Förslag till fortsatt forskning

7.3 Förslag till fortsatt forskning

De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att klientens egen motivation till att förändra sin ekonomiska situation är central för att en förändring ska ske. I de fall som klienterna inte är motiverade blir det socialsekreterarnas uppgift att försöka motivera dem, då det är klienten själv som måste göra det största jobbet. Att samverkan med andra parter

fungerar väl framhålls som betydelsefull, då vägar ut till en egen försörjning ofta går via dem. Som förslag på fortsatt forskning vore det spännande att gå vidare och undersöka mer

ingående hur samverkan mellan socialtjänsten och dess parter (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra enheter inom kommunen, sjukvård och psykiatri) fungerar. Det skulle vara intressant att få de andra parternas syn på den samverkan, då det i denna studie endast är socialsekreterarnas upplevelse som framgår. Detta skulle syfta till att få en djupare bild av vad det är som möjliggör respektive begränsar en väl fungerande samverkan.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. s. 10-18.

Alvesson, M & Sköldberg, M. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik: En studie om långvarig arbetslöshet och

socialbidragstagande bland unga vuxna. Diss. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Askheim, O. P. (2003). Empowerment as guidance for professional social work: an act of balancing on a slack rope. European Journal of Social Work, 6 (3), 229-240.

Askheim, O. P. (2007). Empowerment - olika infallsvinklar. I Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups. s. 18-32.

Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007a). Empowerment - ett mode ord? I Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups. s. 9-17.

Askheim, O. P. & Starrin, B. (2007b). Utmaningar inom socialt arbete. I Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups. s. 206-217.

Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19 (4), 61-73. Baianstovu, R. Í. (2012). Mångfald som demokratins utmaning: En studie av hur

socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald. Diss. Örebro: Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete,

Örebro universitetet.

Bergmark, Å. (2013). Ekonomiskt bistånd - en urholkad stödform. Socionomen, 6, 28-37.

Bergmark, Å. & Bäckman, O. (2010). Från socialbidrag till självförsörjning? Dynamiska analyser av avslutat socialbidragstagande. Socionomen, 4, 78-87.

Bergmark, Å. & Lundström, T. (2004). Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om

omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig

tidskrift, 2, 119-135.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cole, D., Daining, C. & Panchanadeswaran, S. (2004). Predictors of job satisfaction of licensed social workers: perceived efficacy as a mediator of the relationship between workload and job satisfaction. Journal of social service research, 31 (1), 1-12.

Collins, S. (2007). Social workers, resilience, positive emotions and optimism. Practice:

Ekendahl, M. (2011). Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring? Nordisk Alkohol- og

narkotikatidsskrift (NAT), 28 (4), 297-319.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)

Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. s. 37-57.

Gagné, M. & Deci, E. L. (2005). Self-determination theory and work motivation. Journal of

Organizational Behaviour, 26 (4), 331- 362.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112.

Hasenfeld, Y. (1983). Human service organizations. Englewood cliffs, NJ: Prentice-Hall. Holm, U. (2001). Empati och professionellt förhållningssätt: behandlarrollen i

missbrukarvården. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.

Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska

begränsningar i klientrelaterat arbete. Diss. Lund: Arkiv förlag.

Jönsson, S. (2005). Client work, job satisfaction and work environment aspects in human

service organizations. Diss. Lund: Avdelningen för psykologi, Lunds universitet.

Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. s. 159-172.

Nationalencyklopedin. (2014a). Bistånd. Tillgänglig:

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/bistånd [2014-09-19].

Nationalencyklopedin. (2014b). Klient. Tillgänglig:

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/klient/226227 [2014-09-17].

Nationalencyklopedin. (2014c). Socialsekreterare. Tillgänglig:

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/socialsekreterare [2014-09-17].

Nyström, M. (2008). Hermeneutik. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. s. 125-143.

Palm, K. (2008). Det riskabla engagemanget: Om regenerativ utvecklingen av mänskliga

resurser, eldsjälar och ledarskap i radikal utveckling. Diss. Stockholm: Institutionen för

industriell ekonomi och organisation, Kungliga Tekniska Högskolan.

Socialstyrelsen. (2013a). Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19159/2013-8-1.pdf [2014-12-16].

Socialstyrelsen. (2013b). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 - Resultat och

metoder. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19219/2013-10-14.pdf [2014-10-27].

Stalker, C. A., Mandell, D., Frensch, K. M., Hervey, C. & Wright, M. (2007). Child welfare workers who are exhausted yet satisfied with their jobs: how do they do it? Child and family

social work, 12, 182-191.

Starrin, B. Kalander Blomkvist, M. & Janson, S. (2003). Socialbidragstagande och statusbunden skamkänsla: En prövning av ekonomi-sociala band modellen.

Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 24-47.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt

arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. s. 19-33.

Tenqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter: om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups. s. 76-89.

Tew, J. (2006). Understanding Power and Powerlessness Towards a Framework for Emancipatory Practice in Social Work. Journal of Social Work, 6, 33-51.

Thunved, A. (2012). Nya sociallagarna. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf [2014-08-18]. Wörlén, M. (2010). Att prioritera i socialtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 28-45.