Vår studie var inriktad på hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, läs- och skrivutveckling genom tidiga insatser. Samt upptäckten av elever som har en sårbar skriv- och läsutveckling och vilka arbetssätt, metoder och läromedel som används som
framgångsfaktorer. Det vore av intresse att fortsätta forska kring tre olika kategorier.
För det första: att undersöka det nu mer tydliga fokus och garantin på tidiga insatser i förskoleklass genom bl.a. den obligatoriska kartläggningen ”Hitta språket”. Hur inverkar detta på pedagogerna och undervisningen? Hur påverkas elevernas förmågor kring språk-, läs- och skrivutveckling i förlängningen av den tid som avsätts i klasserna för att kartläggningen ska kunna genomföras? Vi finner det av stort intresse att kunna följa utvecklingen framöver hur kartläggningarna påverkar och inverkar på elevernas skriv- och läsutveckling.
40 För det andra: vore det intressant att undersöka speciallärarens roll ute på skolorna i Sverige och jämföra med exempelvis Finland. Hur används den kompetens som specialläraren har? I Finland finns exempelvis en annan uppdelning av speciallärarens olika uppdrag på olika nivåer såsom mer träning, explicit inriktad träning, metakognitiv träning och mentalt stöd.
För det tredje: då läromedel används på ett annat sätt i Finland vore det intressant att jämföra och undersöka vad Sverige skulle kunna lära sig av Finlands sätt i användandet av läromedel i
undervisningen. Här tillkommer också på vilket sätt lärplattor (I-pad) inverkar på elevers kunskapsutveckling i den första läs- och skrivinlärningen.
41
Referenser
Al Otaiba. S., Kosanovich. M.L., & Torgesen. J. (2014). Assessment and instruction for Phonemic Awareness and Word Recognition Skills. In A. G. Kamhi & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities (3rd ed) (pp. 115- 150). Boston: Pearson/A&B.
Alatalo, T. (2011) Proficient reading and writing instruction in grades 1-3: Teachers’ opportunities and obstacle. Göteborgs: universitet.
Arnqvist, A. (2009). Dyslexi och förskolebarn. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.58-70). Stockholm: Natur & Kultur.
Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Creswell, J. (2017). Qualitative inquiry & research design. Los Angeles: Sage Publications
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.32-57). Stockholm: Natur & Kultur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. Stockholm: Natur och kultur.
Elbro, C., Fridolfsson, I., Herkner, B., Häggstöm, I. (2018). Avkodning.I S. Noren, (Red.). Lära barn att läsa. Legilexi. Stockholm: Legilexi stiftelse.
42 Ehri, L.C., Nunes, S.R., Willows, D.M., Valeska Schuster, B., Yaghoub Zadeh, Z. & Shanahan, T. (2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read: Evidence from the National Reading Panel ́s metaanalysis. Reading Reserch Quaterly, 36, 250-287.
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, S. (2009). Dyslexi och hur det definieras. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.7-15). Stockholm: Natur & Kultur.
Gough, P.B, & Tunmer, W. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Remedial and Special Education (RASE), 7 (1), 6-10.
Hagtvet, E. B., Frost, J., & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning. Dialog och bemästrande när läsningen har låst sig. Lund: Studentlitteratur
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hemmi, K., & Ryve, A. (2015). Teaching by the book. Paper presented at the Nordic research in mathematics education. The Seventh Nordic Conference in Mathematics Education, NORMA 14, 3-6 June 2014, Turku (Åbo).
Hoelgaard, L. (2015) Lärarhandledning som resurs. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:822918/FULLTEXT01.pdfz
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2012). Language and Reading Disabilities. (3rd Ed.). Boston: Pearson/A & B. Chapter 1, 2, 3, 4, 6
43 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm: Natur & Kultur.
Myrberg, M. (2009). Pedagogiska kontroverser kring dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. I S.
Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.322-347). Stockholm: Natur & Kultur.
Noren, S. (Red.). (2018). Lära barn att läsa. Legilexi. Stockholm: Legilexi stiftelse.
Oats, T. (2014). Why textbook counts.
https://www.slff.se/globalassets/dokument/paverkan-opion/181744-why-textbooks-count-tim- oates.pdf.
Olofsson, Å. (2009). Fonologisk medvetenhet. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.16-31). Stockholm: Natur & Kultur.
Partanen, M., & Siegel, S. (2013). Long-term outcome of the Early Identification and Intervention of Reading Disabilities. Read Writ, 27(4), 665-684
Reichenberg, M. (2014). Choice of teaching and learning materials: a survey study with Swedish teachers. IARTEM eJournal 6 (2), 71-93.
Samuelsson, S. (Red.). (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.
Savolainen, H. (2009). Responding to diversity and striving for excellence: The case of Finland. Prospects, 39, 281-292.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
44 Skolverket, (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (3:e rev.uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2019). Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019) https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Förskoleklass/029- vardagssprak-amnessprak/del_05/ Hämtad 2019-12-03.
Slavin, R. E., Lake, C., Davis, S., & Madden, N. A. (2011). Effective Programs for Struggling Readers: A Best-Evidence Synthesis. Educational Research Review, 6(1), 1-26.
Spear-Swerling, L. (2015). Common Types of Reading Problems and How to Help Children Who Have Them. The Reading Teacher,69 (5), 513–522.
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407.
Svensson, I. (2009). Dyslexi och ärftlighet. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s. 89-103) . Stockholm: Natur & Kultur.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Takala, M., Pirttimaa, R., & Törmänen, M. (2009). Inclusive special education: the role of special education teachers in Finland. British Journal of Special Education, 36 (3), 162-172.
Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices Series 18. InternationalAcademyofEducation:
Brussels.http://www.ibe.unesco.org/fileadmin/user_upload/Publications/Educational_Pr actices/EdPractices_18.pdf
45 Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs och skrivlärande. En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Tillgänglig https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vinde, R. (2018). Svenska läromedel. Stockholm: Nimbus Communication AB
Wolff, U. (2009). Subgrupper av läsare. I S. Samuelsson (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (s.138–161). Stockholm: Natur & Kultur.
46
BILAGOR
Missivbrev.
Datum: Hej
Vi heter Carin Johansson och Anna-Lena Bodin och är två studenter från speciallärarutbildningen MDH i Västerås. Vi har läs-, skriv och språkutveckling i vår inriktning och kommer att göra vårt sista självständiga arbete (15hp) under höstterminen 2019. Vi kommer att skriva en studie inom specialpedagogik som ska handla om tidiga insatser när det gäller elevernas läs och skrivinlärning. För att få möjlighet att kunna göra vår studie så behöver vi din hjälp. Vi skulle vilja intervjua dig utifrån dina erfarenheter av den första läs och skrivinlärningen. Vi gör intervjuerna på din
arbetsplats. Vi beräknar att intervjun tar ca 45 min och kommer att spela in din intervju. Vi hoppas att du har möjligheter att kunna delta. Intervjun är frivillig och du kan också avbryta ditt deltagande om du så önskar.
Ditt deltagande kommer att vara konfidentiellt och resultatet kommer endast att användas i vår studie. När studien är godkänd kommer allt insamlat material att makuleras och raderas. Har ni frågor eller funderingar så kontakta oss gärna
Hoppas vi ses under intressant intervjusamtal!
AnnaLena Bodin Carin Johansson mailadress mailadress telefonnummer telefonnummer Handledare vid Mälardalens högskola: Gunilla Sandberg mailadress
47 Intervjufrågor
BILAGA 2
Bakgrund
Berätta lite om din bakgrund. Utbildning?
Yrkeserfarenhet? Roll på skolan? Specialintresse? Arbetsbeskrivning
Hur ser en arbetsdag ut för dig?
Arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå?
Dokumentation. Förebyggande arbete
Hur arbetar du förebyggande kring elever som är
Kartläggningar? Samarbeten?
Överlämningar från F-klass? Material/Läromedel och arbetssätt? Vilka rutiner har ni på skolan för att upptäcka elever som ligger i riskzonen att utveckla läs och skrivsvårigheter?
Bornholm? Screeningtester?
Skolverkets bedömningsstöd? Kartläggning Hitta språket? Fördelar och nackdelar?
48 Tidiga insatser
Vilka insatser sätts in för de elever som ligger i riskzonen att utveckla läs och skrivsvårigheter?
Metod och arbetssätt? Läromedel?
Omfattning? Uppföljning? Läsinlärning
Hur arbetar ni med läsinlärning?
Vad är viktigt i den första läsundervisningen?
Framgångsfaktorer
Vilka framgångsfaktorer kan du se när det gäller tidiga insatser för att främja god läsutveckling?
Utmaningar
Vilka utmaningar möter du i ditt arbete kring tidiga insatser för att främja god läsutveckling?