Förslag till fortsatt forskning

Då vi i denna uppsats avgränsat oss till att undersöka hur socialtjänstens arbete ser ut med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning ser vi att det vore intressant att även undersöka socialtjänstens stöd med fokus på båda föräldrarna. Vi menar att det vore intressant att undersöka med fokus på familjen och dess sociala nätverk då vi tror att det har betydelse för hur arbetet utformas och uppfattas. Vi ser även att det är av relevans för socialtjänstens arbete att studier görs utifrån föräldrarnas perspektiv med avsikt att se till hur föräldrarna uppfattar det stöd som socialtjänsten erbjuder. Vi menar att studier utifrån föräldrarnas perspektiv är till fördel för både familjerna och de yrkesverksamma inom socialtjänsten. Att få ta del av föräldrarnas åsikter om stödet menar vi skulle kunna ge svar på de yrkesverksammas fråga, som också är uppsatsens titel: “Hur ska vi göra? Hur ska vi tänka?”.

39

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. &

Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. s. 10-19.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2007). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Bergmark, Å. (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Stockholm: Socialdepartementet.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P (red.).

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. s. 36-57.

Fahlgren, S. (1999). Det sociala livets drama och dess manus: Diskursanalys, kön och sociala avvikelser. Diss. Umeå: Umeå Universitet.

Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedt.

Grunewald, K. (2009). Från idiot till samhällsmedborgare: De utvecklingsstördas historia.

Stockholm: Gothia förlag AB.

Gundersen, A., Young, E. & Torgny P, K. (2013). Good enough care? A study of the difficulties Norwegian child welfare workers experience in working with mothers who have intellectual disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 15 (3), 282-297.

Gustavson, K-H. (2008). 23 000 barn har utvecklingsstörda föräldrar - inte 400 som man trott. Tillgänglig: http://www.aftonbladet.se/debatt/article11421588.ab [2015-05-18].

Hermerén, G. (2013). Utgångspunkter för etisk analys i socialt arbete. I Pettersson, U. (red.) Etik och socialtjänst: om förutsättningar för det sociala arbetets praktik. Malmö:

Gleerups Utbildning AB. s. 15-38.

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Ineland, J., Rehn , D. & Bäckman, K. (2013). Mellan lagbok och känsla. Socionomens forskningssupplement Nr 34, 38-47.

Jöreskog, K., & Starke, M. (2013). Professionals´ Perceptions of and Approach to Parents with Intellectual Disability: A Question of Knowledge? International Journal of Social Science Studies, 1(2), 20-30.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur AB.

Lindberg, L. (2006). Handikappolitikens utveckling - från institutioner till sektorsansvar. I Brusén, P. & Printz, A. (red.) Handikappolitiken i praktiken: om den nationella handlingsplanen. Stockholm: Gothia förlag AB. s.19-36.

Lindquist, B. Spädbarnsperioden. Nationalencyklopedin.

Tillgänglig:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sp%C3%A4db arnsperioden [2015-04-02].

Lundgren, M., Blom, B., Morén, S. & Perlinski, M. (2009). Från integrering till

specialisering: om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008. Socialvetenskaplig tidskrift, 1 (2), 162-183.

40 Lundström, T. (2013). Etik i den sociala barnavården. I Pettersson, U. (red.) Etik och

socialtjänst: om förutsättningar för det sociala arbetets praktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB. s. 47-62.

Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Mensas, L. (2014). Parenting Young Children – PYC: Rapport från tre års utvecklings- och implementeringsarbete. Borås: Högskolan, FoU Sjuhärad Välfärd.

Tillgänglig:http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/PYC/PYC-rapport_FoUS_140414.pdf [2015-05-25].

MINI-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. (2014). Stockholm: Pilgrim press.

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. 2., svenska utg. Stockholm: Natur &

Kultur AB.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Starke, M. (2011a). Supporting Families With Parents With Intellectual Disability: Views and Experiences of Professionals in the Field. Journal of Policy and Practice in

Intellectual Disabilities, 8(3), 163-171.

Starke, M. (2011b). Descriptions of children’s needs and parenthood among mothers with intellectual disability. Scandinavian Journal of Disability Research, 13(4), 283-298.

Socialstyrelsen (2005). Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn: vad finns det för kunskap? Stockholm: Socialstyrelsen.

Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10097/20 05-123-3_20051234.pdf [2015-05-25].

Socialstyrelsen (2007). Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Stockholm:

Elanders.

Socialstyrelsen (2008). Familjecentraler: Kartläggning och kunskapsöversikt. Västerås: Edita Västra Aros.

SOU 2000:22. Från politik till praktik: De svenska steriliseringslagarna 1935-1975.

Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

SOU 2008:131. Föräldrastöd: En vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

SOU 2009:36. Främja, Skydda, Övervaka: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Svensson, K. (2007). Normer, normalitet och normalisering. I Svensson, K. (red.) Normer och normalitet i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. s. 17-47.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Diss.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-05-25].

Växjö Kommun. (2012). Samverkan - Utveckling – Föräldraskap. Växjö: Region Kronoberg.

Tillgänglig:http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/Lokala%20_SUF _grupper/Vaxsjo/kunskapsoversikt_kronoberg.pdf [2015-05-25]

41 Weiber, I., Berglund, J., Tengland, P-A. & Eklund, M. (2011). Children born to women with

intellectual disabilities: 5-year incidence in a Swedish county. Journal of Intellectual Disability Research, 55 (11), 1178-1085.

Weiber, I., Tengland, P-A., Berglund, J. & Eklund, M. (2014). Social and Healthcare

Professional’s Experiences of Giving Support to Families Where the Mother Has an Intellectual Disability: Fokus on Childreb. Journal of Policy and Practice in

Intellectual Disabilities,11 (4), 293-301.

Wiklund, S. (2008). Individ- och familjeomsorgens barnavårdsarbete. I Bergmark, Å., Lundström, T., Minas, R. & Wiklund, S. Socialtjänsten i blickfånget: organisation, resurser och insatser. Stockholm: Natur och Kultur AB. s. 107-142.

Yin, R-K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB.

Östnäs, A. (2007). Norm och normalisering inom handikappvetenskap och handikappidrott. I Svensson, K. (red.) Normer och normalitet i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. s. 63-75.

42