6 Diskussion
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Förskolans nya läroplan ändrades bland annat på grund av att det fanns en otydlighet bland förskollärare kring undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen har förskolans undervisningsuppdrag tydliggjorts för att öka kvaliteten i förskolorna runt om i Sverige. I och med att läroplanen träder i kraft kommer förskollärare behöva förtydliga undervisningsuppdraget för vårdnadshavare. Detta för att stärka yrkesrollen och bidra till att förskolan ska bli en respekterad skolform. Det hade därför varit intressant att undersöka hur förskollärare förmedlar förskolans undervisningsuppdrag till vårdnadshavare då denna studie visar på att förskollärare påverkar vårdnadshavares konstruktion av förskolan gällande såväl undervisning som annat ansvar. Undersökningen kan tänkas genomföras genom intervjuer av vårdnadshavare men även genom observationer i verksamheten för att kunna synliggöra förskollärarnas tillvägagångssätt och prioriteter i exempelvis samverkan.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–234). Stockholm: Liber.
Almqvist, A.-L. (2007). Expectations relating to childcare among french and swedish families.
Community, Work & Family, 10(1), 17–38. doi:10.1080/13668800601110736
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Berger, P.L., & Luckmann, T. (1991). The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge. London: Penguin.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). (B. Nilsson, övers.). Stockholm:
Liber. (Originalarbete publicerat 2008).
Burr, V. (2003). Social Construction: Second
Edition [E-bok]. Hämtad från:
https://books.google.se/books?id=L301_vk1LzQC&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&printsec=f rontcover&redir_esc=y&fbclid=IwAR3tfJEMElWt30DeWBXGmdo6M8WYYfMiuAjBEeEF cqk16DpLx8Fb7SlBVzc#v=onepage&q&f=false
Carle, J. (2015). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I P. Månsson, (Red.), Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker (s. 373 – 411). Lund:
Studentlitteratur
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 81–92). Stockholm: Liber.
Dahlin-Ivanoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan.
Stockholm: Liber.
Enö, M. (2005). Att våga flyga: Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet (Doktorsavhandling, Malmö högskola, nr 19). Hämtad från:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/6707/AttV%25c3%2583f%25c3%2582%25c2%2 5a5gaFlyga_A4.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I A. Harju & I.
Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter (s.
41–57). Lund. Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2015). Med luppen på verksamheten: att systematiskt utveckla förskolans arbete. Stockholm: Lärarförlaget.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring. Malmö: Liber.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5. uppl.). Stockholm:
Wolters Kluwer.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.
Fridolin, G. (2018). En förtydligad läroplan ska höja kvaliteten i förskolan. Hämtad 6 november 2018 från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/en-fortydligad-laroplan-skahoja-kvaliteten-i-forskolan/
Halldén, G. (2007a). Inledning. Stockholm: Carlsson. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 9–25). Stockholm. Carlsson Bokförlag.
Halldén, G. (2007b). Omsorgsbegreppet och bilden av barnet. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 60–80). Stockholm. Carlsson Bokförlag.
Johansson, R. (2002). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen: en skolbildnings uppkomst, spridning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Jonsdottir, F., & Nyberg, E. (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I A.
Harju., & I. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter (s. 59–76). Lund. Studentlitteratur.
Jonsson, A., Williams, P., Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90–
109. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.
Markström, A. (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. Lund:
Studentlitteratur.
Månsson, A. (2013). Familjens inskolning i verksamheten - ett rum för möjligheter. I A. Harju
& I. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter (s. 79–93). Lund. Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2009). Play and Learning in Swedish Early Childhood Education. I I. Pramling Samuelsson & M. Fleer (Red.), Play and learning in early childhood settings: international perspectives (s. 135 - 154) Springer, Dordrecht.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220 - 234). Stockholm: Liber.
Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I., & Vallberg Roth, A. (2017). Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2008). Preschool–home cooperation in change. International Journal of Early Years Education, 16:(2), 151–161. doi: 10.1080/09669760802025165
SFS 1949:381. Föräldrabalken. Stockholm: Svensk författningssamling.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 november 2018 från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag2010800_sfs-2010-800#K8
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2010). Förskolan: arena för barns lärande. Stockholm: Liber.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Sammanfattning och slutsatser. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt (s. 6–13). Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskningsrapport 2015:5671.
Skolverket (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. (3. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018a). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018b). PM: barn och personal i förskolan i hösten 2017. Stockholm: Skolverket.
Hämtad 6 november 2018 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3949
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Stockholm: Liber.
Sveriges utbildningsradio. (2017). UR Samtiden- Förskolesummit 2017: Undervisning i förskola. Hämtad 6 november 2018 från: https://urskola.se/Produkter/202196-UR-SamtidenForskolesummit-2017-Undervisning-i-forskola?cmpid=del:cl:20181106:urskola
Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I A. Harju & I. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter (s. 25–37). Lund.
Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik, dokumentation och bedömning i förskola. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A-C., & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskolan - med koppling till ett samverkansprojekt. I S, Sheridan & P, Williams (Red.), Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt (s. 62–80). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 11 november 2018 från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Wallskog, C. (2011). Återerövra yrkesrollen: förskollärares särskilda ansvar. Stockholm:
Fortbildning.
Westberg, J. (2011). Förskolans historia. I Larsson, E. & Westberg, J. (Red.), Utbildningshistoria (s. 95–111). Lund. Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Öqvist, A., & Cervantes, S. (2018). Teaching in preschool: heads of preschools governance throughout the systematic quality work. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 4(1), 38–47. doi: 10.1080/20020317.2017.1419040
Bilaga 1 Information och Samtycke
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter vid Luleå Tekniska Universitet som nu läser sista terminen på förskollärarprogrammet och skriver vårt examensarbete. Studien handlar om att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar förskolans utbildnings- och undervisningsansvar. Det krävs därför inga förkunskaper utan vi är endast intresserade att ta del av era tankar och erfarenheter av förskolans fokus på lärande och undervisning. Vår förhoppning är att du tillsammans med tre till fyra andra vårdnadshavare vill diskutera detta i en fokusgruppdiskussion. Samtalet kommer att dokumenteras via ljudupptagning och träffen uppskattas ta ca 30–60 minuter. Det är endast vi som kommer att ta del av det inspelade materialet och det kommer raderas efter uppsatsens godkännande.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Alla personuppgifter och förskolans namn kommer att hanteras konfidentiellt och allt inspelat material förvaras oåtkomligt för obehöriga. Varken ni eller förskolan kommer i det färdiga arbetet att nämnas vid namn så identifiering blir möjlig.
Efter godkännande kommer examensarbetet vara publicerat och sökbart i Luleå Tekniska Universitets publikationsdatabas; http://ltu.diva-portal.org.
Det här informationsbrevet kommer att skrivas ut och tas med till intervjun för påskrift av samtycke.
Med vänliga hälsningar
Sofia Engvall och Sandra Harlin
Ort och Datum Signatur:
Vid frågor kontakta
Sofia Engvall: 076XXXXXXX eller xxxxxxx@student.ltu.se Sandra Harlin: 070XXXXXXX eller xxxxxxx@student.ltu.se
Bilaga 2 Frågor till fokusgruppsdiskussion
ERFARENHETER
Nyckelfråga:
Vad har ni för erfarenheter av förskolan?
Följdfrågor:
❖ Har ni själva gått i förskola?
❖ vad kan ni se för likheter/ skillnader?
FÖRVÄNTNINGAR
Nyckelfråga:
Vad har ni för förväntningar på förskolan?
Följdfrågor:
❖ Vad tycker ni är viktigast i förskolans verksamhet?
❖ Vad anser ni är förskolans uppdrag?
❖ Vad prioriterar ni i förskolan?
UTBILDNING
Nyckelfråga:
Vad tänker ni om utbildning i förskolan?
Följdfrågor:
❖ Vad tänker ni kring att förskolan är första steget i utbildningssystemet?
❖ Finns något särskilt ni anser ska ingå i förskolans utbildning?
UNDERVISNING
Nyckelfråga:
Vad tänker ni kring undervisning i förskolan?
Följdfrågor:
❖ Vad tänker ni om att förskollärare ska bedriva undervisning?
❖ Finns det något anser borde prioriteras eller undvikas?