Det framkom i studien att informanterna hade upplevelser av att hederskulturen och dess patriarkala strukturer kunde påverka flickors deltagande i sociala aktiviteter. Därmed kunde hederskulturen även begränsa den fysiska aktiviteten bland flickor. Ett förslag till fortsatt forskning kring detta ämne vore därför att studera skolsköterskans upplevelser av fysisk aktivitet bland flyktingbarnen ur ett genusperspektiv. Denna forskning vore bra för att få en vägledning i om skolsköterskan behöver implanteras ett genusperspektiv i det hälsofrämjande arbetet som vidrör barnens fysiska aktivitet.
Informanterna i studien uppgav att de hade en bristande kompetens inom psykisk ohälsa. Ur en kliniskt implikatorisk syvinkel vore det därför vara en fördel att studera skolsköterskans upplevelser av att bemöta psykisk ohälsa bland flyktingbarn för att kartlägga eventuella brister och förbättringsområden kring ämnet.
Detta skulle kunna ligga till grund för förbättringsområden av verksamheten som skulle kunna handla om kompetenshöjande utbildning inom något specifikt område gällande ämnet psykisk ohälsa.
Det framkom även i studien att det fanns skillnader mellan de olika kommunerna kring hur samarbetarbetet mellan skolsköterska och skolläkare såg ut gällande de administrativa förberedelserna inför de kompletterande vaccinationerna.
Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning skulle därför kunna vara att jämföra skolsköterskans upplevelser av det administrativa arbetet mellan olika kommuner för att se om det finns skillnader beroende på hur samarbetet ser ut gällande förberedelserna för kompletterande vaccinationer.
Det framkom i studien att informanterna upplevde att många ensamkommande flyktingbarn hade svårt med tillit till både till skolsköterskan men också till tolkar i samband med hälsosamtalen. Detta upplevde informanterna var en faktor som försvårade arbetet med dessa barn. Fortsatt forskning kring de ensamkommande flyktingbarnens perspektiv på upplevelserna av tolksamtal under hälsosamtalen vore därför ett vidgande perspektiv på frågan. Genom att studera de ensamkommande flyktingbarnens upplevelser av tolksamtalen skulle man därmed få information om olika faktorer som möjligen kan förbättras inom området. Genom att ta reda på eventuella förbistringar inom området skulle förbättringsområden kanske uppdagas vilket i sin förlängning kanske skulle leda till att kvaliteten på tolksamtalen skulle kunna bli bättre.
Referenser
Alvéhus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber
Amnesty. (2016). Hedersmord. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.slideshare.net/AmnestySverige/hedersmord
BUP. (2014). Depression och nedstämdhet. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Depression-och-nedstamdhet1/
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur: Stockholm
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing 62 (1):107-115.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Allmänt hälsotillstånd. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/fysisk-halsa/allmant-halsotillstand/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Flera insatser kan förebygga självmord. Hämtad 2017-11-08 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/flera-insatser-kan-forebygga-sjalvmord/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Fysisk inaktivitet - ett skadligt beteende
Hämtad 2017-10-12 från
Folkhälsomyndigheten. (2016). HSLF-FS 2016:51 Föreskrifter om vaccination av barn. Hämtad 2017-10-10 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/foreskrifter-och-allmanna-rad/hslf-fs-201651/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Komplettering av vaccinationer. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vaccinationsprogram/komplettering-av-vaccinationer/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Verksamhetsbidrag för psykisk ohälsa hos barn i migration. Hämtad 2017-11-08 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-
och-press/nyhetsarkiv/2017/september/verksamhetsbidrag-for-psykisk-halsa-hos-barn-i-migration/
Folkhälsomyndigheten. (2017) Ängslan, oro eller ångest. Hämtad 2017-10-12 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/
Graneheim, UH., & Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness Nurse Education Today, 2004; 24: 105-112.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2015). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur AB:Lund
Havik, T., Bru, E., & Ertesvåg, SK. (2014). Parental Perspectives of the Role of School Factors in School Refusal i Emo-tional & Behavioural Difficulties 19 (2) s.131-153. Doi 10.1080/13632752.2013.816199
Hepstinstall, E., Sethna, V., & Taylor, E. (2015). PTSD and depression in refugee children. Assosiations with pre-migration trauma and post-migration stress, 13:373-380. Doi 10.1007/s00787-004-0422-y
Hertz, S. (2011). Barn och ungdoms-psykiatri – nya perspektiv och oanade möjligheter. Studentlitteratur AB:Lund
Hollander, AC., Bruce, D., Burström, B., & Ekblad., S. (2011). Gender-related mental health differences between refugees and non-refugee immigrants- a cross- sectional register-based study, 2011;11:180. Doi 10.1186/1471-2458-11-180
Høie, M., Haraldstad, K., Rohde, G., Fegran, L., Westergren, T., Helseth, S., Slettebø, Å., & Johannessen, B. (2017). How school nurses experience and understand
everyday pain among adolescents. 16:(53) 1-8. Doi DOI 10.1186/s12912-017-0247-x
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studenslitteratur AB: Lund
Leininger MM, McFarland MR. Culture care diversity and universality : a worldwide nursing theory. 2nd ed. London: Jones and Bartlett; 2006.
Lereya, S-T., Copeland, W-E., Costello, E-J., & Dieter Wolke (2015). Adult mental health consequences of peer bullying and maltreatment in childhood: two cohorts in two countries 2(6): 524-531. Doi 10.1016/S2215-0366(15)00165-0
Länsstyrelsen i Västergötland. (2009). Stress och trauma: En undersökning av
förekomsten av PTSD hos personer utsatta för hedersrelaterat våld. Hämtad 2017-10-18 från
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2
009/2009_20.pdf
Länsstyrelsen i Östergötland. (2017). Konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtad 2017-10-12 från
http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/konsekvenser-av-att-utsattas-for-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
Läkare utan gränser. (2016). Sjukhusattacker. Hämtad 2017-09-04 från
Measham, T., Guzder, J., Rousseau, C., Pacione, L., Blais-McPherson, M., & Nadeau, L. (2014). Refugee children and their families: supporting psychological wellbeing and positive adaption following migration, Current problems in pediatric and adolescent health care 44(7): 208-215. Doi 10.1016/j.cppeds.2014.03.005
Mendonca, L., Minchella, L., Selser, K., Soria, S., Teskey, C., Wattigny, C., & Butler, S. (2009). Immigrant and refugee youth challenges and opportunities for the school nurse, 24(6): 250-252. Doi 10:1177/1942602x09348379
Migrationsverket. (2017). Asylregler. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html
Migrationsverket. (2017). Migrationsverket - Mitt i världen 2016. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2016.html
Mirsch, H. (2012). Tema Psykosomatik. Kan man skilja på kropp och själ? Vårdfokus, 12. Hämtad 2017-10-12 från
https://www.vardfokus.se/tidningen/2012/nr-12-2012-12/tema-psykosomatik.-kan-man-skilja-pa-kropp-och-sjal/
Olsson, H., & Sörensen. S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber
Polit, DF., & Beck, CT. (2001). Essentials of nursing research: Appraising evidence for nursing practice. Lippincott Williams and Wilkins: Philadelphia
Regeringskansliet. (2017). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Svensk författningssamling 1982:763. Hämtad 2017-10-17 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Regeringskansliet. (2017). Regeringens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/regeringens-arbete-Regeringskansliet. (2017). Skollag. Hämtad 2017-11-09 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Regeringskansliet. (2017). Syrien. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/mellanostern-och-nordafrika/syrien/
Regeringskansliet. (2015). Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet. Hämtad 2017-10-12 från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2011/05/sou-201148/
Riggs, E., Rajan, S., Casey, S., & Kilpatrick, N. (2016). Refugee child oral health. Oral diseases 23(3): 292-299. Doi 10:1111/odi.12530’
Riksföreningen för skolsköterskor. (2013). Kompetensbeskrivning. Hämtad 2017-11-09 från http://www.skolskoterskor.se/wp/?page_id=6173
Rikshandboken-bhv. (2013). Hälsoundersökning av nyanlända flyktingbarn. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.rikshandboken-bhv.se/Arkiv/Asylsokande-flyktingar/Halsoundersokning-av-nyanlanda-flyktingbarn/
Rikshandboken-bhv. (2017). Tolk. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barnhalsovard-for-barn-som-migrerat-fran-andra-/Tolk/
Rousseau, C., & Guzder, J. (2008). School-based prevention programs for refugee children 17(3): 533-549. Doi 10.1016/j.chc.2008.02.002.
Socialstyrelsen. (2015). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2017-09-12 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
Skolverket. (2016). Frånvaro och avhopp. Hämtad 2017-10-12 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/franvaro-och-avhopp-1.205269
Socialstyrelsen. (2017). Barn som bevittnar våld i nära relationer. Hämtad 2017-09-04 från http://www.socialstyrelsen.se/valdsochbrottsrelateradefragor/barnsombevittnarvald
Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Hämtad 2017-11-09 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11
Socialtjänsten. (2016). Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-10-13
Socialstyrelsen. (2017). Ordlista till metodguiden för socialt arbete. Hämtad 2017-11-13 från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista#snedvridning
Socialstyrelsen. (2017). Posttraumatiskt stressyndrom. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/posttraumatisk
tstressyndrom-f4
Socialstyrelsen. (2017). Vilken vård ska ett landsting erbjuda asylsökande och papperslösa?. Hämtad 2017-09-04 från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-4
Socialstyrelsen. (2014). Vänd dem inte ryggen - utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Hämtad 2017-09-04 från
Socialtjänsten. (2014). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Hämtad 2017-09-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnf arilla
Söderbäck, M. (2014). Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber
Ungdomsmottagningen. (2017). Youmo. Hämtad 2017-10-12 från
http://www.umo.se/Om-Umo/UMO-info/UMO-info-december/Youmo/
Unicef. (2017). Barnäktenskap. Hämtad 2017-09-04 från https://unicef.se/fakta/barnaktenskap
Unicef. (2017). Barn på flykt i Sverige. Hämtad 2017-09-04 från
https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige
Unicef. (2017). Kvinnlig könsstympning. Hämtad 2017-09-04 från
https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning
Unicef. (2017). Vaccinationer. Hämtad 2017-09-04 från