6.2 Förslag till fortsatt forskning
För att kunna konstatera att det föreligger skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolags investeringsbedömning anser vi att man bör genomföra en kvantitativ studie då det skulle skapa större generaliseringsmöjligheter än vad som är fallet med vår undersökning. Denna möjlighet blir efter våra slutsatser större då vi kunnat konstatera vilka faktorer och på vilket sätt dessa påverkat investeringsbedömningen i sex individuella fall.
En annan tänkbar och intressant undersökning skulle vara att undersöka vilka konsekvenser de skillnader vi påvisat har i ett längre perspektiv. Hur samhällsnyttigt är det egentligen att en investering genomförs utan att vara lönsam? Detta är en intressant frågeställning dels då samhällsnyttiga fastighetsbolags funktion som hyresnormerande är på väg att avregleras samt då vilka politiska partier som finns representerade i ett kommunalt fastighetsbolags styrelse kan tänkas påverka hur de ställer sig till hur ett kommunalt fastighetsbolag bör bedrivas.
63
Referenslista
Alchian, AA. & Demsetz,. H. (1973). The Property Right Paradigm, The Journal of Economic History, 33 (1), s.16-27.
Arnander, C J (2007). Den professionella affärsplanen: begrepp, modeller och struktur för finansiering och tillväxt. 2., omarb. uppl. Stockholm: Thomson fakta
Austin, J. & Sirman, CF. (1981). Improving Real Estate Analysis, The Appraisal Journal, 49 (1), s. 85.
Baddeley, M C., (2006). “Behind the black box: a survey of real-world investment appraisal approaches”, Empirica, 33 (5), s. 329-350.
Beijrum, H. & Lundström, S. (1986). Fastighetsekonomi – Hyresfastigheter, VM Fastighetsekonomer AB, Stockholm.
Bekefi, T. & Epstein, MJ. (2008). Measuring and managing social and political risk, Strategic Finance, 89 (8) s. 33-42.
BFNAR. Standard from the Accounting Standards Board; 2000:2
Birchall, J. (2002). Mutual, Non-profit or public interest company? An evaluation of options for the ownership and control of water utilities, Annals of Public and Cooperative Economics, 73 (2), s. 181-.
Boverket (2008). A history of the Swedish system of non-profit municipal housing. 2008-11-04,http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2008/History_of_the_ Swe dish_system_of_non-profit_municipal_housing.pdf
Brealey RA., Cooper IA. & Habib MA. (1997). Investment appraisal in the public sector, Oxford Review of Economic Policy, 13 (4) s. 12-28
Broadbent, M & Cullen, J ,. (2003). Managing Financial Resources. 3. Uppl. Butterworth-Heinemann
64
Brorström, B., Falkman, P., Haglund, A. & Lagebro, A. (2000). Förutsättningar för kommunal redovisning och finansiell bedömning; En ideskrift om innebörden och
konsekvensen av kommunal särart, Rådet för kommunal redovisning, uppladdad oktober, 2000, från http://www.rkr.se/download.asp?27
Brorström, B., Haglund, A. & Solli, R. (2005). Förvaltningsekonomi: en bok med fokus på organisation, styrning och redovisning i kommuner och landsting. 2., [rev. och omarb.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Brueggeman, W B & Fisher, J D (2007). Real estate finance and investments. 13 ed. Boston:
McGraw-Hill Irwin
Brunninge, O. (2009). Using history in organizations, How managers make purposeful
reference to history in strategy processes, Journal of Organizational Change Management, 22 (1), s. 8-26.
Choobineh, F. & Behrens, A. (1992). Use of Intervals and Possibility Distributions in Economic Analysis, Journal of the Operational Research Society, 43 (9), s. 907-918.
Christoffersen, H., Paldam, M. & Wurtz, AH. (2007). Public versus private production and economies of scale, Public Choice, 130 (3), s. 311-328.
Collin SO., Tagesson T., Andersson A., Cato J. & Hansson K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and
institutional theory as competitive or concurrent theory, Critical Perspectives on Accounting, 20 (2), s. 141-174.
DiMaggio PJ, & Powell WW. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields, American Sociological Association, 48 (2), s.147-160.
Furubotn, G. E., & Pejovich, S. (1972). Property rights and economic theory: a survey of recent literature, Journal of Economic Literature, 10 (4), s. 1137-1162.
Gurnani, C. (1984). Capital Budgeting: Theory and Practice, The Engineering Economist, 30 (1), s. 19-46.
65
Hancher, L. (2007). Utkast till meddelande om klagomål,
http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hgfdata/2007/09/article/article20070919_101 733033/Leigh_Hancher_meddelande_om_klagomal.pdf (2009-02-13. kl 11.34)
Hansmann, H. (1996). The ownership of enterprise. Cambridge, Mass.: The Belknap Press of Harvard University Press
Investopedias hemsida: http://www.investopedia.com/terms/d/dcf.asp (2009-03-07. kl 14.20)
Jackson, S. (2007). Market share is not enough: why strategic market positioning works, Journal of Business Strategy, 28, (1), s. 18-25.
Jacobsen, DI. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Jensen, MC. & Meckling, MH. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economic, 3 (4) s. 305-360.
Jorgenson, DW. (1963). Capital theory and investment behavior, The American Economic Review 53 (2) s. 247-259
Kierulff, H. (2008). MIRR: A better measure. Business Horizons, 51 (4), 321-329.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kydland, FE. & Prescott, EC. (1977). Rules Rather than Discretion: The Inconsistency of Optimal Plans, The Journal of Political Economy, 85 (3), s. 473-492.
Lane, J. (1993). The Public sector, Sage, London
Lefley, F. (1997). Approaches to risk and uncertainty in the appraisal of new technology capital projects, International Journal of Production Economics, 53 (1), s. 21-33.
Lefley, F. & Morgan, M. (1998). A new pragmatic Approach to capital investment appraisal, International Journal of Production Economics, 55 (3) s. 321-341
66
Ljung, B. & Högberg, O. (1996). Investeringsbedömning: en introduktion. 2. uppl. Malmö:
Liber-Hermod
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling
Lohmann, J R. & Baksh, S N. (1994). The IRR, NPV, and payback period and their relative performance in common capital budgeting decision procedures for dealing with risk, The Engineering Economist, 39 (1), s. 17-48.
Porter, M., (1996). What is strategy?, Harvard Business Review, 74 (6) s. 61-79.
Sandahl, G., & Sjögren, S. (2002). Capital budgeting methods among Sweden's largest groups of companies. The state of the art and a comparison with earlier studies, International Journal of Production Economics, 84 (1), s. 51-69.
Sandahl, G. & Sjögren, S. (red.) (2005). Investeringsbeslut: en spegling av teori och praxis.
Göteborg: BAS
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2003). Research methods for business students. 3.
ed. Harlow: Financial Times/Prentice Hall
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2007). Research methods for business students. 4.
ed. Harlow: Financial Times/Prentice Hall
SFS 2002:102 lag om allmännyttiga bostadsföretag
SFS (2002:664) förordning om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boende
SRL, JB (12:55)
Statistiska centralbyråns hemsida:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BO0801_2008A01_BR_BO01BR0801.pdf (2009-02-07. kl 13.26)
Tell, B. (1978). Investeringskalkylering i praktiken. EFI, Studentlitteratur: Lund
67
Turner, B. (1997). Municipal housing companies in Sweden: On or off the market?, Housing Studies 12 (4) s. 477 – 488
Yard, S. (1987). Kalkyllogik och kalkylkrav. Lund: Studentlitteratur
Yard, S. (2001). Kalkyler för investeringar och verksamheter. 2., [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Zimmerman, J. (1977). The Municipal accounting Maze: An analysis of political incentives, Journal of accounting research, 15, s. 107-144.
68
b) Antal förvaltande bostadslägenheter på aktuell marknad om flera finns 3. Vilken roll har du i en investeringsbedömning?
4. Vad innebär investeringsbedömning för Er?
5. Av vilken anledning beslutade Ni er för att genomföra investeringen?
a) Utförs investeringsbedömningen på ett speciellt sätt när investeringen görs av en viss typ av anledning?
6. Har Ni något uttalat angreppssätt eller strategi under en investeringsbedömning?
a) Om ja, följs den i verkligheten?
b) Om ja, hur går den till?
c) Om nej, varför inte?
7. På vilken hierarkisk nivå i företaget togs det slutgiltiga investeringsbeslutet?
8. Anser Ni att ni påverkades av rådande lagstiftning under investeringsbedömningen?
a) Om ja, på vilket sätt?
9. Använde Ni er av någon kalkylmetod under investeringsbedömningen?
a) Om ja, vilken eller vilka?
b) Om nej, varför inte?
10. Använder Ni alltid samma kalkylmetod?
a) Om ja, varför?
b) Om nej, vad avgör varför ni väljer en speciell kalkylmetod?
11. Använder Ni kalkylränta i er investeringskalkyl?
a) Om ja, på vilka grunder sätts kalkylräntan?
b) Varför sätts kalkylräntan på det sättet?
12. Hur ser Ni på risk i och med en investering?
a) Om ja, tas risken upp i någon form i kalkylen?
b) Om ja, hur tas risk upp i kalkylen?
c) Om ja, varför tas risk upp i kalkylen?