Förslag till fortsatt forskning

Utifrån materialet som kommit fram i denna förstudie har idéer till framtida forskning framkommit. Det första förslaget som tas upp är samverkan mellan kommun och fjärrvärmebolag och vilka vinster som finns med att samarbeta. De två följande förslagen tar båda sin utgångspunkt i småhusområden och risken för bristande lönsamhet. Det sista

förslaget bygger en aspekt på nyexploatering som inte kommit upp i detta projekt, nämligen nyexploatering av områden med industri eller handel.

Samverkan mellan fjärrvärmebolag och kommuner

Som presenterades i kapitel 6.1 fanns det i alla studerade kommunerna någon typ av dialog mellan fjärrvärmebolag och kommun. Kommunikationen verkade dock vara både sporadisk och sparsam. Detta tillsammans med den i princip obefintliga dialogen inom ramen för fysisk planering leder till nya frågeställningar om vad ett förbättrat samarbete skulle kunna leda till. Det finns idag ett antal exempel där fjärrvärmebolag och kommun har en bred samverkan, från fjärrvärmeetablering i nya områden till hantering av delar av kommunala ansvarsområden i form av avfallshantering och rötning av avloppsslam till biogas.

Utifrån vetskapen om att samarbete mellan fjärrvärmebolag och kommun varierar från sporadiska och informella personliga kontakter till bred samverkan i många frågor uppkommer frågan: hur mycket kan man vinna på samarbete? Är samverkan mellan kommun och fjärrvärmebolag något som borde vara en självklarhet? Varför?. Denna typ av frågor skulle vara lämpliga att studera i ett djupare forskningsprojekt.

Projektet skulle kunna ta upp frågor som:

 Vilken typ av samarbeten mellan fjärrvärmebolag finns det? o Vilka hinder och drivkrafter för samarbete finns?

o Hur mycket påverkas samarbetet av bolagens ägandeform?

 Vad leder samarbetena till i praktiken: bättre lönsamhet, högre anslutningsgrad av fjärrvärme eller bättre miljöprestanda för fjärrvärmen?

o Kan man se en koppling mellan samverkansform och samarbetets effekter?  Vad kan man lära sig från de samarbeten som finns för att i framtiden kunna ha ett

bättre samarbete mellan fjärrvärmebolag och kommuner och för att göra mer och bättre affärer?

Lönsamhet för fjärrvärme till småhus

Denna förstudie har också berört småhusområden som problematiska ur lönsamhetssynpunkt: småhusområden anses vara olönsamma. En av anledningarna till att områdena blir olönsamma är låg värmetäthet. Detta i sin tur kan bero på flera orsaker, exempelvis energieffektiva hus eller att husen är utbredda på ett stort område. Med hjälp av framsynt planering och rätt beslutsunderlag skulle kanske fler nya småhusområden kunna anslutas till fjärrvärme. Ett nytt forskningsprojekt skulle kunna handla om att vidareutveckla de kalkylverktyg som redan används av fjärrvärmebranschen idag. Verktygen skulle kunna utvecklas så att man i samarbete med kommunens fysiska planering kan simulera kostnader och miljöpåverkan från energianvändningen i nya områden. Med hjälp av sådana simuleringar skulle man kunna visa på hur olika bebyggelsestruktur påverkar förutsättningarna för fjärrvärme.

Småhuskundernas val

Att anslutning av småhusområden inte anses lönsamma beror inte bara på värmetäthet utan också på anslutningsgrad. En fråga som skulle kunna studeras vidare är: hur ska fjärrvärmebolagen kunna öka anslutningsgraden för småhus?

Frågor ett sådant projekt kunde ta upp är exempelvis:

 Vilka tjänster vill framtidens kunder ha? Miljövänlig värme? Kyla?  Vad är det som gör att småhusägare tvekar inför en fjärrvärmeanslutning?

o Hur ska fjärrvärmebolagen närma sig kunderna?

o Hur ska fjärrvärmebolagen behålla/bygga upp trovärdighet?

 Vilka andra strukturella hinder mot fjärrvärme finns och hur ska branschen hantera dessa? (Ett sådan exempel är standardlösningar med värmepump).

Nyexploatering av områden med industri eller handel

Något som inte kommit upp i intervjuerna i denna studie är nyexploatering av områden med industri eller handel. Både industri och handel har helt andra behov än bostäder, ett exempel kan vara stort behov av kyla. Kanske är kylbehovet så stort att det skulle kunna leda till leveranser av spillvärme till fjärrvärmenätet. Industri kan också behöva tillförsel av värme eller processånga. Ett forskningsprojekt om fjärrvärme i samband med nyexploatering av industri- eller handelsområden skulle kunna ta upp vilka system- och miljövinster anslutning till fjärrvärmenätet skulle kunna ge. En annan, och kanske än viktigare, aspekt ett sådant projekt kunde ta upp är hur själva samarbetet ska organiseras och hur man formulerar affärslösningar som alla parter är nöjda med.

Referenser

Avfall Sverige, 2008. Avfallsförbränning. Elektronisk artikel tillgänglig från:

http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=849&_locale=1, nedladdad: 9 December 2008.

Carlstedt, A., Forsell, S., Henriksson, C., Stenberg, P., 2001. Energifrågor i samhällsplaneringen. Inregia AB, Stockholm.

Claesson, S., 2003. Fjärrvärmen och miljön. Elektronisk artikel tillgänglig från:

http://www.svenskfjarrvarme.se/download_biblo/1046/Fjarrvarmen_och_miljon.pdf, nedladdad: 14 may 2009.

Energimyndigheten, 2009. Energiläget 2008. Elektronisk artikel tillgänglig från:

http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?rl=default:/Resources/Permanent/StorageI tem/e21975ead387433cac30fb3cca56f38b/2053.pdf, nedladdad: 14 maj 2009.

Engström, C.-J., 1988. Kommunal energiplanering och den fysiska planeringstraditionen, i: Statens Energiverk, Byggforskningsrådet, Energiforskningsnämnden (Eds.), Perspektiv på kommunal energiplanering -en antologi. Almänna Förlaget AB, Stockholm.

Gustavsson, A., 1999. Kommunal Självstyrelse, 7 ed. SNS förlag, Malmö.

Henning, D., 2002. MODEST en optimeringsmodell för lokala, regionala och nationella energisystem, Energi & IT 2002, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.

Henning, D., Danestig, M., 2008. Energifrågor i fysisk planering. Förutsättningar och scenarier för energitillförsel och energihushållning. Energimyndigheten, ER 2008:03, Eskilstuna.

Hjelm, O., Nyquist, J., Rehnmark, H., 2008. Regional Environmental Technology Centres in Sweden: organisation and working procedures. Greening of Industry, 2008, Leeuwarden, The Netherlands, June 26-28.

Håkansson, M., 2001. Kampen om legitimitet - miljöchefer om ett arbetsfält i förändring, i: Asplund, E., Hilding-Rydevik, T. (Eds.), Arena för hållbar utveckling. Aktörer och processer. Royal Institute of Technology, Stockholm.

Ivner, J., 2009. Muncipal Energy Planning: Scope and Method Development. Doctoral Thesis. Linköping University, Linköping.

Jersenius, H., Smideman, B., 1995. Planera och bygga tillsammans. Förändringsarbete med planeringsboksmetoden i områden med många fastigheter. Byggforskningsrådet, Stockholm. Joelsson, A., 2008. Primary energy efficiency and CO2 mitigation in residential buildings Doctoral thesis. Department of Engineering and Sustainable Development, Mid Sweden University, Östersund.

Lamm, J., 1990. Fysisk planering med hänsyn till energi. Doctoral thesis. Institutionen för värme- och kraftteknik, Lund University, Lund.

Lindquist, P., 2000. Lokala energistrategier Linköping University, The Tema Institute, Rapport nr 35, Linköping.

Ling, E., Mårtensson, K., Westerberg, K., 2002. Mot ett hållbart energisystem. Fyra förändringsmodeller. Malmö Högskola, Rapporter i flervetenskap 1, Malmö.

Lygnerud, K., 2008. Riskinventering i fjärrvärmeföretag. Svensk Fjärrvärme AB, Rapport 2008:6, Stockholm.

Mydske, H.J., Espegren, K.A., 2007. 3-fold initiative for energy planning and sustainable development at local level (3-NITY). ECEEE 2007 Summer Study. Saving energy - just do it!, La Colle sur Loup, France, 4 – 9 June 2007.

Naturvårdsverket, 2009. MiljöInvesteringsRegistret. Elektronisk artikel tillgänglig från:

http://klimp.naturvardsverket.se/mir/, nedladdad: 8 april 2009.

Nyström, I., Erlandsson, M., Lindholm, T., Fröling, M., Dalenbäck, J.-O., Ahlgren, E., Fahlén, E., 2008. Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme i framtiden. Svensk Fjärrvärme AB, Rapport 2009:1, Stockholm.

Pandis, S., Brandt, N., 2009. Utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering - vilka erfarenheter ska tas med till nya stadsutvecklingsprojekt i Stockholm? Avdelningen för Industriell Ekologi, KTH, TRITA-IM 2009:03, Stockholm.

Pierre, J. (Ed.), 1998. Partnership in urban governance. Macmillan, London.

Ranhagen, U., 2008. Fysisk planering för ett hållbart samhälle. Metoder och verktyg för att integrera energifrågor i översiktlig planering. KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad, Stockholm.

Regeringens proposition 1984/85:120, 1985. Om riktlinjer för energipolitiken. Regeringskansliet, Stockholm.

Rydén, B., 2001. Effektiv energiplanering för ett hållbart samhälle: en handbok. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, T1:2001, Stockholm.

Rydén, B., 2006. Energy planning as part of public planning, i: Johansson, B., Olofsdotter, B., Rolén, C., Sellber, B. (Eds.), Energy and the built environment in Sweden. Formas, Västerås. Senge, P., 2006. The Fifth Discipline: the art and practice of the learning organization 2nd ed. Doubleday Books New York.

SFS 1987:10, 1987. Plan- och Bygglagen, PBL, Plan och bygglagen, PBL, Sveriges rikes lag. SFS 2001:1063, 2001. Avfallsförordning. Regeringen, Stockholm.

Stenlund Nilsson, J., Tyskeng, S., 2003. The scope of municipal energy plans in a Swedish region. A review of energy and environmental issues in the plans. Linköping University, LiTH-IKP-R-1274, Linköping.

Stridsman, D., 2000. Plan och verklighet. Thesis (Licentiate). Energisystemteknik, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2006. Pril 2007 Bilaga 4 Kommungrupper Kommungruppsindelningen, som delar in Sveriges kommuner i nio grupper. Elektronisk artikel tillgänglig från:

http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=473&A=45730&FileID=202799&NAME=Bilaga4 .pdf, nedladdad: 2008-07-11.

Wolf, A., 2007. Industrial Symbiosis in the Swedish Forest Industry. Doctoral thesis. Linköping University, Linköping.

von Malmborg, F., 2003. Conditions for regional public-private partnerships for sustainable development - Swedish perspectives. European Environment 13, 133-149.

von Malmborg, F., 2004. Networking for knowledge transfer: towards an understanding of local authority roles in regional industrial ecosystem management. Business Strategy and the Environment 13, 334-346.