6. Slutdiskussion, slutsats och förslag till fortsatt forskning
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Denna studie undersöker revisorns identifiering med såväl klienten som professionen och vilken påverkan denna identifiering har på valet av strategi vid förhandlingar med klienten.
Förhandlingsprocessen, som vi beskrivit i tidigare kapitel, är komplex och ett allt vanligare inslag i revisorers yrke. Vi tror att det finns många olika faktorer som påverkar förhandlingsprocessens utfall. Vår studie utgår ifrån identifiering med klienten samt professionen och valet av strategi torde vara den mest avgörande faktorn för vilket resultat som erhålls men det vore vidare intressant att mer djupgående studera vilka omständigheter som påverkar revisorns identifiering med klienten
55 respektive professionen. Enligt Öhman (2007) är en orsak till klientidentifiering följden av det faktum att det är klienten som tillhandahåller betalningen för revisorns utförda arbete. Det vore därför intressant att mer djupgående studera denna påverkan, exempelvis genom att granska valet av strategi i förhållande till revisorns arvode.
Då vi är medvetna om att det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat så föreslår vi att framtida forskare utför liknande studier under mer kontrollerade former för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att
komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Genom att använda sig utav en kvalitativ metod som komplement ger det utrymme för revisorerna att delge egna tankar men även för forskarna att ge svar på eventuella frågetecken som kan uppstå från respondenternas sida vilket vi tror hade minskat en potentiell skevhet i de svar vi erhållit i den studie vi själva har genomfört. Vidare föreslår vi att liknande studier genomförs med noggrannhet och tydlighet särskilt vad gäller påståenden eller frågor kring förhandlingsstrategier.
56
Källförteckning
Alvesson, M. (2000). Social identity and the problem of loyalty in knowledge-intensive companies.
The Journal of Management Studies, 37(8), pp. 1101–1124.
Aranya, N., J. Pollock and J. Amernic (1981). An Examination of Professional Commitment in Accounting. Accounting, Organizations and Society 6(4) pp. 271-280.
Ashforth, B.E., Harrison, S.H., & Corley, K.G. (2008) Identification in Organisations:
An Examination of four Fundamental Questions. Journal of Management, 34(3), pp.325–374.
Ashforth, B. E., & Johnson, S. A. (2001). Which hat to wear? The relative salience of multiple identities in organizational contexts. In M. A. Hogg & D. J. Terry (Eds.), Social identity processes in organizational contexts, pp. 31–48. Philadelphia: Psychology Press.
Ashforth, B.E., Mael, F. (1989) Social Identity Theory and the Organization.
The Academy of Management Review, 14(1), pp.20-39.
Bauer, T. (2015) The effects of client identity strength and professional identity salience on auditor judgments. The accounting review. 90(1) pp. 95-114.
Beattie, V., Fearnley, S., & Brant, R. (2004). A grounded theory Model of Auditor-Client negotiations. International journal of Auditing. 8(1) pp. 1-19.
Beattie, V., Brandt, R., & Fearnley, S. (1999). Perceptions of auditor independence: U.K. evidence.
Journal of International, Auditing and Taxation. 8(1) pp. 67-107.
Ball, F., Tyler, J. & Wells, P. (2015) Is Audit quality impacted by auditor relationships?. Journal of Contemporary Accounting and Economics. 11, pp.166-181.
Bamber, E.M., Iyer, V.M. (2007). Auditors Identification with Their Clients and Its Effect on Auditors’ Objectivity. Auditing: A Journal Of Practice & Theory, 26(2), pp.1-24.
57 Bame-Aldred, C.H., Kida, T. (2007). A comparison of auditor and client initial negotiation
positions and tactics. Accounting, Organizations and Society. 32(6), pp.497–511.
Bazerman, M.H., Loewenstein, G., Moore, D. (1997). The impossibility of auditor independence.
Sloan Management Review, 38(4), pp.89-94.
Bazerman. M.H., Kochan. T.A., (1986) Macro determinants of the Study of negotiation i
Oorganizations. Research in negotiation in Organizations. Vol. 1. Greenwich, Conn,: JAI Press
Brewer, M. B. (1999). The psychology of prejudice: Ingroup love or outgroup hate?
Journal of Social Issues, 55 (3), pp. 429–444.
Bryman, A., Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm:
Liber.
Bryman, A., Bell. E. (2011). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Carey, P., Simnett, R. (2006). Audit Partner Tenure and Audit Quality.
Journal of The Accounting Review, 81(3), pp.653-676.
Chi, W., Douthett, E. & Lisic, L., (2012). Client importance and audit partner independence.
Journal of Accounting and Public Policy. 31(3) pp. 320-336.
Conger, J.A., Kanungo, R.N., & Menon, S.T. (2000). Charismatic leadership and follower effects.
Journal of Organizational Behavior, 21(7), pp.747-767.
De Vaux. R., Velleman. P., Bock., D (2012) Stats- Modeling the World. Pearson Education, London.
Dick, van. R. (2001). Identification in organizational contexts: linking theory and research from social and organizational psychology. International Journal of Management Reviews, 3(4), pp.
265–283.
58 FAR:s samlingsvolym del II., 2004, Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet. Stockholm: FAR Förlag.
FAR (2012) FARS rekommendationer i etikfrågor. EtikR 1 Yrkesetiska regler. Tillgäng på:
https://www.far.se/PageFiles/7025/ETIKR01_JAN_2012.PDF
FAR (2013) Roller revisor, hämtad från: http://www.far.se/Branschen/Roller/Revisor/, den 13-11-2015.
Forehand, M., Deshpande, R., A. Reed. (2002). Identity salience and the influence of diffrential activation of the social self-schema on advertising response. Journal of Applied Psychology 87(6), pp.1068-1099.
Francis, J.R. (2011) A Framework for understanding and researching Audit Quality, Auditing: A Journal of practice and theory, 30(2), pp.125-152.
Gibbins. M., Salterio. S., Webb. A., (2001) Evidence About Auditor–Client Management Negotiation Concerning Client’s Financial Reporting Journal of Accounting Research, 39(3), pp.535-565.
Gibbins, M., McCracken, S. & Salterio, S. (2010). The auditors strategy selection for negotiation with management: Flexibility of initial accounting position and nature of the relationship. Accounting, Organizations and Society, 35(6), pp.579-595.
Hakim, C. (2000). Research Design: Successful Designs for Social and Economic Research, 2 ed.
London: Routledge.
Haslam, S. A., Ellemers. N., (2005). Social identity in industrial and organizational psychology:
Concepts, controversies and contributions. In International Review of Industrial and Organizational Psychology, edited by Hodgkinson, G. P., and J. K. Ford, 39–118. Chichester, U.K.: John Wiley &
Sons, Ltd.
Hatfield, R. C., Agoglia, C. P., & Sanchez, M. H. (2008). Client characteristics and the negotiation tactics of auditors: Implications for financial reporting. Journal of Accounting Research, 46(5), pp.1183-1207.
59 Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
Hultén, P., Hultman, J., Eriksson, L-T. (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber.
Johnson, E., Khurana, I. K., & Reynolds, J. K. (2002). Audit-firm tenure and the quality of financial reports. Contemporary Accounting Research 19(4) pp. 637-660.
Kleinman, G. och Palmon, D. (2000). An negociation-oriented model of Auditor Client relationships. Group Decision and Negotiation, 9(1), pp. 17-45
Knippenberg, van. B., De Cremer, D., Hogg, M.A. & van Knippenberg, D. (2004). Leadership, self, and identity: A review and research agenda. The Leadership Quarterly, 15 (6) pp 825-856.
Kramer, R.M., Pommerenke.P., Newton. E. (1993) The Social Context of Negotiation: Effects of Social Identity and Interpersonal Accountability on Negotiator Decision Making. The Journal of Conflict Resolution. 37(4), pp.633-654.
LeBouef, R.A., Shafir, E., Bayukc, J. (2010). The conflicting choices of alternating selves . Organizational Beahvior and Human Decision Processes 111(1), pp. 48-61.
Lembke, S. and Wilson, M. G. (1998), “Putting the ‘team’ into teamwork: Alternative theoretical contributions for contemporary management practice,” Human Relations,
51(7): 927-44
Li, C (2010) Does client importance affect auditor Independence at the office level? Empirical evidence from goind-concerne opinons. Contemporary Accounting Research. 26(1) pp. 201-230
Nur Barizah, A.B., Abdul Rahim, A.R. & Hafiz Majdi, A.R. (2005) Factors influencing auditor independence: Malaysian loan officers´ perceptions. Managerial Auditing Journal. 20(8), pp.804-822.
60 Perdue, C. W., J. F. Dovidio, M. B. Gurtman., R. B. Tyler. (1990). Us and them: Social
categorization and the process of intergroup bias. Journal of Personality and Social Psychology 59(3), pp.475–486.
Perreault, S., Kida, T. (2011) The relative effectiveness of persuasion tactics in auditor-client negotiations. Accounting, Organizations and Society. 36(8), pp.534-547.
Pruitt. D., Carnavale. P. (1993) Negotiation in Social Conflict. Buckingham. England. Open university Press
Revisorslag (2001:883) Tillgänglig på: https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010883.htm
Ronen, J. (2010) Corporate Audits and How to Fix Them. The Journal of Economic Perspectives.
24(2), pp.189-210.
Saunders, M; Lewis, P; Thornhill, A (2009). Research methods for business students 5th ed..
Harlow, England: Pearson education.
Scott, C R., Corman, S R., Cheney, G. (1998). Development of a Structurational Model of Identification in the Organization. Communication Theory 8(39) pp. 298-336
Seyranian, V., Bligh, M.C. (2008). Presidential charismatic leadership: Exploring the rhetoric of social change. The Leadership Quarterly, 19(1), pp. 54-76.
SFS 2001:883. Revisorslag. Stockholm: Justitiedepartementet L1.
Sikka, P., (2009) Financial crisis and the silence of the auditors. Accounting, Organizations and Society. 34(6–7), pp.868–873.
Simnett, R. & Carey, P., (2006). Audit partner tenure and Audit quality. The Accounting review.
81(3) pp. 653-676.
61 Statistik, auktoriserade och godkända revisorer. Hämtad från:
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/statistik/lopande/2015/statistik_1509 01.pdf, den 23-11-2015
Stefaniak, C. & Cornell, R. (2011). Practitioner Summary - Social Identification and Differences in External and Internal Auditor Objectivity. Current Issues in Auditing, 5(2), pp.9-14.
Suddaby, R., Y. Gendron., H. Lam. (2009) The organizational context of professionalism in accounting. Accounting, Organizations and Society 34 (3-4), pp.409–427.
Svanberg, J., Öhman.P., (2014) Auditors´ identification with their clients: Effects on audit quality.
The Brittish Accounting review. 46(3), pp. 215-322.
Thompson, L., Hastie, R (1990) Judgment tasks and biases in negotiation. In B.H, Bazerman, &
R.J, Lewicki. (Eds) Research in negotiation in organizations. Vol.2 pp. 31-54. Greenwich, CT: JAI Press.
Trotman. K., Wright. A., Wright. S. (2005) Auditor Negotiations: An examination of the efficacy of Intervention methods. The accounting review. 80(1), pp.349-367
Warren, D.E., Alzola, M., (2008) Ensuring independent auditors: Increasing the saliency of the professional identity Group decision and negotiation. 18(1), pp.41-56.
Wild, C.J., Seber, A.F. (1999) Chance Encounters: A first course in Data analysis and Inference.
New York: Wiley.
Yin, R. (2011) Qualitative research from start to finish, 1ed. New York: The Guilford Press.
Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: Tankemönster, förväntningsgap och dilemman, Mittuniversitetet: Sundsvall.
62
Appendix 1
Sammanställning av samtliga enkäter
Manipulation av Klientidentifikationen
Svag Klientidentifikation
Stark Klientidentifikation
63 Frågor avsedda att ytterligare förstärka manipulationen av klientidentifikationen
1. Tänk dig att du reviderat Manguide ett år och lärt känna bolaget. Skulle du kunna tänka dig att säga
”vi” istället för ”de” när du talar om Manguide?
2. Antag att du reviderat Manguide ett år och lärt känna bolaget. I vilken mån skulle du kunna känna att ManGuides framgångar är dina framgångar?
3. Förutsätt att du reviderat ManGuide under en betydande tid, hur sannolikt är det att det känns som en personlig komplimang när någon berömmer ManGuide?
4. Förutsätt att du reviderat ManGuide under en betydande tid, hur sannolikt är det att det känns som en personlig förolämpning när någon kritiserar ManGuide?
5. Tänk dig att du reviderat Manguide ett år och lärt känna bolaget. Hur intresserad är du av vad andra tycker om företaget?
Manipulation av Professionsidentiteten
Ej framträdande Professionsidentitet
64 Framträdande Professionsidentitet
Undersökningens huvuduppgift (Gemensamt för samtliga respondenter)
Case
Under årets revision har tyvärr en tvist uppstått mellan dig och ledningen för ManGuide AB. Klientens ekonomichef, som också tidigare varit partner vid revisionsbyrån du arbetar för, vill visa en
nettovinstpå 11.200.000 kr vilket är en förbättring med 900.000 kr (en ökning med 8,75 procent), jämfört med föregående år. Du menar dock att nettoresultatet överskattats med cirka 1.800.000 kr (dvs det bör justeras till 9.400.000). Av dessa 1,8 miljoner kr kan 850,000 kr tillskrivas uppenbara misstag som klientens redovisningpersonal begått, och som måste justeras för att de finansiella rapporterna ska vara i enighet med god redovisningssed. Resterande 950.000 kr består av uppskattade skillnader mellan Dig och ManGuide ABs ekonomichef gällande hur summan av ersättning för osäkra fordringar, lagernedskrivningar samt aktivering av räntekostnader bör redovisas. Var och en av dessa belopp är föremål för professionell bedömning och vare sig
professionella riktlinjer eller ditt företags arbetsstandarder erbjuder någon definitiv lösning. Du står alltför inför en situation där förhandling
kommer att krävas med ekonomichefen vid ManGuide AB.
Utifrån föregående case, vänligen bedöm sannolikheten i att du antar respektive förhandlingsstrategi
65 vid en liknande konflikt i ditt arbete. Vi inser naturligtvis att Du normalt skulle behöva mycket mer information för att kunna ta ställning i en verklig situation i likhet med denna, men vi ber Dig att svara så ärligt som möjligt utefter Din uppfattning om situationen. Detta görs genom att välja den knapp mellan "Skulle med stor sannolikhet använda" till "Högst osannolikt att jag skulle använda" som Du anser representerar sannolikheten i att Du skulle tillämpa respektive strategi.
Påståenden
1. Jag skulle försöka tillfredsställa klientensförväntningar.
×
2. Jag skulle försöka kompromissa genom att ”ge och
ta”.
×
3. Jag skulle argumentera för att mina kunskaper i egenskap av revisor gör mig kvalificerad att avgöra
hur redovisningen bör utformas.
×
4. Jag skulle argumentera med klienten för att visa
dem fördelarna med min position.
×
5. Jag skulle försöka hitta något mellanting mellan
min och klientens ståndpunkt för att lösa problemet.
×
6. Jag skulle använda mitt inflytande som revisor för
att få min ståndpunkt accepterad av klienten.
×
7. Jag skulle lyfta fram min kompetens inom redovisning för att påverka upplösningen till min
fördel.
×
8.Jag skulle ge med mig till klientens lösning.
×
9. Jag skulle försöka tillgodose klientens behov.
×
10. Jag skulle ge mitt medgivande till klientens förslag
angående redovisningen.
×
11. Jag skulle försöka möta klienten "halvvägs".
×
12. Jag skulle förhandla med klienten för att nå en
kompromiss.
×
13. Jag skulle försöka tona ner skillnaderna med ledningen för att nå en kompromiss.
×
14. Jag skulle stå fast vid min ursprungliga
ståndpunkt.
×
15. Jag skulle lita på klientens bedömning.
×
66
Kontroll av manipulationen av klientidentifieringen med IOS - skala
Kontroll av manipulation av professionsidentiteten
67 Demografiska frågor