. M., Tucker, J. S., Ewing, B. A. & Pedersen, E. R. (2017). Group motivational interviewing for homeless young adults: Associations of change talk with substance use and sexual risk behavior. Psychology of Addictive Behaviors. 31(6), 688-698. doi: doi.org/10.1037/adb0000288
Dickerson, D., Moore, L, A., Rieckmann, T., Croy, C, D., Venner, K., Moghaddam, J., Novins, D, K. (2017). Correlates of Motivational Interviewing use among substance use treatment programs serving American Indians/Alaska natives. Journal of Behavioral
Health Services &Research. doi: 10.1007/s11414-016-9549-0
Distriktssköterskeföreningen I Sverige. (2008). Kompetensbeskrivning. Hämtad 2019-05-22
sjuksköterskeforening/publikationer-svensk-28
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf
Dobber, J., Latour, C., Snaterse, M., van Meijel, B., ter Riet, G., Scholte op Reimer, W. & Peter, R. (2019). Developing nurses’ skills in motivational iterviewing to promote a healthy lifestyle in patients with coronary artery disease. European Journal of
Cardiovascular Nursing. 18(1), 28-37. doi: 10.1177/1474515118784102
Efraimsson, E. Ö., Fossum, B., Ehrenberg, A., Larsson, K. &Klang, B. (2011). Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing. 68(4), 767-782. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05766.x
Folkhälsorapporten (2019). Folkhälsomyndigheten. Artikelnr: 18130. Hämtad 2019-05-14
frånhttps://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e 54dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf
Forsberg, L., Ernst, D. & Farbring, CA. (2011). Learning motivational interviewing in real-life setting: a randomized controlled trial in the Swedish Prision Service. Criminal
Behaviour and Mental Health. 21(2011), 177-188. doi: 10.1002/cbm.792
Fortune, J., Breckon, J., Norris, M., Eva, G & Frater, T. (2018). Motivational interviewing training for physotherapy and occupational therapy students: Effect on confidence, knowledge and skills. Patient Education and Counseling. 102(2019),694-700. doi: doi.org/10.1016/j.pec.2018.11.014
Gabriel, E. H., Hoch, M. C. & Cramer, R. J. (2018). Health belief model scale and theory of planned behavior scale to assess attitudes and perceptions of injury prevention program participation: An exploratory factor analysis. Journal of Science and Medicine
in Sport. 22(2019), 544-549. doi: doi.org/10.1016/j.jsams.2018.11.004
Glanz, K., Rimer, B.K. & Viswanath, K. (2015). Health Behavior: Theory, Research
29 Graneheim, U.H. &Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hseih, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Tree approaches to qualitative content analysis.
Qualitative Health Research.15(9), 1277–1288. doi: 10.1177/104973230527668
Howard. M, L. & Williams. A, B. (2016). A focused ethnography of baccalaureate nursing students who are using Motivational interviewing. Journal of Nursing
Scholarship. 48:5. (pp. 472-481). doi: 10.1111/jnu.12224
Helsingforsdeklarationen. (2018). The World Medical Association, Inc. Hämtad 2018-12-26: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Høstegaard Bonde, A., Bentsen, P. & Lykke Hindhede. (2014). School nurses’ experiences with Motivational interviewing for preventing childhood obesity. The
Journal of School Nursing. Vol. 30(6). (pp. 448-455). doi: 10.1177/059840514521240
Ivarsson Holm, B. (2017). MI – Motiverandesamtal. Praktisk handbook för hälso- och
sjukvård. Gothia, Stockholm
Khattra, J., Angus, L., Westra, H., Macaulay, C., Moertl, K. &Constantino, M. (2017). Client perceptions of corrective experiences in cognitive behavioral therapy and motivational interviewing for generalized anxiety disorder: An exploratory pilot study.
Journal of Psychotherapy Integration. Vol. 27(1), 23-34. doi:
doi.org/10.1037/int0000053
Kennedy, D., Apodaca, T., Trowbridge, K., Hafeman, C., Roderick, E. & Modrcin, A. (2015). Learning Motivational interviewing: A pathway to caring and mindful patient encounters. Journal of Pediatric Nursing. 31, 505-510. doi:
30 Knight, M., Bolton, P., Cloakley, C., Kopeski, L. & Slifka, K. (2015). Nursing care for lifestyle behavioral change. Issues in Mental Health Nursing. 36, 464-473. doi:
10.3109/01612840.2014.997845
Lee, E, J. (2017). The effect of positive group psychotherapy and motivational interviewing on smoking cessation: A qualitative descriptive study. Journal of
Addictions Nursing. 28(2), doi: 10.1097/JAN.0000000000000169
Linton, S.J. & Flink, I. (2016). Hälsopsykologi i vården. Natur& kultur, Stockholm
Lundahl, B. & Burke, B. L. (2009). The effectiveness and applicability of Motivational interviewing: A practice-friendly review of four meta-analyses. Journal of Clinical
Psychology: In Session. 65(11). (pp. 1232-1245). DOI: 10.1002/jclp.20638
Main constructs. (u.å). Health Behavior and Health Education. Theory, Research, and
Practice. Hämtad 2019-05-14 från:
http://www.med.upenn.edu/hbhe4/part2-ch3-main-constructs.shtml
Mallisham, S. L. & Sherrod, B. (2014). The spirit and intent of Motivational interviewing. Perspectives in Psychiatric Care. 53(2017), 226-233. doi: 10.1111/ppc.12161
Mertens, V-C., Goossens, M. J. B., Verbunt, J.A., Köke, A.J. & Smeets, R. J. E. M. (2013). Effects of nurse-led motivational interviewing of patients with chronic
musculoskeletal pain in preparation of rehabilitation treatment (PREPARE) on societal participation, attendance level, and cost-effectivness: study protocol for a randomized controlled trial. BioMed Central. The Open Access Publisher. 14(90). doi:
10.1186/1745-6215-14-90
Miller, W. R & Rollnick, S. (2013). Motiverandesamtal – Att hjälpa människor till
förändring, 3je ed. Natur & Kultur, Stockholm
Mitcheson, L., Bhavsar, K. & McCambridge, J. (2009). Randomized trial of training and supervision in motivational interviewing with adolescent drug treatment
31 practitioners. Journal of Substance Abuse Treatment. 37(2009),73-78. doi:
10.1016/j.jsat.2008.11.001
Palmer, D. & Miedany, Y. E. (2018). Incorporation motivational interviewing into rheumatology care. British Journal of Nursing. 27(7), doi:
doi.org/10.12968/bjon.2018.27.7.370
Polcin, D. L., Sterling, J., Brown, T., Brown, M., Buscemi, R. & Korcha, R. (2015). Client and therapist views about intensive and standard Motivational interviewing. J
Contemp Psychother. 2015(45). doi: 10.1007/.s10879-014-9280-1
Polit, D, F. & Beck, C, T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice 9th ed. Wolters Kluwer Health: Lippincott Williams &
Wilkins
Ragaisis, K. M. (2017). Psychiatric inpatient nurses´ perceptions of using Motivational interviewing. Issues in Mental Health Nursing. doi:
doi.org/10.1080/01612840.2017.1377328
Salimzadeh, H., Khabiri, R., Kazaee-Pool, M., Salimzadeh, S & Delavari, A (2018). Motivational interviewing and screening coloscopy in high-risk individuals. A randomized controlled trial. Elsevier. Patient Education and Counseling. 101. doi: doi.org/10.1016/j.pec.2018.01.015
Socialstyrelsen. MI (Motiverande samtal). Hämtad 2019-01-25:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ motiverandesamtal
Stephen, C, M,. Hermiz, O, S,. Halcomb, O, S,. McInnes, S & Zwar, N. (2017). Feasibility and acceptability of a nurse-led hypertension management intervention in general practice. Collegian Vol. 25(2018), 33-38. doi:
32 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2018). Hämtad 2019-05-22 från:
https://skl.se/halsasjukvard/folkhalsa/halsaminskadeskillnader.8412html
Willman, A. Förord. (2008). Nordström Torpenberg, I. Strategi för Sjuksköterskans Hälsofrämjande Arbete. Svensk Sjuksköterskeförening.
Willman, A. Hälsa och välbefinnande. Edberg, A-K. & Wijk, H. (2009). Omvårdnadens
grunder – Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur, Kristianstad
Williams, A. &Manias, E. (2013). Exploring motivation and confidence in taking prescribed medicines in coexisting diseases: a qualitative study. Journal of Clinical
Nursing. 23, 471-481.doi: 10.1111/jocn.12171
Östlund, A-S., Kristofferzon, M-L., Häggström, E. & Wadensten, B. (2015). Primary care nurses’ performance in Motivational interviewing: a quantitative descriptive study.
BMC Family Practice. 16(89). doi: 10.1186/s12875-015-0304-z
Östlund, A-S., Wadensten, B., Häggström, E., Lindqvist, H. & Kristofferzon, M-L. (2016). Primary care nurses´ communication and its influence on patient talk during motivational interviewing. Journal of Advanced Nursing. 72(11), 2844-2856. doi: 10.1111/jan.13052
Östlund, A-S., Wadensten, B., Häggström, E. & Kristofferzon, M-L. (2013). District nurses’ and registered nurses’ in and use of Motivational interviewing in primary care settings. Journal of Clinical Nursing, 23,2284-2294. doi: 10.1111/jocn.12509
Östlund, A-S., Wadensten, B., Kristofferzon, M-L & Häggström, E. (2014).
Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method.
Nurse Education in Practice. 15(2015),111-118. doi:
33
Bilaga 1.
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
1. Är du sjuksköterska/distriktssköterska?
2. Hur många år har du varit sjuksköterska/distriktssköterska? 3. Hur länge har du arbetat på HC/hemsjukvården?
4. Har du någon utbildning i MI? Om ja, beskriv vilken utbildning. 5. Hur använder du MI i ditt arbete?
6. Vad betyder MI för dig och vad har du för inställning till det? Utveckla. 7. Berätta hur du arbetar med personer som är i behov av MI?
8. Vad har du för erfarenheter av uppföljning av MI och har du några konkreta exempel på patienter som gjort livsstilsförändringar efter MI?
9. Hur ser du på användandet av MI i ditt arbete? Har du positiva eller negativa erfarenheter av det?
10. Vilka barriärer finns det som försvårar arbetet med MI?
11. Kan du beskriva ett patientfall där du arbetat med MI med bra och/eller mindre bra resultat?
Slutfråga/anslutande fråga: 12. Har du någon mer att tillägga?