7. Slutsats
7.1 Förslag till fortsatt forskning
I slutsatsen framkom att bland annat first-move-advantage är en bidragande faktor till den höga effektiva räntan i SMS-lån. Då SMS-långivarna är fler på marknaden nu än de rimligen borde varit för något eller några år sedan kunde det vara intressant att undersöka hur den effektiva räntan utvecklats över tiden. Det borde ur denna aspekt vara så att den effektiva räntan var ännu högre när SMS-lånen introducerades på marknaden då de hade ett ännu större övertag med färre aktörer på marknaden.
Referenslista
Andersen, Heine (1994). Vetenskapsteori och metodlära – en introduktion.
Lund: Studentlitteratur.
Brunhage, Emelie & Söderberg, Anna (2005). Hushållen på bolånemarknaden – ur ett riskperspektiv. (Elektronisk). (C-uppsats vid Uppsala universitet. Institutionen för nationalekonomi). Tillgänglig:
<URL: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-5949-2_fulltext.pdf> (2007-11-30)
Eklund, Klas (2002) Vår ekonomi 9:e uppl. Stockholm: Prisma
Ferizaj, Simson & Kalliokoski, Taneli (2007). Kreditbedömning – vilka faktorer banker använder vid en kreditbedömning. (Elektronisk). (Kandidatuppsats vid Luleå tekniska universitet. Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap).
Tillgänglig: <URL: http://epubl.ltu.se/1402-1773/2007/122/LTU-CUPP-07122-SE.pdf>.
(2007-11-19).
Finansinspektionens författningssamling (2005:3). Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden
Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Handelsbanken (2007a) (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL:http://www.handelsbanken.se > <privat> <privatlån och krediter> <bil, båt och andra lån> <direktlånet> (2007-11-29)
Handelsbanken (2007b) (Elektronisk) Tillgänglig: <URL: http://www.handelsbanken.se >
<privat> <privatlån och krediter> <bil, båt och andra lån> <bil- och fritidslån> (2007-11-29) Handelsbanken (2007c) (Elektronisk) Tillgänglig: <URL: http://www.handelsbanken.se >
<privat> <bostad och bolån> <boräntor> (2007-11-29)
Henrekson, Magnus (1991). Räntebildningen i Sverige 2: a uppl. Kristianstad: SNS Förlag.
Hsieh, Nan-Chen (2005). Hybrid mining approach in the design of credit scoring models.
Expert Systems with Applications, vol. 28: 4, ss. 655-665.
Jeppsson, Pontus (2006). Varning för ny trend: sms-lån med ockerränta. (Elektronisk). PC för Alla, 23 maj. Tillgänglig: <URL: http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.84171> (2007-11-29)
Johansson, Lars-Göran (2003). Introduktion till vetenskapsteorin 2: a uppl. Stockholm:
Thales.
Konsumenternas bank- och finansbyrå (2007) (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL:http://www.konsumentbankbyran.se/artikel/article.asp?_tp_article_id=135&avd=ART _LA&menu=ART_LA&avd=ART_LÅA> (2007-11-22)
Konsumentkreditlagen (1992:830)
Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (2004:6) Konsumentverkets författningssamling (2001:4)
Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 2004:6) Lag (1962:381) om allmän försäkring
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Lennander, Gertrud (2006). Kredit och säkerhet 9: e uppl. Uppsala: Iustus förlag.
Manhammar, Magnus (2007). Förbjud sms-lån. (Elektronisk). Sydöstran, 28 augusti.
Tillgänglig: < URL: http://www.sydostran.se/index.58511---1.html> (2007-11-29)
Mobillån Sverige AB (2007a) (Elektronisk) Tillgänglig: <URL: http://www.mobillan.se/lana>
(2007-11-29)
Mobillån Sverige AB (2007b) (Elektronisk) Tillgänglig: <URL: http://www.mobillan.se/>
(2007-11-29)
Mobillån Sverige AB (2007c) (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL:http://www.mobillan.se/snabblan> (2007-11-29)
Myhrman, Johan (1988). Kreditmarknad och penningpolitik 5: e uppl. Stockholm: SNS Förlag
Nordea (2007) (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL:http://www.nordea.se/Privat/Boende/K%c3%b6pa%2bbostad/Bor%c3%a4ntor/201844 .html> (2007-11-29)
Palmgren, Hans-Åke & Pörner, Hans (1998). Bostadskreditmarknaden på 2000-talet. Tierp:
SABO utveckling.
SEB (2007) (Elektronisk) Tillgänglig: <URL:http://www.seb.se/pow/default.asp>
(2007-11-29)
Svedin, Jenny (1992). Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Malmö: Almqvist &
Svenska Bankföreningen (a) (senast uppdaterad 2007). 37 år i bankernas tjänst. (Elektronisk) Tillgänglig:<URL:http://www.bankforeningen.se/Publicerat/Arkiv/Nyhetsbrev%20nr%201%
202007/37%20år%20i%20bankernas%20tjänst.aspx?tipsa=true> (2007-09-13)
Svenska Bankföreningen (2007b). Bank- och finansstatistik 2006. (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL: http://www.bankforeningen.se/upload/bank_finans_april07_001.pdf> (2007-09-17) Swedbank (2007g). Institutet för privatekonomi. Bo-ekonomen. (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL: http://www.swedbank.se/sst/www/inf/out/fil/0,,405378,00.pdf> (2007-11-20) Terfelt, Johan (2005). Blancokrediter till konsumenter. Stockholm: Finansinspektionen.
(Rapport 2005:4)
Terfelt, Johan (2006). Blancokrediter till konsumenter II – uppföljning. Stockholm:
Finansinspektionen. (Rapport 2006:12)
Thunholm, Lars-Erik (1989). Svenskt kreditväsen 11: e uppl. Simrishamn: Rabén & Sjögren.
Upplysningscentralen (Elektronisk) Tillgänglig: <URL:https://www.uc.se/frameset.php>
<produktöversikt> <personupplysningar info> (2007-11-22)
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik 2: a uppl. Lund:
Studentlitteratur
Wendling Muniz de Andrade, Fabio & Thomas, Lyn. (2007). Structural models in consumer credit.European Journal of Operational Research, vol. 183, ss. 1569-1581.
Wärnsund, Sven-Olof & Johansson, Susanne (1998). God kreditgivningssed i konsumentförhållanden. Uppsala: Iustus förlag.
Yard, Stefan (1994). Beräkning av effektiv ränta för egentliga och oegentliga lån. Lund:
Lunds Universitet.
Yard, Stefan (2004). Consumer loans with fixed monthly payments. The International Journal of Bank Marketing, vol. 22:1, ss. 65-80.
Åbyhammar, Marianne (2005). Snabblån till hög ränta – en skuldfälla! (Elektronisk) Tillgänglig:
<URL:http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel_datum.asp?lngArticleID=4423&lng CategoryID=1234> (2007-11-10)
Bilaga 1 Exempel på uträkning av effektiv ränta
( i / n + 1 ) n – 1 + (( ∑A / t ) / K x 0,5) x 100 = effektiv ränta %
där respektive tecken står för
i = nominell ränta
n = antal betalningstillfällen per år
∑A = summa avgifter
t = kredittid angivet i antal år K = kreditbeloppet
Uträkning:
Ränta per kvartal: 5,5 % / 4 = 1,135 %
Årsränta med kvartalsbetalning: 1,01375 ^ 4 -1 = 5,61 % (årsräntan blir nu 5,61 % istället för 5,5 %)
Årsavgift: 565/5 = 113 kr/år
113/50 000 x 100= 0,23 %
Effektiv ränta: 5,61 % + 0,23 % = 5,84 %
En kredit på 100 000 kronor med en nominell ränta på 5,5 % får en effektiv ränta på 5,84 % (Med de förutsättningar som är i exemplet)
Förutsättningar:
K: 100 000 kr
i: 5,5 %
∑A: 565 kr
t: 5 år
För att få fram avgiften per år tas en femtedel av uppläggningsavgiften genom halva ursprungliga krediten. ”Detta beror på att skulden i genomsnitt är ungefär hälften av den ursprungliga skulden. Det är som att räkna på lager, medellager är max + min delat med 2. I lånefallet är min = 0, lånet återbetalt efter 5 år. Ska man vara riktigt korrekt är egentligen medellånet lite större än hälften, särskilt för annuitetslån” (Yard47).
Bilaga 2 Intervjuguide för bank
Förklara vårt syfte med uppsatsen, och förklara sekretessen.
Kreditprövningsprocessen
• Skulle du kunna göra en generell beskrivning av hur en kreditprövning går till rent praktiskt? (från det att kunden ansöker om krediten till det att den blir
beviljad/avslagen)
- vilka uppgifter tittar man på?
- vem vänder man sig till för att få uppgifterna? (Upplysningscentralen?) - hur görs bedömningen och av vem? (Kreditvärderingsinstitut? Credit
Scoring?)
- hur lång tid tar detta alt. respektive sak (kreditprövningstid)
• Är det skillnad i kreditprövningen beroende på om det är en kort eller lång kredit som ansöks om? Vilka skillnader i så fall?
- Tänkbara skillnader: vilka uppgifter man tittar på, tiden det tar, hur noga man tittar
• Hur benämner du processen? (figur 1)
- Vad menas med ”sedvanlig kreditprövning” – vad ingår i begreppet?
• Hur ser du samband mellan dimensionerna i vår matris?
- Vilka samband finns det mellan kredittagare och dimensionerna?
Empiri-frågor
• Hur går kreditprövningen till på er bank?
- Vem gör den?
- Vilka uppgifter beaktar ni? Återbetalningsförmåga, betalningsanmärkning, tid, säkerhet
- Hur lång tid tar det från ansökan till beslut till att kunden får pengarna?
- Olika för olika lån? (långa/korta)
- Vem gör själva bedömningen? Gör ni skillnad på prövning och bedömning?
- Vilka säkerheter begär ni? Undantag?
- Räntans bindningstid? Vad är den på era olika lån?
- Amortering, säkerhet, effektiv ränta; vilken inverkan har de på varandra?
SMS-lån – öppen fråga
- Vet du vem som ligger bakom sms-lånen?
- Vad anser du om sms-lån?
- Anser du att det är ocker? Varför tror du att man inte pratar om det som ocker?
Bilaga 3 Intervjuguide för SMS-långivare
Förklara vårt syfte med uppsatsen och förklara sekretessen.
Kreditprövningsprocessen
- Hur går processen till? (från ansökan till pengar)
- Vad tittar ni på? (återbetalningsförmåga, betalningsanmärkningar) - Varför tittar ni på just de faktorerna?
- Vart hämtar ni informationen? (UC) - Har kredittagaren ångerrätt?
Ränta och kostnader
- Varför har ni ingen ränta?
- Vad baseras kreditavgiften på?
- Hur kommer det sig att kreditavgiften ökar om lånebeloppet är större?
Kreditprövningen är väl densamma? Risk?
- Kan kreditavgiften variera beroende på vem som tar lånet?
Lånebelopp
- Hur har ni fastställt de olika lånebeloppen? Varför är maxbeloppet 4 000 kronor?
Återbetalningstid
- Hur har ni fastställt återbetalningstiden? Varför just 30 dagar?
- Vad skulle det innebära om återbetalningstiden istället skulle vara längre? (vad säger att låntagaren har 1000 kronor om en månad när hon/han inte har det idag?)
Ägarförhållanden
- Hur ser ägarförhållandet ut?
Övrigt
- Hur ser ni på den aktuella debatten om SMS-lån?
- Har ni förändrat något i företaget sedan uppstarten eller är processen och produkterna desamma? Varför?
- Hur stora är era kreditförluster? Hur ser ni på att de är så stora/små?