Förslag till fortsatt forskning

En ingång till fortsatt forskning kan vara att komplettera och genomföra en mer kvantitativ studie med utgångspunkt i denna studies syfte för att se hur många specialpedagoger som är aktiva i arbetet med extra anpassningar och på vilket sätt. Ett annat sätt att jobba vidare med denna studie och fördjupa den kan vara att genomföra en intervjustudie med specialpedagogernas rektorer för att undersöka hur de ser på användningen av specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar med tanke på att det är rektor som ansvarar för den specialpedagogiska verksamheten på skolan. Ytterligare ett förslag som kan vara intressant är att se hur specialpedagogens specifika kompetens används i arbetet med särskilt stöd och då eventuellt göra en jämförelse med hur den specifika kompetensen används i arbetet med extra anpassningar. Det skulle även vara intressant att om ett par år göra om studien för att se om specialpedagogens specifika kompetens används och utnyttjas på samma sätt eller om det skett en förändring, med tanke på att implementeringsarbetet och rutiner borde ha satt sig.

58

59

Referenser

Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar.

Stockholm: Liber.

Ahlén, Fredrik. (2015). Hellre små steg än stora kliv- inkluderande undervisning och lärande. Stockholm: Lärarförlaget.

Allwood, Carl-Martin & Eriksson, Martin G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Aneer, Lillemor. (2010) Kunskap och bedömning etiska ställningstaganden. I Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund:

Studentlitteratur, ss.155-173.

Bell, Judith. (2011). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Björck-Åkesson, Eva. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimensioner. I Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (Red.). Reflektioner kring specialpedagogik: Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna.

Stockholm: Vetenskapsrådet, ss. 85-99.

Bryman, Allan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Dahmström, Karin. (2011). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur.

Gerland, Gunilla. (2014). Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet: för pedagoger och föräldrar till elever med behov av kognitivt stöd. Stockholm: Pavus utbildning.

Gerrbo, Ingemar. (2013). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborgs Universitet.

Göransson, Kerstin., Lindqvist, Gunilla., Klang, Nina., Magnússon, Gunnlaugur. &

Nilholm, Claes. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstad: Karlstads universitet.

Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes. (2014). Inkluderande undervisning - vad man kan lära sig av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten

60

Idbohrn, Inger. (2012). Hur nya berättelser i handledningssamtal leder till att perspektiv vidgas. I Bladini, Kerstin & Naeser, Monica (Red.). Det handlar om samtal. Karlstads Universitet, Ruc, ss.26-36.

Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning: Skolverket.

Helldin, Rolf. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I Helldin, Rolf, Sahlin, Birgitta (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur, ss 21-48.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Johansson, Anna. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Charlotte. (2010). Framgång i undervisningen. Skolinspektionen (Dnr 2010:1284) Stockholm.

Johansson, Magnus (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen:

ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(1), ss. 45-58.

Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna. (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.

Karlsudd, Peter. (2012). Att diagnostisera till inkludering – en (upp)given fundering? I Barrow, Thomas & Östlund, Daniel (Red.). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning.

Kristianstad: Kristianstad University Press, ss. 175-184.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lansheim, Birgitta. (2010). Förståelse av uppdraget specialpedagog: blivande och nyblivna specialpedagogers livsberättelser. Diss. Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Malmö: Holmbergs.

Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Lindqvist, Gunilla & Annica Rodell. (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera särskilda insatser. Gothia: Stockholm.

61

Lutz, Kristian. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.

Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Persson Bengt & Persson Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.

Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:

Liber.

Repstad, Pål. (2007). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.

Lund: Studentlitteratur.

Runström Nilsson, Petra. (2012). Pedagogisk kartläggning 2:a uppl: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Stockholm: Gleerups

SFS 2007:638. Examensordning. Specialpedagog. Stockholm.

Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Siljehag, Eva. (2010). Historien om barn i behov av särskilt stöd i förskolan. I Helldin, Rolf, Sahlin, Birgitta (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund:

Studentlitteratur, ss 119-138.

Skolverket. (2014a). Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

SOU 1974: 53. Skolans arbetsmiljö. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10.

Stockholm: Svenska Unescorådet.

Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

62

Van Manen, Max. (1997). Researching lived experience: human science for an action sensitive pedagogy. Second edition. Ontario: Althouse press.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wideberg, Karin. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

63

Bilaga A Hej!

Vi är två specialpedagogstudenter, Hanna Larsson och Emma Götulf, som läser sista terminen på specialpedagogprogrammet vid Kristianstad Högskola. Vi har olika utbildning i grunden, Hanna som grundskollärare F-6 och Emma som förskollärare och vi arbetar för tillfället som specialpedagoger på våra respektive skolor. Vi avslutar vår utbildning med att skriva ett examensarbete och pga. de arbetsuppgifter vi har på våra skolor har vi kommit att särskilt intressera oss för arbetet med extra anpassningar. Syftet med vårt arbete och undersökning är att vi vill få kunskap om och synliggöra specialpedagogens roll i arbetet med extra anpassningar och därav kontaktar vi dig då vi undrar om du skulle vilja träffa en av oss för en intervju? Vi har nämligen bestämt oss för att intervjua sex specialpedagoger som är verksamma på olika skolor. Under intervjun vill vi bl.a. samtala om hur din kompetens används i arbetet med extra anpassningar, hur du kan stödja lärarna och hur din rektor gör detta möjligt. Vi vill alltså erbjuda dig som specialpedagog att delta i undersökningen, vilket innebär att du kommer att få svara på några frågor vilket uppskattningsvis kan ta ca 30-60 minuter.

Intervjuerna kommer att dokumenteras med hjälp av Iphone och eventuella anteckningar. Är du intresserad kan du bekräfta detta genom telefon eller mail senast fredagen den 12/2. Vi ser helst att intervjuerna utförs under vecka 7, men även vecka 8 om det skulle fungera för dig? Tid och plats bestämmer du.

Avslutningsvis vill vi även meddela att om du bestämmer dig för att delta så hoppas vi att du känner att vi tydligt förklarat varför vi vill träffa dig samt att du själv får bestämma gällande ditt deltagande. Du bör också veta att ditt deltagande i vår undersökning är frivillig och du kan därför avbryta när som om du önskar det även efter att intervjun är gjord. Vi kommer att skriva på ett sådant sätt att det kommer vara svårt för andra att förstå att det är din skola och dig vi skriver om och det vi samtalar om kommer endast användas av oss till vårt arbete samt i det syfte som vi förklarat tidigare.

Intervjufrågorna kommer att skickas till dig några dagar innan intervju, så att du har möjlighet att förbereda dig. Vi vill även poängtera att om du är intresserad av att ta del av det färdiga arbetet, så kan detta mailas ut när det är klart och godkänt.

64

Vi hoppas att du blivit nyfiken och att du väljer att delta i en intervju med en av oss och önskar du ytterligare upplysningar om den aktuella studien får du gärna kontakta oss!

Vänliga hälsningar

Hanna Larsson Emma Götulf

Tel: 076-2116609 Tel: 073-2627905

Mail: larssonhanna84@gmail.com Mail: emmagot100@gmail.com

Handledare: Marianne Öberg Tuleus Tel: 044- 203 288

Mail:marianne.oberg_tuleus@hkr.se

65

Bilaga B Intervjuguide

*Hur tänker du kring din roll på skolan/ arbetsbeskrivning?

*Hur tänker du kring begreppet extra anpassningar?

*Hur har implementeringen av extra anpassningar sett ut på skolan?

*Hur arbetar ni på skolan med extra anpassningar?

*Hur ser din rektors roll ut i arbetet med extra anpassningar?

*Hur dokumenteras extra anpassningarna samt hur följer du upp arbetet med dessa?

*Hur används din kompetens i arbetet med extra anpassningar?

66